Uppenbarelseboken / Apokalypsen (samlingstråd)

Att veta något eller tro på något är två vitt skilda saker. Att påstå sig veta något om Guds existens är en helt annan sak än att tro på Guds existens. Vetenskap/kunskap (vad det nu må vara) ska bygga på logik och empiri samt kunna verifieras någorlunda objektivt för att vara värd någonting. Tro är en subjektiv upplevelse som kan baseras på precis vad som helst. Att tro på något kan aldrig vara fel på samma sätt som att känna någonting aldrig kan vara fel. Man känner det man känner och tror på det man tror på.

Okey, men går vi in på naturen och de spelregler som gäller där så pratar vi inte längre om religion utan om andra mer logiska kunskaper. Vi vet alla att man kan göra vad som helst utan att det får konsekvenser. Förgiftar man vattnet så förstör man för alla som är beroende av vatten, inkl oss själva för att överleva.

Det är knasigt att prata om gud och syndafloder, för det som är väldigt uppseendeväckande är att religiösa pratar inte grön miljö. Inte ens idag. Allt handlar om människan. Jag ser t ex ingen kyrka som satsar på att tala om miljö och natur.

Det är också påtagligt att religiösa bryr sig mindre om naturen än icke-troende som gärna engagerar sig i just miljöprojekt. Vilken religiös har målmedvetet valt bort att använda bil? Att konsumera mindre bara för att värna miljön? Är religiösa vegetarianer? De borde de vara eftersom köttproduktionen är ett miljöproblem. Vilken kyrka står på palissaden och kämpar för att dricksvattnet inte ska förorenas?

Nej, det är väldigt tydligt att kyrkan är inriktad och fokuserad på människan och dess känslor/själ och inte bryr sig så mycket om naturen.

Dessutom att försöka svara på om huruvida Gud existerar eller inte är helt meningslöst innan man svarat på vad Gud är. Och hur ska människan någonsin ens komma i närheten av att veta vad Gud är?

Det är mycket enklare att gå på magkänslan

Säg det till alla fundamentalister.
Säg det till dom som sätter sitt hopp till att gud skall bota dem/deras barn från sjukdom istället för att gå till sjukhuset.
Säg det till alla evangelister, kristna, mormoner, jehovas, scientologer som försöker pracka på andra sin snevridna världsbild.

Sedan, återigen, ingen bryr sig vad du tror om du inte kan backa upp det med ett vettigt resonemang så jag vet inte vad du förväntar dig när du spyr ur dig din världsuppfattning på detta forum.

Min magkänsla är att du har fel.
Din tur...

Det är därför jag tror att den organiserade kyrkligheten hamnat helt på sniskan. Vem bryr sig om att altaret är av guld och ädelstenar när vattnet försurnas, barn svälter och livet är allmänt vedervärdigt överallt?

Haha

Var och en salig på sin tro.

För min del upplevar jag det du förespråkar ovan som en sympatisk position.

Hurvida det kommer att fungera friktionsfritt i verkligheten beror mycket på hur teister/apologeter formulerar sig; d.v.s. hur tydligt distinktionen mellan faith och facts återspeglas i språket. Det är nämligen mycket vanligt, att teister/apologeter 'bekännar' sig formellt till en faith-fact distinktion och sen ändå diffust flaxar språkligt mellan faith och fact.

Det som lite humoristisk kan sammanfattas i "jag vet att jag tror ... eller tror jag att jag vet?". (Antingen det nu är 'taktisk' eller av okunskap).

Försöker du nu säga att Jahve inte är en personlig gud? Eller att han helt enkelt inte kan ingå ett sådant förbund som han anses ha gjort med Noa och samtidigt helt uppriktigt säga att detta förbund skall äras?

Nu hållar pastafarianismen på .... genom att använda sunda filosofiska argument och en sund exegesis .... att skapa sig en ledande position på området: "Magkänslan" som 'inre andligt kompass'.

Därför bifallar jag starkt: "Det är mycket enklare att gå på magkänslan"; utan för den del att insistera på pastafarianismens överlägsenshet som en presuppositionalistisk premiss.

Inför en sån 'outgrundlighet' är "vet inte" väl den överlägset rationella positionen.

Ja, förmodligen.

Men jag tror att människan ogillar att leva i ovisshet. Dels så tror jag att människan är vetgirig av naturen. Och dels tror jag att människan känner sig otrygg i en oviss verklighet och vantrivs med det. Och därför gärna vill hitta svar och förklaringar.

Jag tror därför att det är enklare att tro sig veta hur saker och ting förhåller sig. Det inger trygghet att leva i visshet, även om den är baserad på felaktigheter.