2008-02-10, 20:24
#1
BRASTAD. Skrivkonsten uppfanns i Bohuslän.
Det var nazisten Herman Wirth säker på. Därför lät reichführer Heinrich Himmler skicka ett forskningsteam till Brastad 1936.
De skulle undersöka om de svenska hällristningarna var en arisk helig skrift.
När tredje riket bildas saknades något. En historia, ett arv och en passande religion. Det sistnämnda var det mest akuta. Att bekänna sig till en där
judarna var det utvalda folket var otänkbart.
För att hitta (på) den ariska rasens historia och religion lät SS-ledaren Heinrich Himmler bilda forsknings-institutet Ahnenerbe.
”Institutets framstående forskare ägnade sig åt att förvanska sanningen och spotta fram skräddarsydda bevis som stödde Hitlers rasistiska idéer”, skriver vetenskapskvinnan Heather Pringle i boken Härskarplanen där hon kartlagt Ahnenerbes
expeditioner.
"Legat lågt med det här"
Ahnenerbes första ordförande Herman Wirth visste precis var man skulle börja leta efter den nya religionen
– i Bohuslän.
– Man har legat väldigt lågt med att prata om det här, man har väl tyckt att det är lite pinsamt, säger Jan Magnusson, expert på förvaltning och bevarande av stenmaterial för länsstyrelsen.
Märkliga ristningar
Året är 1935 och Herman Wirth gör sitt livs upptäckt.
På sin semester i Sverige hittar han märkliga ristningar utmed den bohuslänska kusten. Fynden filmas och presenteras för Heinrich Himmler som världens första och äldsta skrift nedtecknad av de ariska förfäderna. Hela 12 000 år gammal.
– Men då låg det is här, och hällarna var täckta av hav, konstaterar Jan Magnusson och tillägger att hällristningarna är högst 4 000 år gamla.
Hur som helst, övertygad om sin sak säger sig Wirth kunna läsa ”skriften” och genom det förstå hemligheten bakom den ariska religionen.
Nu behövde han bara få åka till Sverige för att dokumentera ristningarna.
Jan Magnusson berättar att han under modern tid har haft besök av ristningstydare från ”Der Herman Wirths Geshellschaft” som ville se på Tanums världsarv.
– De var som hämtade från någon Wagneropera. Valkyrian Brynhilde iklädd läderspänne, minns han.
Skulle göra avgjutningar
Himmler tillät en expedition och i augusti 1936 reste Wirth och fem SS-män till Sverige.
Uppdraget var att göra avgjutningar av ristningarna, och gruppen hade fått strikta uppgifter om att inte bära sina svastikor synligt eller tala politik med svenskarna.
Wirth var mest intresserad av de ristningar som föreställde symboler, eftersom han trodde att de utgjorde det forntida alfabetet.
Solsymboler skulle man kunna tänka sig att de föreställde. Eller kretslopp och årets gång. En del ristningar är bara hjulkors som står för de fyra årstiderna, säger Jan Magnusson.
En solig augustimorgon inledde expeditionen sitt arbete i Backa nära Brastad kyrka. Wirth letade efter ristningar han trodde sig kunna läsa och fastnade speciellt för en av en man med uppsträckta armar. Han tolkade det som en avbild av en gudason, tusentals år äldre än Kristus.
Förutom Backa besökte man Munkedal och Tanum i Bohus-län, Husaby i Västergötland och Eneby i Östergötland.
Skrev till Himmler
Expeditionen gjorde 55 gipsavgjutningar i Sverige. Maffiga saker, några med en matchvikt på över hundra kilo.
– Det här kommer att bli en samling vars like inte finns och aldrig kommer att finnas. Alla som vill studera den nordiska rasen i relation till hällristningskonsten måste komma till Tyskland, skrev Wirth i ett brev till Heinrich Himmler.
Han trodde inte att de svenska myndigheterna skulle vårda ristningarna utan att de skulle förfalla.
Efter vistelsen i Sverige fortsatte expeditionen upp mot Trondheim i Norge.
Ville tillbaka
1965 ville Wirth tillbaka till Sverige och göra fler avgjutningar. Men riksantikvarieämbetet nekade honom i stort sett att närma sig alla svenska fornlämningar.
Herman Wirth dog 1981, 96 år gammal.
I dag finns det ett 30-tal avgjutningar bevarade i museet Spital am Pyhrn i Österrike. Tack vare dem kan vi se hur några av våra hällristningar såg ut på 30-talet. Så Jan Magnusson medger att vi trots allt fått ut en viss glädje av Ahnenerbes arbete i Sverige.
– All gammal dokumentation som kan jämföras med dagsläget är oerhört värde-full, säger han.
Ja debattera gärna?
Det var nazisten Herman Wirth säker på. Därför lät reichführer Heinrich Himmler skicka ett forskningsteam till Brastad 1936.
De skulle undersöka om de svenska hällristningarna var en arisk helig skrift.
När tredje riket bildas saknades något. En historia, ett arv och en passande religion. Det sistnämnda var det mest akuta. Att bekänna sig till en där
judarna var det utvalda folket var otänkbart.
För att hitta (på) den ariska rasens historia och religion lät SS-ledaren Heinrich Himmler bilda forsknings-institutet Ahnenerbe.
”Institutets framstående forskare ägnade sig åt att förvanska sanningen och spotta fram skräddarsydda bevis som stödde Hitlers rasistiska idéer”, skriver vetenskapskvinnan Heather Pringle i boken Härskarplanen där hon kartlagt Ahnenerbes
expeditioner.
"Legat lågt med det här"
Ahnenerbes första ordförande Herman Wirth visste precis var man skulle börja leta efter den nya religionen
– i Bohuslän.
– Man har legat väldigt lågt med att prata om det här, man har väl tyckt att det är lite pinsamt, säger Jan Magnusson, expert på förvaltning och bevarande av stenmaterial för länsstyrelsen.
Märkliga ristningar
Året är 1935 och Herman Wirth gör sitt livs upptäckt.
På sin semester i Sverige hittar han märkliga ristningar utmed den bohuslänska kusten. Fynden filmas och presenteras för Heinrich Himmler som världens första och äldsta skrift nedtecknad av de ariska förfäderna. Hela 12 000 år gammal.
– Men då låg det is här, och hällarna var täckta av hav, konstaterar Jan Magnusson och tillägger att hällristningarna är högst 4 000 år gamla.
Hur som helst, övertygad om sin sak säger sig Wirth kunna läsa ”skriften” och genom det förstå hemligheten bakom den ariska religionen.
Nu behövde han bara få åka till Sverige för att dokumentera ristningarna.
Jan Magnusson berättar att han under modern tid har haft besök av ristningstydare från ”Der Herman Wirths Geshellschaft” som ville se på Tanums världsarv.
– De var som hämtade från någon Wagneropera. Valkyrian Brynhilde iklädd läderspänne, minns han.
Skulle göra avgjutningar
Himmler tillät en expedition och i augusti 1936 reste Wirth och fem SS-män till Sverige.
Uppdraget var att göra avgjutningar av ristningarna, och gruppen hade fått strikta uppgifter om att inte bära sina svastikor synligt eller tala politik med svenskarna.
Wirth var mest intresserad av de ristningar som föreställde symboler, eftersom han trodde att de utgjorde det forntida alfabetet.
Solsymboler skulle man kunna tänka sig att de föreställde. Eller kretslopp och årets gång. En del ristningar är bara hjulkors som står för de fyra årstiderna, säger Jan Magnusson.
En solig augustimorgon inledde expeditionen sitt arbete i Backa nära Brastad kyrka. Wirth letade efter ristningar han trodde sig kunna läsa och fastnade speciellt för en av en man med uppsträckta armar. Han tolkade det som en avbild av en gudason, tusentals år äldre än Kristus.
Förutom Backa besökte man Munkedal och Tanum i Bohus-län, Husaby i Västergötland och Eneby i Östergötland.
Skrev till Himmler
Expeditionen gjorde 55 gipsavgjutningar i Sverige. Maffiga saker, några med en matchvikt på över hundra kilo.
– Det här kommer att bli en samling vars like inte finns och aldrig kommer att finnas. Alla som vill studera den nordiska rasen i relation till hällristningskonsten måste komma till Tyskland, skrev Wirth i ett brev till Heinrich Himmler.
Han trodde inte att de svenska myndigheterna skulle vårda ristningarna utan att de skulle förfalla.
Efter vistelsen i Sverige fortsatte expeditionen upp mot Trondheim i Norge.
Ville tillbaka
1965 ville Wirth tillbaka till Sverige och göra fler avgjutningar. Men riksantikvarieämbetet nekade honom i stort sett att närma sig alla svenska fornlämningar.
Herman Wirth dog 1981, 96 år gammal.
I dag finns det ett 30-tal avgjutningar bevarade i museet Spital am Pyhrn i Österrike. Tack vare dem kan vi se hur några av våra hällristningar såg ut på 30-talet. Så Jan Magnusson medger att vi trots allt fått ut en viss glädje av Ahnenerbes arbete i Sverige.
– All gammal dokumentation som kan jämföras med dagsläget är oerhört värde-full, säger han.
Ja debattera gärna?