Citat:
Ursprungligen postat av
Nosstock
Jag har ätit 200mg nu i över ett år. Känner ingen skillnad.
Är det fel på mig?
Rimligtvis är ingen av oss "rätt" heller för den delen, utan vi är bara variationer av den mänskliga rasen homo sapiens, med dess hjärna och kognition som följer därav i såväl positiv som negativ mening.
Jag citerar ett stycke ur mitt längre inlägg ovanför. Också jag äter 200 milligram per dag. Känner du kanske igen dig i det? Om ja, då är du åtminstone inte ensam om det. Om nej, då är vi helt enkelt bara olika.
Citat:
Ursprungligen postat av Atomvinterkyla
Problemet är dock att jag likväl lider av ångest till större delen av varje månad, samtidigt som jag är känslobegränsad och apatisk. Allra bäst skulle jag kunna förklara det som att jag utan Sertralinet mådde dåligt men också kände mig levande i lidandet, medan jag nu med denna medicinering fortfarande mår dåligt men i större utsträckning känner mig frånkopplad och separerad från mitt känsloliv.
"Vi är tomma skal som suktar efter innehåll, och fyller alla dansgolv, fyller varje webbhotell, med drömmar om att bli sedd, tomma skal skal som suktar efter innehåll, fyller alla dansgolv, stryker längs varje vägg, går ensam hem igen." Citerat från Markus Krunegårds "Korallreven & Vintergatan" och det stämmer sannolikt väldigt väl på majoriteten av människor, även om somliga helt enkelt bara är mer eller mindre bra på att dölja det.