(Dags att bumpa upp den här tråden igen, till somligas förtret.)
Citat:
Ursprungligen postat av
Kalamity
Är det ens önskvärt att bli 90-100 år gammal? Jag har aldrig förstått varför detta ses som något att sträva efter. Hur ser livet ut för 90-100-åringar? Hur är deras kroppar och allmänna hälsostatus? Är det verkligen värt att sträva ett helt liv för att få tillbringa tio-femton meningslösa år hemma i gungstolen, bortglömd och med värk och tolv tabletter att svälja varje morgon? För ålderdomen är inte vacker. En frisk och pigg 90-åring är inte samma sak som en frisk och pigg 60-åring, långt ifrån.
Nu hade naturligtvis Adam otur och togs bort långt innan sin normala tid men han är ett undantag av otur och omständigheter på samma sätt som Uffe Larsson. Man behöver inte ställa dessa i paritet med andra extremer som lever tills de är 100. Inget av det är enligt min mening önskvärt.
Citat:
Ursprungligen postat av
Arne Bajse
Adam verkar ha haft hela spektrat av riskfaktorer, har kollat hans vloggar på youtube och en sak som kan ha inverkat negativt kan ha varit stress. Adams liv bestod av ett evigt resande både i Sverige och utomlands, han kunde börja med tv-inspelningar kl 5 på morgonen och sen avsluta dagen på nån restaurang sent på kvällen för att sen fortsätta så dagen därpå, att ha ett intensivt pressat schema är inte bra för hälsan. Lägg därtill på övervikt, högt blodtryck, alkohol och ett otäckt virus så slutar det illa.
Det kan ha varit så att Adam ignorerade corona-insjuknandet, fortsatte att stressa och träna tills kroppen sade ifrån helt.
Citat:
Ursprungligen postat av
flanders
Så kan det varit. Vet att flera ungtuppar som Clara Henry, Ellen Bergsteöm mfl blev totalt utbrända av att BARA behöva göra morgonradio. Adam gjorde morgonradio, massor av tv-program och dessutom en massa privata gig där han var konferencier. Jobbade säkerligen 80-90 timmar per vecka. Det i kombination med levernet tär oerhört på en människa.
Om nu även jag ska bena lite i alla dessa spekulationer så får jag säga att denna nog är den med mest belägg, alltså sådant vi faktiskt kan veta.
Vi vet ju att han under lång tid gjorde morgonradio om morgnarna för att sedan spela in TV-program resten av dagen. Därpå säkerligen diverse ärenden, möten, saker med familj och vänner varje dag, och sedan titta på TV o.s.v. på kvällen/natten, han gillade ju det. Läste någonstans att han t.ex. sett alla avsnitt av engelska Top Gear. Och hans hiskeliga allmänbildning lär väl också ha inhämtats under vissa tider på dygnet, när han inte arbetat eller ägnat sig åt annat?
Med andra ord, det kan inte hållas för otroligt att han för jämnan inte sovit många timmar om natten. Gör man så under årtionden så kommer det ofelbart ta ut sin rätt på kroppen. Har läst olika reportage i tidningar ibland om andra som levt på det sättet tills de istället för att dö har gått in i väggen och fått sjukskrivas för åratal framöver.
Om det var rätt av honom att göra såhär kan diskuteras. Det vi i alla fall kan konstatera är att det är såklart oerhört tråkigt att han är borta. Samtidigt gav han järnet hela vägen och lämnade jordelivet med flaggan i topp! Vi har inte behövt se honom tyna bort och har aldrig sett honom svikta, utan vi kommer minnas honom som den han var i all sin prakt, i sitt livs glansdagar. På det viset är det en ärofull död han gått till mötes.
Citat:
Ursprungligen postat av
Rollinghand
Jag minns en flight från Stockholm till Karlstad i ett litet propellerplan 1999. Ombord fanns Alsing och det blev ett visst rabalder när han blev ombedd att flytta till en annan stol för att undvika att planet skulle bli alltför baktungt. Bevittnade ett liknande ingripande 1989 då bjässen Ian Wachtmeister blev ombedd att flytta sig, på förekommen anledning efter katastrofen i Oskarshamn där tungviktaren John-Olle Persson omkom.
Fniss!
Antar att vi får ta dina ord för detta. Hade varit en riktigt kul grej att se/höra honom bli pikad för och hans svar.
Citat:
Ursprungligen postat av
SkeleMancer
I över 7 år har du funnits med mig i hörlurarna tillsammans med Daniel och Vanessa (Carin). Varje morgon och varje kväll har du fått mig att må bra och känna någon sorts trygghet.
Jag trodde aldrig att jag kunde känna såhär för någon jag aldrig har träffat. Men helvete vad jag saknar dig, du känns som en jävla fin och genuin människa.
Sov gott Adam.
Skulle ha citerat dig med egentligen, i mitt
förra inlägg i tråden.
Jag instämmer i allt vad du säger! Har inte Adam förgyllt väldigt mångas liv här i Sverige, utan att vi egentligen begripit det förrän han var borta? Jag saknar honom också som fan fast jag aldrig sett honom ens, så pass att jag själv är lite förvånad!
En grej jag skulle vilja är att han får något sorts erkännande från officiellt håll för sin gärning. Kanhända någon sorts postum hedersutmärkelse? Eller något minnesmärke? Eller båda?