160 sidor hyperfärsk norsk toriumutredning

Här är en PDFa från norska toriumutvalget:

http://www.regjeringen.no/upload/OED...Report2008.pdf

Thorium as an energy source - opportunities for Norway.

Verkar vara ett dokument med kvalité.

orättvist, norrbaggarna har inte bara olja, stora vattenkrafttillgångar det blåser konstant från atlanten, möjlig vågenergi i massor, saltosmoskraft från det salta atlanden, naturligtvis har dom Thoriumtillgångar också. Skulle inte förvåna mig det blir en boom för thoriumreaktorer snart.

Åsså e'rom så hurtiga i sinnet också...

Thorium upptäcktes av en norrman i Norge och bär ett typiskt norskt namn "Tor". Trösten för oss är förstås att de styrdes av en svensk kung när allt det hände.

Trösten för oss är att en stenbit hittades av en norrman i Norge, sedan skickades den vidare till en svensk i Sverige, som identifierade och döpte ämnet efter den nordiska guden Tor. Svensk upptäckare alltså. Sedan kan man uppmärksamma det vansinniga i att, som du, använda engelsk stavning för nordiska namn, det heter Torium på svenska, ingenting annat.

Den är en fin publikation det. Jag hade nöjet att närvara på ett seminarium som Sven Kullander, en av författarna, gav nyligen.

En lastbil (30 ton) torium har samma energimängd som 2 miljoner lastbilar med stenkol. En talande jämförelse.

Det står att man skattar de norska toriumresurserna till 100 gånger så mycket energi som all olja som har utvunnits och kommer att utvinnas ur de norska oljefälten.

Imponerande. Borde ge oss ordentligt andrum att ta fram fungerande fusionsenergi.

Redan när jag började intressera mig för olika energislag och förutsättningarna för dem för snart 20 år sedan kom jag till ståndpunkten att vi, givet att de politiska förutsättningarna finns, under överskådlig framtid kan göra elenergi till priser som ligger nära dem vi har idag.

Det här har inte ändrat på den uppfattningen.

Torium (utah h) är som jag förstått inte fissilt så det krävs ett annat fissilt material för att "breeda" toriumet. HAr jag förstått det rätt att man för att få igång tillväxten av U 233 från Th behöver initialt fissilt U235.

fråga: räcker det med att ha en reaktor som producerar U233 till andra reaktorer eller ska man blanda i lite U235 till en mix av Th och U?

Eller är det acceleratordrivna reaktorer som är det vettiga? Någon som kan räta ut detta?

Det stämmer att torium inte är fissilt och att man måste ha neutroner från någon annan källa för att få cykel torium- uran 233 att fungera. De konstruktioner jag har sett är en vanlig lättvattenreaktorhärd omgiven av en "seed-blanket" av bränslestavar med torium i.

Uran 233 är dock ett bra bränsle i sig självt.

Det stora med toriumcykeln är att man kan få en vanlig lättvattenreaktor att fungera som breederreaktor och producera mera bränsle än den förbrukar.
Den gamle kärnkraftslegenden Hyman Rickover drev ett program som visade detta i veteranreaktorn Shippingport.

Finns några rader om det i den här länken:

http://www.memagazine.org/contents/c.../nukenavy.html

Vi kan alltså få en utomordentligt uthållig energikälla med en teknik som ligger nära det vi redan har.

Andra toriumlänkar

http://www.americanscientist.org/tem...aaafvyasjhlAQp

http://www.thoriumpower.com/

När man sen väl har U233 så behöver man inget mer 235 då 233 i likhet med plutonium kan "alstra sig själv" i breederreaktorer. Förtydligar lite...

Om norsk torium innehåller så pass mycket energi som 100ggr med än oljan borde vi slå oss ihop med norrbaggarna och utveckla toriumreaktorer. Vi har ju trots allt stor erfarenhet av att bygga reaktorer en gång i tiden. Vi fixar reaktorerna och norrmännen fixar bränslet. Låter som en perfekt kombination. Satsa 50 miljarder på ett program tillsammans med ABB. bygg sen 20-30 reaktorer och sälj billig energi till europa. Vi får bort dansk kräp kolkarft, vi tjänar stora pengar på energiexport och bidrar till ett koldioxidfritt samhälle. Alla tjänar på det och vi får en ren och fin miljö levnadsstandarden ökar.

Politikerna kommer garanterat att se till att något sådant aldrig inträffar. Jag läste nyss någonstans att kommunalrådet i Kalix hade gett ett Engelskt företag tillstånd att leta efter uran, men att de förmodligen inte skulle tillåta någon ev. brytning. Motiveringen löd ungefär som följer: Jag är egentligen för kärnkraft men jag vill inte ha något steg av processen i min egen bakgård. Plus nåt dravel om att Kalix var så naturskönt och att det inte fick förstöras.

Utveckla ny reaktorteknik i Sverige? Den chansen försvann för länge sedan när förrädaren Barnevik lade ner ABB:s reaktordivision.