2008-02-03, 21:37
#1
Tidigare erfarenheter: Svamp (vet ej vilken), cannabis
Ålder: 20
Vikt: ~70 kg
Längd: 175cm
Närvarande: Meskalin, Whiskey, Brajja och jag (alla är olika personer under pseudonym)
Datum: 1 februari 2007
Själva idén till trippen blev född för länge sen och datumet var satt, men tidpunkten som var utsatt blev lite rubbad av den enda anledningen att alla var så taggade på att ta. Jag hade testat svamp förut och Brajja hade aldrig testat någon hallucinogen utan "bara" rökt. Meskalin och Whsikey var väl vad man skulle kunna kalla vana trippare och jag tror inte ens att dom hade någon koll på vilken tripp i ordningen det här var.
Brajja och jag bor i samma stad, så han hade kommit hit en kväll innan Meskalin och Whsikey och vi hade setat och pratat och haft det trevligt "som uppvärmning inför helgen". Dagen efter anlände Meskalin och Whiskey och hade med sig syra och hasch. Vi gick direkt hem till mig och pratade om allt och inget och rökte bong tills vi var helt väck. Detta var verkligen, för mig, det bästa sättet att ladda upp inför en tripp (som jag ställt in mig på skulle bli hur bra som helst). Eftersom det var ont om sovplats delade jag, Whiskey och Meskalin på min 120cm säng och Brajja sov i soffan som är ca 150cm lång. När jag vaknade på morgonen kände jag verkligen hur det bara var inrökt kärlek i hela rummet.
Jag hade lovat min flickvän att jag skulle träffa henne, så jag stack iväg och var med henne i några timmar och tog det lugnt. Hon visste inte att jag skulle trippa och hon har väl egentligen en ganska dålig inställning till allt som är illegalt, så jag berättade ingenting om substanserna som låg i min lägenhet och väntade på att bli inhalerade och absorberade. Vi pratade som man gör och sen sa jag hej då och började resa hemåt igen. På färdmedlet på väg hem talade jag med Whiskey som sa att vi skulle köra idag istället och jag var smått tveksam, men tänkte att det var fan lika bra och jag kände pulsen öka med några slag i minuten och ett leende spred sig över mina läppar.
När jag till slut hade kommit hem igen hade de städat och röjt och jag kände mig så jävla tacksam för att de röjt upp. De hade ordnat allting riktigt, riktigt bra med levande ljus, musiken och allt var bara bra. Vi var först lite nervösa, jag och Brajja, men vi satte oss allihopa vid köksbordet och bekantade oss med våra sockerbitar som skulle slakta våra skallar totalt. Vi satt och rökte och pratade och jag hade egentligen inte en aning om vad jag skulle vänta mig. Vi hade tre anteckningsblock på bordet och Brajja, som kändes mest nervös inför det hela, satt och skrev som en dåre. Vi skålade med våra sockerbitar, önskade varandra lycka till och la in bitarna i munnen. När jag kände sockerbiten smälta tänkte jag nästan ta ut hälften för att inte bli helt körd. Jag har alltid trott att jag skulle snea totalt och bli insluten i en känslomässig kokong där allt bara är dåligt, men jag lät biten smälta helt och jag svalde alltihop när det bara var smulor kvar.
Jag började se mig omkring i lägenheten som de mer eller mindre optimerat för att trippa i. De hade lagt ut mitt bruna överkast på golvet och under den låg en bäddmadrass. Runt kanterna på överkastet låg täcken och kuddar och eftersom jag bara har massa nedärvda saker var det skumma mönster på allting. Framför soffan stod nio värmeljus i ett ställ och de stod på en röd duk. Det fanns en askkopp framställd (den kommer behövas, tro oss) och xboxet var påslaget och spelade musik med visualization på fullscreen.
Vi försökte hitta på nåt att göra innan det skulle kicka in och Meskalin sa att det bästa sättet han visste att börja en tripp var att röka en jolle, eftersom det tar udden av väntan. Jag, å andra sidan, trodde jag skulle bli totalsänkt av det, så jag föreslog monopol. Alla tyckte det lät som en bra idé, så vi drog fram monopolet och satte oss på den bruna filten. Jag hade min kamera sen innan och hade bestämt mig för att testa vad man kunde göra för sköna effekter med kameran och sen se när man peakade. En hel del, skulle det visa sig.
Vi satt på filten och spelade i kanske tio minuter innan vi gav upp. Jag sprang bara runt och var rastlös och väntade på effekterna, medans Brajja satt och skrev. Meskalin och Whiskey var uppe och sprang emellanåt dom också, så vi kände att det bara var att slopa hela idén med sällskapsspel.
Vi satte oss i soffan och började prata och musiken som kördes först var väl egentligen inte musik, utan havsljud. När vi kände effekterna börja kicka in så började alltihop liksom röra sig mer udda. Allting var organiskt tänkte jag ett tag, men lät den tanken fara ut och kände istället att allt hade en puls, men inte var organiskt. Skitsvårt att förklara... Whiskey var på upptäcktsfärd och hittade min gamla dykutrustning i min garderob. Han satte sig på det bruna överkastet och drog på sig snorkeln och cyklopet. Jag var genast framme med kameran och allt snurrade på bra duktigt just nu. Jag fastnade på det blommiga täcket som låg på filten och kom på att Whiskey satt framför mig med cyklop och snorkel på. Hela situationen blev helt plötsligt riktigt intressant och jag kunde inte vänta tills jag fick testa cyklopet själv.
När Whiskey hade utforskat färdigt räckte han mig cyklopet och jag sprang ut i köket och hämtade en tändare och gick på upptäcktsfärd. Jag hittade ett skåp som jag lyste in i med tändaren och skåpet kändes hur långt som helst, så jag vågade inte riktigt titta, utan stängde skåpet och gick sen runt och stängde alla skåp i hela lägenheten. Efter det la jag mig på det bruna överkastet och kände på golvets puls. Jag stirrade på en gitarrförstärkare och företagsemblemet på den blev sakta en röd-svart stuga och framför den fanns en flod. Jag stängde ögonen och följde med floden som jag insåg var amasonas. Sen reste jag mig helt enkelt och allt var så bra!
Jag satte mig i soffan och stirrade på en affisch som satt ovanför TVn. Låten som gick var Riders of the Storm och affischen kändes som en perfekt beskrivning av låten. Jag har gjort affischen själv och kände genast att det var fan det bästa jag gjort i hela mitt liv och insåg att allting runt omkring kändes riktigt, riktigt bra. På affischen fanns två killar som tagit livet av sig. En hade hängt sig och en sköt skallen av sig och blodet som sprutade blev fjärilar och brustna hjärtan, men jag såg de brustna hjärtana läkas och fjärilarna flög och var lyckliga. Bilden på killen som hängt sig kändes även den rätt. Det kändes som att han funnit frid. Jag sa till Whiskey att kolla på affischen och lyssna på låten. Han sa att affischen var låten. Allt i låten var med på affischen och jag kunde knappt låta bli att känna mig lite smygstolt.
Jag kände att jag hade lite utforskarlust i mig fortfarande och tog ner en tavla av san fransisco som jag hade upphängd. Jag stirrade på byggnaderna och mannen som satt på bänken framför. Jag tittade även på bron och på relingarna till den så började det växa ut konturerna av blommor. Byggnaderna såg ut att vara 3D och de såg verkligen ut att resa sig upp ur tavlan emellanåt. När jag inte stirrade på mannen på bänken var det som att han var uppe och gick. Efter ett tag började jag uppmärksamma den vita borden på tavlan och helt plötsligt kändes det som att jag höll i en TV-apparat från 70-talet (en sån där som är lite oval) och i den fanns ett foto från Harry Potter (med figurer som lever).
Jag passade vidare tavlan till Brajja som verkade behöva lite uppmuntran och tavlan kändes som rätt instrument att göra det.
Meskalin tog blocket och jag såg honom rita något och jag undrade vad, men struntade i det, eftersom jag var fullt upptagen med att uppleva allting runtomkring. Jag låg på golvet och stirrade upp i taket. Taket var vackert. Brajja satt i soffan och stirrade på TVn och xboxets visualization. Meskalin sa att han hade en fråga att ställa och jag blev ivrig att få den ställd. Han frågade om det här var det bästa vi någonsin gjort och jag svarade ja utan att tveka, medans Brajja kände sig lite tveksam. Meskalins nästa fråga var mer ett påstående och han sa: "Så du tycker det här är det bästa du gjort, trots att du är påverkad av en drog". Jag sa fortfarande ja utan att tveka, varpå han höll upp blocket han ritat på tidigare och jag kunde läsa "mindfuck" i feta bokstäver. Jag stirrade på Brajja, vars ansikte började bli avlångt och han öppnade munnen som blev enorm. Allt var så jävla bra här. Sen började jag tänkte på min flickvän...
Ålder: 20
Vikt: ~70 kg
Längd: 175cm
Närvarande: Meskalin, Whiskey, Brajja och jag (alla är olika personer under pseudonym)
Datum: 1 februari 2007
* Journey *
Själva idén till trippen blev född för länge sen och datumet var satt, men tidpunkten som var utsatt blev lite rubbad av den enda anledningen att alla var så taggade på att ta. Jag hade testat svamp förut och Brajja hade aldrig testat någon hallucinogen utan "bara" rökt. Meskalin och Whsikey var väl vad man skulle kunna kalla vana trippare och jag tror inte ens att dom hade någon koll på vilken tripp i ordningen det här var.
Brajja och jag bor i samma stad, så han hade kommit hit en kväll innan Meskalin och Whsikey och vi hade setat och pratat och haft det trevligt "som uppvärmning inför helgen". Dagen efter anlände Meskalin och Whiskey och hade med sig syra och hasch. Vi gick direkt hem till mig och pratade om allt och inget och rökte bong tills vi var helt väck. Detta var verkligen, för mig, det bästa sättet att ladda upp inför en tripp (som jag ställt in mig på skulle bli hur bra som helst). Eftersom det var ont om sovplats delade jag, Whiskey och Meskalin på min 120cm säng och Brajja sov i soffan som är ca 150cm lång. När jag vaknade på morgonen kände jag verkligen hur det bara var inrökt kärlek i hela rummet.
Jag hade lovat min flickvän att jag skulle träffa henne, så jag stack iväg och var med henne i några timmar och tog det lugnt. Hon visste inte att jag skulle trippa och hon har väl egentligen en ganska dålig inställning till allt som är illegalt, så jag berättade ingenting om substanserna som låg i min lägenhet och väntade på att bli inhalerade och absorberade. Vi pratade som man gör och sen sa jag hej då och började resa hemåt igen. På färdmedlet på väg hem talade jag med Whiskey som sa att vi skulle köra idag istället och jag var smått tveksam, men tänkte att det var fan lika bra och jag kände pulsen öka med några slag i minuten och ett leende spred sig över mina läppar.
När jag till slut hade kommit hem igen hade de städat och röjt och jag kände mig så jävla tacksam för att de röjt upp. De hade ordnat allting riktigt, riktigt bra med levande ljus, musiken och allt var bara bra. Vi var först lite nervösa, jag och Brajja, men vi satte oss allihopa vid köksbordet och bekantade oss med våra sockerbitar som skulle slakta våra skallar totalt. Vi satt och rökte och pratade och jag hade egentligen inte en aning om vad jag skulle vänta mig. Vi hade tre anteckningsblock på bordet och Brajja, som kändes mest nervös inför det hela, satt och skrev som en dåre. Vi skålade med våra sockerbitar, önskade varandra lycka till och la in bitarna i munnen. När jag kände sockerbiten smälta tänkte jag nästan ta ut hälften för att inte bli helt körd. Jag har alltid trott att jag skulle snea totalt och bli insluten i en känslomässig kokong där allt bara är dåligt, men jag lät biten smälta helt och jag svalde alltihop när det bara var smulor kvar.
Jag började se mig omkring i lägenheten som de mer eller mindre optimerat för att trippa i. De hade lagt ut mitt bruna överkast på golvet och under den låg en bäddmadrass. Runt kanterna på överkastet låg täcken och kuddar och eftersom jag bara har massa nedärvda saker var det skumma mönster på allting. Framför soffan stod nio värmeljus i ett ställ och de stod på en röd duk. Det fanns en askkopp framställd (den kommer behövas, tro oss) och xboxet var påslaget och spelade musik med visualization på fullscreen.
Vi försökte hitta på nåt att göra innan det skulle kicka in och Meskalin sa att det bästa sättet han visste att börja en tripp var att röka en jolle, eftersom det tar udden av väntan. Jag, å andra sidan, trodde jag skulle bli totalsänkt av det, så jag föreslog monopol. Alla tyckte det lät som en bra idé, så vi drog fram monopolet och satte oss på den bruna filten. Jag hade min kamera sen innan och hade bestämt mig för att testa vad man kunde göra för sköna effekter med kameran och sen se när man peakade. En hel del, skulle det visa sig.
Vi satt på filten och spelade i kanske tio minuter innan vi gav upp. Jag sprang bara runt och var rastlös och väntade på effekterna, medans Brajja satt och skrev. Meskalin och Whiskey var uppe och sprang emellanåt dom också, så vi kände att det bara var att slopa hela idén med sällskapsspel.
Vi satte oss i soffan och började prata och musiken som kördes först var väl egentligen inte musik, utan havsljud. När vi kände effekterna börja kicka in så började alltihop liksom röra sig mer udda. Allting var organiskt tänkte jag ett tag, men lät den tanken fara ut och kände istället att allt hade en puls, men inte var organiskt. Skitsvårt att förklara... Whiskey var på upptäcktsfärd och hittade min gamla dykutrustning i min garderob. Han satte sig på det bruna överkastet och drog på sig snorkeln och cyklopet. Jag var genast framme med kameran och allt snurrade på bra duktigt just nu. Jag fastnade på det blommiga täcket som låg på filten och kom på att Whiskey satt framför mig med cyklop och snorkel på. Hela situationen blev helt plötsligt riktigt intressant och jag kunde inte vänta tills jag fick testa cyklopet själv.
När Whiskey hade utforskat färdigt räckte han mig cyklopet och jag sprang ut i köket och hämtade en tändare och gick på upptäcktsfärd. Jag hittade ett skåp som jag lyste in i med tändaren och skåpet kändes hur långt som helst, så jag vågade inte riktigt titta, utan stängde skåpet och gick sen runt och stängde alla skåp i hela lägenheten. Efter det la jag mig på det bruna överkastet och kände på golvets puls. Jag stirrade på en gitarrförstärkare och företagsemblemet på den blev sakta en röd-svart stuga och framför den fanns en flod. Jag stängde ögonen och följde med floden som jag insåg var amasonas. Sen reste jag mig helt enkelt och allt var så bra!
Jag satte mig i soffan och stirrade på en affisch som satt ovanför TVn. Låten som gick var Riders of the Storm och affischen kändes som en perfekt beskrivning av låten. Jag har gjort affischen själv och kände genast att det var fan det bästa jag gjort i hela mitt liv och insåg att allting runt omkring kändes riktigt, riktigt bra. På affischen fanns två killar som tagit livet av sig. En hade hängt sig och en sköt skallen av sig och blodet som sprutade blev fjärilar och brustna hjärtan, men jag såg de brustna hjärtana läkas och fjärilarna flög och var lyckliga. Bilden på killen som hängt sig kändes även den rätt. Det kändes som att han funnit frid. Jag sa till Whiskey att kolla på affischen och lyssna på låten. Han sa att affischen var låten. Allt i låten var med på affischen och jag kunde knappt låta bli att känna mig lite smygstolt.
Jag kände att jag hade lite utforskarlust i mig fortfarande och tog ner en tavla av san fransisco som jag hade upphängd. Jag stirrade på byggnaderna och mannen som satt på bänken framför. Jag tittade även på bron och på relingarna till den så började det växa ut konturerna av blommor. Byggnaderna såg ut att vara 3D och de såg verkligen ut att resa sig upp ur tavlan emellanåt. När jag inte stirrade på mannen på bänken var det som att han var uppe och gick. Efter ett tag började jag uppmärksamma den vita borden på tavlan och helt plötsligt kändes det som att jag höll i en TV-apparat från 70-talet (en sån där som är lite oval) och i den fanns ett foto från Harry Potter (med figurer som lever).
Jag passade vidare tavlan till Brajja som verkade behöva lite uppmuntran och tavlan kändes som rätt instrument att göra det.
Meskalin tog blocket och jag såg honom rita något och jag undrade vad, men struntade i det, eftersom jag var fullt upptagen med att uppleva allting runtomkring. Jag låg på golvet och stirrade upp i taket. Taket var vackert. Brajja satt i soffan och stirrade på TVn och xboxets visualization. Meskalin sa att han hade en fråga att ställa och jag blev ivrig att få den ställd. Han frågade om det här var det bästa vi någonsin gjort och jag svarade ja utan att tveka, medans Brajja kände sig lite tveksam. Meskalins nästa fråga var mer ett påstående och han sa: "Så du tycker det här är det bästa du gjort, trots att du är påverkad av en drog". Jag sa fortfarande ja utan att tveka, varpå han höll upp blocket han ritat på tidigare och jag kunde läsa "mindfuck" i feta bokstäver. Jag stirrade på Brajja, vars ansikte började bli avlångt och han öppnade munnen som blev enorm. Allt var så jävla bra här. Sen började jag tänkte på min flickvän...
Du verkar vara en hemskt mysig människa.