Hur ofta deltar du på föreläsningar?

Det är med starka känslor jag skriver det här inlägget.

I gymnasiet lutade min åsikt åt det håll du skriver i ditt inlägg. Det som fick mig ur sängen de mörka, kalla och torra morgnarna, var den sociala biten av gymnasiestudierna. Dock är det inte samma situation på universitetet. Och det har snart gått fyra år. Ytterst få människor (?) går att ha kontakt med och jag längtar innerligt på att examensdagen ska komma, för det har inte varit några minnesvärda år och knappt funnits roliga stunder. Som jag skrev, fyra års studier och jag kan knappt namnet på hälften av mina kurskamrater. I gymnasiet kunde man namnet på elever som man aldrig pratat med. Det är inget som man kommer blicka tillbaks på och få sig ett gott skratt. Gymnasietiden däremot bringar nostalgikänslor och nästan en tår faller längs kínden, varje gång jag tänker på den perioden

Princan: jag håller med. Jag umgås bara med min grupp på ca 5 personer. Dessa är också väldigt lugna och stela så vad gäller den sociala biten så är det väldigt meh.

Föredrar att umgås med grupper med mer aggressivt klimat. Folk kallar varandra fittjävel, spankar en, och gör narr av dig om du klantar dig.Med min grupp är det snälla leken. Fan vad jag hatar att vara trevlig och snäll hela tiden. När jag kommer hem och spelar onlinespel så tar jag ut all min ilska, och skriver skällsord hela tiden och irriterar folk som fan

Pluggar till lärare. När jag läser ämne (samhällskunskap/historia) medverkar jag på alla föreläsningar. Under AUOn sätter jag inte min fot i skolan om det inte är obligatoriskt.

Äh! Ge dem en lavett i bakhuvet, det brukar jag göra med mina kursare.


Nejmen, grejen är att alla är så förbannat rädda för att göra bort sig att de knappt kan umgås med varandra. Rädda för att tappa den status de så innerligt längtar efter.

När det gäller föreläsningar så struntar jag i dem om det regnar ute...förkovrar mig hemma i stället.

Jag brukar gå på de flesta föreläsningarna om bara läraren är hyffsat pedagogisk. Däremot har jag aldrig läst någon kurlitteratur. Brukar räcka att göra några gamla tentor och kolla igenom sina egna föreläsningsanteckningar för att klara G i alla fall. Men jag är väl en sån där undergiven person som behöver auktoritet.

Jo jag får ta med mig en piska och gå bärsärkagång nästa gång vi träffas Förmodligen ligger det något i det du säger. Ingen vill göra bort sig, och ser det här som en start på vuxenlivet då man ska bete sig artigt till höger och vänster.

Beror helt och hållet på vilken kurs det är.

Ja fan, det aggressiva klimatet existerar inte. I gymnasiet fanns den hela tiden. Man gjorde fight club ringar, hetsade varandra, jiddrade runt och skrattade hela tiden. Det handlar nog mycket om vuxensnacket - man får inte klanta till sig, använda sig av fel ord, skoja till det, flippa över eller liknande. Titta rakt fram, inte till höger eller vänster och ge fan i att vända dig 180 grader för att spana in röven på någon fin brud.

Man måste alltid ha ett leende, gå hem direkt efter föreläsningen, vara torr och ha skitämnen och prata om (exempelvis hur bra föreläsaren var, hur man undviker att komma sent till föreläsningen, vilket väder det är etc).

Men så är det. Borde bli bättre så småningom.

Jag har satt i system att köpa så få kursböcker som möjligt, vilket innebär att jag på vissa kurser klarat mig genom att gå på alla föreläsningar och anteckna frenetiskt för att sedan använda detta som studiematerial inför tentan. Funkar på flertalet biologikurser.

Kemikurser kräver bok samt helst att man går på föreläsningar (för att få ett hum om vad som är bra att rikta in sig på att kunna, samt få exempel på hur vissa problem löses).

Mattekurser kan man säkert fixa om man bara har disciplin att gräva sig ner i boken och fatta det som står, men jag har inte det och måste således gå på dessa föreläsningar med för att få in något i huvudet som är värt att skriva på en tenta.

Slutsats: För mig hjälper det fruktansvärt mycket att vara närvarande på föreläsningar. Kan bero på att jag lär mig saker femtioelva gånger snabbare när jag hör dom berättas samt antecknar än när jag läser. För mig sparar föreläsningar tid, även om föreläsaren är ganska opedagogisk. Inser dock att det fungerar långtifrån likadant för alla.

Håller med er som säger att klimatet på högskolan är tråkigt, alla ska va så jävla ordentliga, brukar försöka liva upp det lite men det e fan inte lätt. Jag går dock på alla föreläsningar för att slippa köpa all litteratur men kul, det är det inte.

Tyvär faller man ju in i samma mönster själv och gör inte så mkt väsen av sig när man märker att det inte hjälper när man försöker skoja till det lite. Det enda folk vill snacka om e examinationen hit och föreläsningen dit.

Går på alla föreläsningar jag kan, tyvärr är det inte alltid så bra föreläsning som man väntat sig, eller ens nödvändig. Men man har alltid den sociala biten plus att självstudier är tråkigt som fan som några nämnt tidigare. Alltid bra att kunna få förklarat av lärare samt diskutera med andra i klassen.

Jag gör tvärtom mot TS och går på alla föreläsningar. Slipper ägna mitt liv åt skolböcker då. Lyssnar ordentligt, tar lite anteckningar och skriver G. Funkar bra, går åt bra mycket mindre tid än att sitta och nöta en massa brödtext. På min högskoleutbildning kan man bara bli godkänd eller underkänd.