Citat:
Ursprungligen postat av zetalof
På vilket sätt måste det vara en psykoanalytisk inställning att ångest och depression kan behandlas med psykoterapi? Kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi då?
Kan man?
Hur mäter man nivåerna för signalsubstanserna i hjärnan, tex serotonin och dopamin?
Vilka värden anses isf vara det normala?
Kan man ha ångest och/eller vara nedstämd trots "normala" serotoninvärden?
Ändra då till psykoterapeutiskt
Serotonin mäter man med ett vanligt blodprov. Dopamin mäter man med radioaktivitet och MIR.
Lättast är ändå att ge en person ssri - behövs det ingen justering i hjärnan så händer abslolut ingenting. Finns där en obalans som kan rättas till med medicinering, tja, då händer det saker.
Vad normala värden är får du ta upp med läkare.
Om man utsätts för något hemskt så är det normalt att få ångest och bli deprimerad. Det finns frisk ångest/depression och sjuk ångest/depression.
Någon som just förlorat sin maka behöver inte medicin, utan behöver få sörja.
Om värdena ändras då vet jag inte. Jag vet att våldtäktsoffer har en markant förändring i sin kortisolnivå, liksom personer med sjuk ångest och depression.
Personer som upplevt något alldeles överdjävligt uppvisar förändringar i både adrenalin, noradrenalin och dopamin, så vi är absolut en kemisk-biologisk varelse.
Nu går ju detta att förändra även med terapi. Varje tanke vi tänker, varje känsla vi känner utlöser en dusch av olika slags hormoner i vår hjärna. Därför är samtalsterpi aldrig av ondo - i synnerhet inte om där finns ett trauma som ska bearbetas och ångesten/depressionen från början var en fullt normal reaktion.
För en person med sjuk ångest/depression finns ingen anledning att sätta in terapi förrän personen blivit så pass återställd att han är kontaktbar och klarar av att följa en tankekedja - om det ens behövs terapi över huvud taget.
Jag återvänder till diabetespatienten. Han måste ändra sina kostvanor och sina motionsvanor - han måste lära sig att ta hand om sin sjukdom.
Rent fysiskt behöver han också insulin.
Sköter han sin kost och sin motion kan han bli så bra att han slipper insulinet (typ2)
Det är lika med ssri.
Fast ofta gör medicinen ensam så att ångesten/depressionen läker ut. Patienten blir frisk och kan återgå till sitt normala liv som i de flesta fall före sjukdomsutbrottet varit ett helt normalt liv.