Hannes Westbergs uttalande om Ulf Adelsohn?

I så fall skulle det vara intressant med en utförlig deklaration rörande hur det kommunistiska projektet ska förverkligas utan användande av en auktoritär statsmakt. Jag och många med mig har flera gånger efterfrågat en sådan, utan att få något bra svar. Det skulle också vara intressant med en förklaring om hur man idag skiljer sig från till exempel Kuba och Nordkorea, och hur man inom den så kallade radikala vänstern ska hantera de enorma åsiksklyftor som finns.


Självklart finns det andra nyanser i Det kommunistiska manifestet. Men genom historien verkar det ju som om de auktoritära, våldsamma nyanserna är de som har dominerat.

Och de verkar fortfarande vara ett givet inslag bland inom den mer så kallade frihetliga eller radikala vänstern. För ett par veckor sedan stod Syndikalisterna och slog folk utanför krogen Lilla Karachi i Stockholm, på bloggen Autonoma Kärnan som diskuteras här på AA&S-forumet så pratar man om hur man borde förfölja och bespotta poliser och liberaler.


Människor ska alltså jobba mindre, men ha ett lika högt eller högre välstånd? Och det finns inga problem med detta utan detta kommer fungera helt perfekt. Det låter ju väldigt bra, man kanske borde bli kommunist.


Ja, om man tycker det är ett slaveri att man måste försörja sig själv och att man inte har rätt att konfiskera det andra äger, ja då är det väl slaveri. Jag skulle säga att en sådan definition är att urholka slaveribegreppet.


Och den mycket tydliga utveckling man kan se i världen är ju att fattigdomen minskar och lönerna ökar, i de länder där det finns demokrati och någon form av liberalism.


Jag förstår inte vad du syftar på här. Att multinationella företag etablerar sig i Kina betyder att miljontals kineser får det bättre, vilket redan kan observeras i form av minskad fattigdom.


Nu tycker jag inte att liberalismens rättighetsfilosofi är en pappersexercis, tvärtom är den idag en etablerad del av politiken som gör en faktisk skillnad. Och med tanke på att 260 miljoner människor dödades av stater under det förra århundradet så behövs det helt klart en motvikt till idén om staten som en snudd på gudomlig instans. Jag vill så klart att de mänskliga rättigheterna ska förverkligas i alla Jordens länder.

Du anser därmed att en diktatur är liberal för att den följde det rådande ledande ekonomiska systemet, fattar du hur förbannat dumt det låter? Att kalla en diktatur en liberal stat är en paradox.

Ingenstans hittar du en liberal ideolog som förespråkar diktatur för att uppnå den perfekta liberalistiska staten eller samhället, till skillnad från kommunismen som förespråkar just detta.

Jag kan naturligtvis inte skissa upp detta exakt hur ett framtida socialistiskt samhälle kommer att förverkligas. Venezuela är väll ett bra exempel på att man försöker bygga en verkligt demokratisk folkrörelse underifrån, även om den har sina brister.

Åsiktskillnaderna inom vänstern har förmodligen lösts, annars lär det inte bli någon revolution. Så stora är de egentligen inte iheller, om man ser till att den stalinistiska delen av vänstern faktiskt minskar och att även inom det stalinistiska RKU finns det nu kritik mot både Kuba och NordKorea.

Man behöver naturligtvis en auktoritär makt vid ett revolutionärt maktövertagande för att säkra makten därför att den makt man skall övervinna den nuvarande statsmakten är auktoritär. Den stat som finns har sin grundläggande natur i att den skyddar kapitalismens ägarförhållanden. Det behövs naturligtvis en organistion som har vissa av statens funktioner av våldsmonopol för att genomdriva denna revolution. Anarkister vill inte ta ordet stat i sin mun utan kallar det enbart folkets egen beväpning, men i och med att den samorganiseras har vi i någon mening en statsfunktion. Frågan är inte hur den skall undvika att vara auktoritär utan hur den kan organiseras för att vara så demokratisk som möjligt. Det är i heller inte något som förändras över en natt. På vägen dit kommer vi nog att ha en reformistisk omvandling av samhälle mot socialism minst ett årtionde. Man kan tänka sig att arbetarråd på fabrikerna organiserade i landsdelar som går ihop nationellt och tillsammans med reformer som brutit ner vissa delar av staten och byggt upp andra (förstatligande av banker och förssäkringsbolag) blir grunden för denna nya "halvstat".

Tycker för övrigt det finns rätt mycket tankegods i den trotskistiska rörelsen samt från den sk. spartakisterna som du kan ta och läsa om rådssocialismen på nätet.

Märkligt att ni liberaler ar så jäkla svårt att citera Marx och andra rätt bara. Var de vålsamma nyanserna finns i texterna som du hänvisar till vet jag inte. Visa gärna!
Vet jag inget om. Starta en ny tråd om detta, annars blir det än mer off-topic.


Inte alls säkert att vi kommer att ha samma höga välstånd, på en rad punkter, men där emot en högre på andra punkter. Vi kommer troligen inte ha samma tekniska utveckling på vissa områden men en ökad utveckling på andra av livets områden. Vi komme att ägna oss åt livskvalitet före prylkvantitiet.

Exempelvis kommer vi i stället för att ständigt förädla fram nya maskiner som går snabbare och drar mer ström så kommer vi ,tvärt emot idag, främst att ägna oss åt att skapa en helt annan människa, genom att sätta allas behovstillfredställelse främst. Vi kommer att syssla mer med barns utveckling än med datorers prestandautveckling. Vi kommer att förändra vilkor så att människor i större utsträckning fritt kan välja vad hon vill göra med sin tid och som skapar en människa som tycker det är lika naturligt att göra något för andra likväl som för sig själv. Jobb kommer att bli den delen av livet som ses som lyx, inte som en belastning som man "måste släpa sig iväg till", för att man skall tjäns sitt uppehälle. Vi kommer att ha mindre lyxarticklar men mer tid för fritt skapande. Vi kommer inte att ha halvfabrikat till mat men ekologisk mat i stället. Vi kommer att laga mat tillsammans. Vi kommer att ha färre mikovågsugnar men fler grönsaksodlingar.

Bara några av mina visioner, säkert finns andra som är bättre.
Kapital skapas konstant genom allas gemensamma arbete men ägs och tillägnas privat, dvs en form av stöld. Kapitalismen bygger på utsugning genom löneslaveri. Det som skapas gemensamt i produktionen borde ägas gemensamt. Att vi försörjer oss själv är bara en borgerlig villfarelse egentligen.
Fel, läs Världsbankens nya rapport. För utom några länder i Asien, men Kina som motor (kommunistisk diktatur i kapitalet tjänst), ökar inte välrdsekonomin nämnvärt. Även om fattigdomen minskat har samtiddigt arbetarklassen i väst fått det sämre, med andra ord betalt minskningen.

Dess utom är det inte ett tillrääckligt argument för kapitalismen att den är produktivitetsökande, för om vi förutsätter att människan i grunden är produktiv och kreativ är det således ganska förklarligt att om befolkningen i världen ökar och om de flesta människorna arbetar, att och vi får en ekonomisk tillväxt . Det är således inget som är unikt för ett marknadsekonomiskt system i sig. Även under Romarriket förekom en levnadstandardökning även för slavarna, skulle det vara ett argument för att ett slavsamhälle är det rätta sättet att bekämpa fattigdom på? Under Stalins styre på 1930-talet ökade Sovjetunionens bruttonationalprodukt mer än något annat land, skulle det vara ett tillräckligt argument för att en sådan diktatur är det bästa sättet att bekämpa fattigdom på?
Felet är att du inte ser på vilket vis de samtidigt fått det sämre! Du ser inte i heller hur de kunde fått de bättre om företagen betedde sig på ett annat vis, ex. genom att reglera arbetstider och löner. Men det är mot deras kapitalisitska natur, för då minksar deras konkurenskraft. Så det är dessa marknadsekonomins mekanismer som skapar folk i Kina utan armar och ben, folk som är utarbetade, folk som precis överlever men inte får någon fritid, folk som får nedsmutsade vattendrag , helt enkelt folk som är förtryckta och utsugna mitt i den för dem marginella standardökningen! Öppna ögonen för hur världen ser ut, se vem som egentligen driver en ekonomiskt vansinnig utveckling för flertalet människor för en lite klick superrikas inrtressen!

Ånä, jag är inte så enklelriktad att jag tror att staten är den alsmäktige gottgöraren. Men i en stats agerande kan det finnas saker som är bra för folket och saker som är dåliga, på en skala. Jag är mot staten egentligen, men på vägen till dess avskaffande kan dess bra sidor behöva fösrstärkas till.

Demokrati är en kamp för att folket skall, först och främst få något att säga till om och där effter för att de skall få mer att säga till om. Kampen för demokrati (dvs verklig folkmakt) slutar inte vid parlamentet occh den stannar inte inom statens gränser. Den handlar om arbetslivets och ekonomins styrande också. I alla fall om man är socialist!

PS! Du borde åtminstone bli socialist!