Citat:
Ursprungligen postat av jomenvisst84
Blir du aldrig rädd när du avhyst någon som du vet kan göra allvar av sina hot, typ lokalt kända våldsbrottslingar? Hur känns det att behöva ta tag i bråk där du ser att det är folk som du vet är galningar inblandande?
Jag har aldrig varit med om att någon gjort allvar av sina hot, och då ska man väl säga att man blir hotad i snitt 2-5 gånger per helg. Dock är de flesta så berusade att de antagligen inte vet vad de heter, ännu mindre vet vad de säger, så även om de skulle vara kapabla att genomföra något våldsdåd, skulle de antagligen inte komma ihåg vad som hände eller att de ens uttalat ett hot.
Polisen har också god koll på vilka som gör vad, och det har väl hänt att folk kommer tillbaka för att bråka ännu mer, men de flesta är kända av polisen och de är självmarkerande, så polisen sätter in resurser på dem ganska snabbt för att markera att hot inte är okej.
Det är också så att de flesta vet när dom gått över gränsen, de vet reglerna. De förstår varför de blir gripna/avvisade, och så länge man respekterar dem, och inte är kaxig eller dum mot dem, är de lugna och schyssta tillbaka. De förstår ju att det är mitt jobb att ingripa. Det gäller också att vara konsekvent, att visa att man inte backar, då tappar de respekten och då får man börja om från början.
De som utgör störst risk är väl ofta småkillarna i t.ex. kriminella gäng, som tror sig ha mer rättigheter än andra. De brukar dock bli tillrättavisade av sina egna, eftersom de i regel inte vill ha med polisen att göra för småsaker, så som att de stökar på krogen för att de inte fick komma in.
Jag är dåligt insatt i vilka som är kända kriminella, så jag behandlar alla på samma sätt. De flesta brukar också skrika ut "vet du inte vem jag är, min bror sitter på kumla" etc. etc. Men efter att ha hört det 100 gånger tar man ju inte åt sig längre. Man sköter sitt jobb, så gott det går, respekterar de man ingriper mot och hoppas att de själva förstår varför man ingrep.