Nationalekonomi [Varför uppstår arbetslöshet?]

Ett varnande finger, bara för man använder regersionanalys betyder det inte att man bevisat någonting. Det beror ju alldelse på va du stoppar in i regresionen, snarare kan peka på trender som gäller under specefika förutsättningar. Att fånga upp hela magnituden av ett komplext ekonomiskt problem med hjälp av regresionsanalys är i princip omöjligt.

Samma gäller i princip för matematiken, bara för att matematiken är en exakt vetensakp betyder inte att de ekonomiska tillämpningarna är det.

Absolut, teorin om naturlig arbetslöshet passar dåligt in på Sverige, men även hela västeuropa har väl drabbats av problem med stagflation och det är lite svårare att förklara med hjälp av teorin om "naturlig arbetslöshet".

Jag har ett svagt minne om att jag har läst att NAIRU för sverige låg på runt 3 % vid beräkningar i början på 2000-talet. Ska se om jag hittar någon trovärdig källa på just den siffran.

Edit: Hittade följande, http://www.business.aau.dk/ha/HA/3se...14dec/grp9.pdf

och där diskuteras lite om en teoretisk NAIRU i Sverige vid två olika tidsperioder och precis som du skriver visar dom på problemen med att använda sig av denna teorin på sverige (Sverge ger bara ett visst bidrag till teorin) då förändringen i inflation har varit stor och visat på en svag korrelationskoefficient.

Såklart det är så, matematik är en exakt vetenskap. Ekonomi är det inte. Det finns ju massvis matematiska och statistiska modeller att använda sig av, men vad man än väljer att använda sig av för att förutspå framtiden (aktiemarknaden, investeringsbeslut, kostnads-/nyttoanalys etc.) så gör man ju endast en kvalificerad utredning (ibland kvalificerad gissning) utifrån just de avgränsningar som har bestämts sen tidigare.

Men som svar på frågeställningen från början så visst kan nationalekomiska modeller bevisas matematiskt.

Det beror på som du säger den naturliga arbetslösheten som också kallas friktionsarbetslöshet.

Att man inte sätter 0% arbetslöshet som mål beror på att det tar tid att matcha arbetssökande med "rätt" jobb. Både arbetsgivare och arbetstagare ska känna sig nöjda med sina val långsiktigt.
Vissa kommunistiska stater hade 0% arbetslöshet, men det berodde på att de tillsatte lediga jobb utan att matcha arbetssökande med varandra.

Tror de flesta liberala ekonomer föredrar att snacka om NRU än om NAIRU.

Sedan så är det en grov överdrift att säga att det är en fråga om åsikter.

Tänkte att vi kunde köra några makroekonomiska uppgifter..

1.Vilken eller vilka komponenter i den aggregerade efterfrågan (AD) kommer enligt teorin (direkt) påverkas av:

a) en höjd ränta
b) en minskad förmögenhet
c) en depreciering av den svenska valutan
d) en ökad nationalinkomst
e) en minskning av den inhemska inflationen
f) en sänkt skattekvot?

2.Hur påverkas jämviktsnationalinkomsten i Sverige (direkt) av följande förändringar i aggregerad efterfrågan (”störningar”)? Vilken komponent i AD(Y) påverkas först? Kommer andra komponenter i AD att påverkas? Prisnivån är given.

a) Ostlänken, en snabbspårsjärnväg mellan Linköping och Stockholm, byggs.
b) Ett antal svenska industrier inom pappers- och massatillverkningen bygger egna vindkraftanläggningar på grund av de stigande elpriserna.
c) Kommunala sparprogram som går ut på att minska kostnaderna inom barnomsorgen.
d) SAAB och Volvo utvecklar energieffektiva biogasbilar för den svenska marknaden, vilket i sin tur medför en minskad efterfrågan i Sverige på bilar tillverkade utomlands då svenskarna nu hellre väljer de svenska miljöbilarna.
e) Svenska placerare tar lån utomlands för att placera i svenska statsobligationer.
f) En nedgång på aktiemarknaden som gör att hushållens sparkvot stiger.
g) Det uppstår ett negativt BNP-gap (dvs Sverige går in i en lågkonjunktur).
h) Sänkt ersättning vid arbetslöshet.
i) En appreciering av den svenska kronan mot såväl euro som dollar.

Nej. Löntagarna kan inte påverka inflationen. Du har missuppfattat NAIRU på det vanliga sättet. Phillipskurvan är numera vertikal.

När faktiska arbetslöshetsnivån underskrider NAIRU så är kreditexpansionen för stor och kommer resultera i inflation.

Jag försökte hitta lite information om NAIRU och kreditexpansionen men kunde inte hitta något bra. Kan du förklara direkta kopplingen mellan låg arbetslöshet och kreditexpansion, jnilsson?

Jag är inte någon ekonom men jag skulle vilja säga att de flesta sådana teorier är hokus pokus. De tar hänsyn till två eller tre variabler, som varken går att mäta eller är definierbara, och ignorerar alla andra tusentals faktorer. Så nu har jag sagt min åsikt.

Det är väl snarast ett sekundärt samband, där en arbetslöshet under NAIRU skapar ett tryck på kreditexpansion (ovilja att hålla pengar) vilket används till ökat konsumtion som ger en "demand-pull" (efterfrågeinflation).

Men som du så insiktsfullt skriver, är detta den förenklade teorin och verklighetens multivariabilitet kan sätta saker på ända eller skapa diskontinuiteter i teoretiska samband.

Arbetslöshet beror på framförallt fyra saker i dagsläget.

Konjunkturarbetslöshet

Helt enkelt så ökar efterfrågan på arbetskraft under högkonjunkturer och sjunker under lågkonjunkturer, inte så mycket att säga om det.

Friktionsarbetslöhet

Antagligen den mest harmlösa arbetslösheten av alla fyra. Friktionsarbetslöshet är den arbetslöshet som uppstår när folk bestämmer sig för att söka nya jobb eller att man helt enkelt missar arbetstillfällen pga för dåliga kunskaper ex.

Klassisk arbetslöshet

Den klassiska arbetslösheten beror på regeringar alternativt fack som inför minimilöner eller pressar upp reallönerna till nivåer som egentligen inte passar för marknaden så efterfrågan på arbetskraft minskar för att arbetskraften är för dyr.

Strukturell arbetslöshet

Strukturell arbetslöshet beror i mångt och mycket på den kreativa förstörelsen. Arbeten blir inaktuella pga nya tekniker eller så blir företag utkonkurrerade och går i konkurs eller måste skära ner.

Arbetslösheten beror alltså på obalans mellan utbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden som kommer från någon av de olika grupperna ovan. Man kan också enligt den keynesianska nationalekonomiska läran till en viss del ändra arbetslösheten med inflationen, det visade sig dock inte vara lika effektivt som man kunde tro när monetaristen Milton Friedman producerade den förväntningsutvidgade phillipskurvan (som han också fick nobelpriset i ekonomi för).


Noterar för alla. Svaren på dessa frågor är baserade på den keynesianska läran. Alla nationalekonomer är inte överrens om att den aggregerade efterfrågan är betydelsefull eller att det existerar s.k. multiplikatoreffekter.


Nu har jag glömt bort vad den heter men konstruerade inte två svenskar en ett omvänt WS-PS diagram med arbetskraft på den horisontella axeln där man kunde se lönenivåerna för att ha 100% arbetslöshet? Skulle vara intressant att titta på eventuell skrift om den.

Multiplikatorn är väl inte speciellt kontroversiell? Hur lyder motargumentet?

http://mises.org/story/1889

Finns väl mycket mer men det där är väl en början! Österrikiska skolans nationalekonomer är väl inte så förtjusta i multiplikatorn.