Ord med rolig etymologi

Mitt favoritexempel är idissla med ett diminutivmorfem -la, alltså ungefär "åter-småäta".

"Omtugga" snarare.

Det må vara en möjlig semantisk tolkning. Trådens titel är etymologi. Eftersom morfemet »om-« är flertydigt torde »åter-« bättre fylla funktionen att förklara idisslandets etymologi.

I ordet »omtalad« har inte morfemet »om-« betydelsen »åter-«. Idisslande är däremot ett iterativt ätande. Omtuggandet är ett iterativt ältande.

Diminutiven motiveras av att återätningen inte förbrukar nytt foder. Motivet för att idissla är att öka angreppsytan för cellulosanedbrytande mikroorganismer. Men då är vi inne på ekologin snarare än etymologin.

Tycker du?

Jag kan nog se att "om" och "åter" beskriver samma sak i vissa avseenden.

Ja, just vissa avseenden är min poäng. Vi har 3 ord »om« med totalt 15-18 betydelser. Ordet »åter« är 1 ord med 3-5 näraliggande betydelser.

Nåväl, "om" i betydelsen "åter" med efterföljden "tugga".

På temat id- har vi även verbet »idka« och substantivet »näringsidkare«. Etymologer av facket tycks koppla idkaren till latin ire ‘gå’ via tidigare nämnda id/idoghet.

Samtidigt: Idkaren itererar handgreppen för att ge kunden förtroende. Repeterbarhet där repeterbarhet är önskvärd, det är en första regel för en näringsidkare. En näringsidkare som har gått får inga skor sålda.

OM han fanns och bidrog, så torde han ju ha sina rötter från Wien. Kanhända då en jude från Österrike och Wien... Vilket gör det troligt att han tog sin inspiration från något som redan fanns i Wien.
Men eftersom inte ens de danska källorna nämner honom vid namn, gissar jag att han vara bara en skröna.

Då får vi ta vägen till den i vissa södra delar av det tyska språkområdet vanliga hälsningsfrasen "Servus" Det betyder som sagt ursprungligen slav, men i det här fallet snarare tjänare. Och här finns sannolikt en parallell till det svenska "tjena" i det att båda på litet olika vis är sprungna ur längre (och ibland väl servila (sic)) hövlighetsfraser av typen "Jag är (ed)er ödmjuka tjänare" och liknande. Att det sedan kommit att bli än mer förvanskat i varianter som tjaba eller tjenamoss är en senare sak.

Rädisa fr. radix (rot på latin)

Även rättikan har sin språkliga rot i denna latinska rot radix.

I Dalarnas Tidningar i skepnad av Dala-Demokraten står i dag om oknutt:

... [ordet] oknutt är Leksandsmål för okänt folk som plötsligt dyker upp och som man är lite nyfiken på – för det går inte att sätta fingret på vilka de är eller vad de gör.

Ingen xenofobi där; i Leksand konstaterar man sakligt att turister från Västerås och Djursholm är ofta oknutna (icke anknutna) till bygden. De kommer inte knutgårds ifrån.

Byggnadstekniken knuttimring har gett upphov till ordet husknut som i makroskala står för den egna boplatsen. Så har det germanska konceptet »knut« gått runt.

Ordet oknutt är förrädisk likt oknytt som är en helt annan sak. Möjligen har oknytt anknytning(!) till »kny« och »knysta« som är verb till svagt gnek respektive prassel. Om man lyssnade noga i nattmörkret så kunde man höra oknytt på vinden.

Etymologer av facket härleder morfemet »-knytt« i »oknytt« till »knätta« som i sin tur av sidotecknad amatöretymolog kopplas till »knastra« som betydelsemässigt står prasslet nära.