Syjunta med DOI, LSD, Xanor, grönt, brunt och alkohol.

Lägger upp en gammal tripprapport..det är min första skrivna så ha överseende..har inte orkat rätta slarvfelen i stavningen än men kan göra det senare idag ev..

Det hela började med en jävla massa resande.
Jag åkte buss sammanlagt över sex timmar den dagen vilket kändes föga underhållande.
Anledningen till detta var att jag först åkte till skolan på morgonen, därifrån till gbg
för att möta kranen som skulle fixa syran,
därifrån till utkanten av gbg för att köpa syran och här bromsar vi reseförklaringarna lite.
Jag steg ensam av vid ändhållplatsen och inväntade kranen som var en kille i 20års åldern som verkade gå på en otrevlig på AT att dömma av hans sargade tillstånd av halvdelerium.
Hans förklaring till tillståndet var en 2dagars syratripp som lät minst sagt vansinnig när han beskrev den.
Jag köpte en lapp shiva som tydligen skulle vara av fin kvalitét och fick sedan två sockerbitar droppade framför ögonen.
Medans jag övervägde att slå ner han, ta behållaren med lsd och springa för livet så avbröts jag av hans fråga: har du jämna pengar eller?
Detta hade jag inte så jag gav han extra betalt för att droppa en av sockerbitarna dubbelt och när han var klar käkade jag den dubbeldroppade sockerbiten.
Bussresan hem tog drygt 1,5 timmar och efter en timma började jag känna av effekterna från sockerbiten.
I kungälv steg en skara på som jag till min fasa kände igen, en grupp människor jag är lite halvt kompis med från en gammal skola och dessa människor är definitivt inte den sorten man vill träffa under påverkan av narkotika, i synnerhet inte LSD.
De var dock fulla och pladdrade galdeligen på under hela resan utan att lägga märke till mina enorma pupiller.
De nämnde en fest i utkanten av stenungsund som var min destination som de tydligen var påväg till, jag skulle själv till en fest i samma område och de visade sig att det var samma fest.
FANIHELVETESJÄVLASTALIN tänkte jag när jag insåg att jag skulle tvingas vistas med de här personerna under min tripp.
Jag sansade mig dock och ringde polaren som redan var på festen för att i andra änden av luren höra hans flickvän svara

jag: eeh...hej...det är xxx, är H (som vi kan kalla polaren) där?
Flickvän: nej, han blev förbannad på någon och drack ett halvt lock på en timma i ren samhällsprotest
Jag: jaha...utveckla?
Flickvän: han har däckat och jag pallar inte möta dig, adressen är blablabla


Detta var just snyggt tänkte jag och började resa på mig då bussen stannade där jag skulle av men påväg ut så träffade jag två polare som båda är betydligt mer narkotikaliberala än de jag träffat på bussen.
En av dem stirrar med skräckblandad förtjusning på mig, rakt i ögonen och den andra pekar på mig och säger högt och tydligt:
DOI eller?

Jag snackar med dem ett tag för att sedan gå av bussen och upptäcka att de som jag skulle hänga med upp till festen har stuckit, jag är ensam och ska hitta till en adress jag inte minns i ett område jag inte kan och nu jävlar är jag trippad.
Jag börjar mumlandes traska mot området där festen ska vara och under tiden ringer jag alla jag känner som kunde tänkas ha hyffsad förståelse för det tillstånd jag befann mig i.

Planen var att hänga på festen ett tag tills dess att några andra vänner som var på en pub i uddevalla kom tillbaks för att trippa men ingen av dem svarar och klockan började närma sig 11 tiden på kvällen.
När jag ragglade runt där och försökte få tag på någon jag kände så svänger pltsligt en blå BMW, exakt en sån som en tjejkompis har (trodde jag), in bervid mig och stannar.
Jag tyckte mig höra musik och gissade att det var mina polare.
vid det här laget var tippen väldigt förvirrad och visuell så när jag öppnar dörren trodde jag mig se ett ägng ilskna invandrare och blev helt stel, sedan märkte jag att det bara var en samling gamlingar som släppte av en yngre person.
De stirrade på mig med skeptisk min och frågade vad jag ville, av någon anledning gjorde jag inte vad varje sansad person borde gjort och förklarade bort mitt misstag utan jag ställde mig rakt upp och gallskrek för att sedan springa för livet.
Jag var förbannad, inga cigg, ingen svarar i telefonen, H har däckat och jag har ingen jävla aning om vart jag är eller vad jag ska ta mig till.
jag bestämmer mig för att gå hem till en av de polarna som var på puben och invänta honom i hans bors sällskap.
Efter en halvtimmas knatande genom snår, buskar och totala omvägar så lyckas jag ta mig till huset, säga ett snabbt hej till hans morsa och sedan sätta mig på övervåningen där min väns lillebror som är i 15årsåldern satt vid datorn.
Sigge som vi kan kalla syskonet såg genast vilket tillstånd jag befann mig i och jag förklarade hur läget såg ut, efter lite musiklyssnande och trippande så bestämde jag mig för att ta den andra sockerbiten.
Sagt och gjort, sockerbiten låg nu i min mage.
Jag upptäckte snart att jag hade tappat bort min shivablotter i mitt fumliga pillande med sockerbiten, jag var dock inte alltför bekymrad at the moment och fortsatte hänga hos min polares bror tills polaren, som vi kan kalla K anlände.
K var packad, det rådde inget tvivel om saken, han förklarade att en av dem som skulle hängt med och trippat hade tagit en microdot DOI och försvunnit i uddevalla.
Planen var att vi skulle ta samma microdots som påstods vara betydligt potentare än purple aum lapparna som var det enda i DOIväg vi tidigare hade testat.
Vi blev upphämtade av några polare, två snubbar (som vi kan kalla L och keffecashew) och en tjej (LN).
L var förbannad på polaren som kommit bort i uddevalla, han var inte det minsta orolig för att han tagit en doi innan han försvann och förmodligen var psykiskt våldtagen av substansens effekter utan såg enbart den bistande kamratskap han hävdade att (R får bli namnet på den försvunne) R visat upp genom att virra bort sig.
VI mötte upp killen som skulle sälja microdotsen till oss vid en skola och tjötade en stund,
K försökte lugna ner L som konstant förklarade hur han skulle tortera R på de värsta tänkbara sätt.
Detta gjorde mig en smula illa till mods då jag fortfarande var grovt trippad på sockerbitarna jag intagit 2-4 timmar tidigare.
Vi begav oss efter en stunds tjöt om vart vi skulle ta vägen och kom fram till att efter vi lämnat killen som sålde DOI'arna till oss skulle vi åka till en polare som var tillfälligt stationerad med några andra på en pub men på väg hem.
När vi kom dit var vi först ensamma, vi satte på soft musik och jag njöt av trippen och stirrade upp i taket medans jag funderade på huruvida en klonad person ärver psyket hos den som har blivit klonad.
Jag föreställde mig hur det måste kännas för ett foster att få lsd injicerat och funderade på hur detta skulle påverka utvecklingen om man höll försökspersonen under konstant påverkan av hallucinogener.
Mina mengele funderingar bromsades dock tvärt då loftet, som vi befan oss på (loftet är dock inrett till lägenhet) ägare och hans påtagligt alkoholpåverkade bundsförvanter anlände till boningen.
En av dem var full på en nivå som var lika fascinerande osm skrämmande, jag har aldrig skådat något liknande.
Han ramlade runt, försökte dansa och hade ingen som helst självkontroll.
Hans rus var som en kombination av benso+alkohol+MDMA, totalt vansinnigt.
Vi tjötade med de andra och hängde där hela natten.
Min tripp bröjade dala men jag viste att snart skulle DOIen kicka in och då skulle det bli hus i helvete igen.
Han som bodde där vi befann oss lyckades övertala LN dvs den stackars tjejen som hade haft oturen att hamna mitt bland knarkare och överförfriskade galningar att ge röka sitt gräs som hon osamrt nog råkade nämna.
Rökat var av strainen northern haze och är ett av de potentare strains jag rökt i mina dar.
Folk började mecka och snart hade en fet jolle kommit till liv och var redo att tändas.
I sann cannabisnazi anda rökte jag för kung och fosterland när jollen kom till mig och brydde mig föga om de andras iriitation över att jag rökte upp en sån stor del av det weed vi hade.
Snart kände jag hur trippen boostades på ett ävlbekant sätt och gräsruest gick i perfekt harmoni med den uppkommande DOItrippen och dne dalande LSD'n.
När folk började däcka av bestämde oss jag, K och keffecashew (som fått öknamnet från hans förmåga att snea på psykadelia samt hans otroligt dåliga tandhygien som drar tankarna till cashewnötter) bestämde oss för att börja gå mot stenungsund som låg ca 1,3 mil från där vi befann oss.
Klockan var runt 7 på morgonen och alla tre började nu bli riktigt trippade,
vi tog farväl av våra vänner och började traska.
Känslan av att komma ut i frisk luft och betrakta soluppgången var näst intill obeskrivlig.
Vi hade suttit i ett väldigt unket, inrökt och mörkt rum hela natten och känslan av frist luft och naturnärvaro var som att bli pånyttfödd.
Jag och K konverserade konstant och var gladare än någonsin, cashew gick med uppdragen, mossgrön luva och såg väldigt förvirrad ut men nickade medhållande ibland när vi frågade honom något.
Jag letade upp en vandringskäpp av typen brandgul vägpinne och gick med den kanske halva vägen tills jag slängde den och K tog upp den, han vägrade dock ge tillbaks den vilket störde mig oerhört. K viskade till mig: jag ser rektaler! stora blåa rektaler...ÖVERALLT! jag skrattade och påpekade att han kanske menade fraktaler och K sa: just de..nej FRÄCKTALER!
jag ryckte på axlarna och vi traskade vidare.
Jag peakade nu på DOI och mådde hur bra som helst i början av vandringen men efter ett tag blev röstförvrängningarna och alla inbillade ljud väldigt påtagliga samt känslan av att inte komma nånvart när man gick.
Detta var ganska jobbigt men jag sansade mig och kom fram till att jag tagit mig genom värre och detta var ett sådant minnesvärt tillfälle att jag inte hade råd att nojja bort det.

När vi var drygt 3-4 km från stenungsund började cashew gå i otakt med mig och K, han gick långt framför och sa ingenting.
När vi insåg att han hade vart knäpp tyst i över en timma började vi oroa oss lite men vi glömde snart bort det.
Väl framme i stenungsund gick vi in på macdonalds för att få något i magen,
Jag frågade cashew hur han mådde men han bara stirrade på mig och ryckte på axlarna.
Jag kände att detta kanske var värre än vi trott och bad honom sätta sig ner lungt och sansatJag kände att detta kanske var värre än vi trott och bad honom sätta sig ner lungt och sansat.
Jag beställde en bigmac meny och K och cashew väntade vid bordet,
När jag väntade på min mat så kollade jag runt i lokalen och fann att gästerna bestod av oss, en gammal dam som drack kaffe och kanske 10 ungar med tillhörande föräldrar som hade barnkalas.
Jag fick min mat av en tjej jag känner sen tidigare som inte är speciellt liberal när de gäller narkotika, hon noterade dock inte några fel med mig, iaf inte som hon påpekade, så jag satte mig vid bordet.
K gick på toa och cashew stirrade febrilt runt sig, jag bad han att chilla och han sa:
Jag kanske...eeeh..borde sova...en stund.
Jag gav honom en skeptisk blick och han sjönk ner över bordet och såg väldigt pundig ut.
Nästa sekund börjar han vifta med armarna och välte ut min cola, good god, mumlar jag och ryter till att han ska skärpa sig innan dem släpar ut oss i gränden och skjuter oss.
K kommer tillbaks och frågar vafan vi har gjort, för hela lokalen stirrar.
jag börjar äta i snabbare takt och glömmer nästan av vart vi befinner oss så jag börjar prata högt om hur mäktig soluppgången kändes och att nästa gång ska vi ta ett par rejäla salviabloss inför soluppgången och K håller med.
Utan att jag märker det kommer hon osm jag kände i personalen fram och ber oss dämpa oss lite, jag rycker till och sliter instinktivt åt mig brickan för att lämna maten, vid sopnedkastet kommer en av ungarna som deltog i barnkalaset osm ägde rum i mcdonalds fram till mig och säger något och skratar, jag skriker till då jag ser ungen som någon slags goblinliknande tjernobylbarn och K rycker samtidigt till sig cashew och springer ut, jag är inte sen att följa efter och vi kom fram till att vi behöver en plan.
Vi fick cashew att ge oss pengar till cigg och sedan hände vi på torget och flummade runt, fortfarande trippade som galningar, med keffecashew tätt inpå med sina läskiga ryck och pundarögon.
Cashew frågade vad meningen med allt detta var? han ville ju inte detta egentligen.
Jag svarade med ett fear and loathing citat att: this is a very ominous asignment.
Detta fick honom tydligen inte att känna sig bättre så vi satte oss på ett café och inväntade ne buss som skulle innebära att vi äntligen skulle få slippa cashew.
När vi dumpat av cashew på bussen ringde en tjej polare som var hos K med två snubbar (tjejen kan vi kalla vix och den ena killen cp, den andra killen var R som hade försvunnit natten innan)..
R ga voss en inblick i hur hans natt hade sett ut, tydligen hade han blivit skitfull och dundertrippad och virrat bort sig totalt för att sedan i panik hamnat i trubbel med polisen som slängt han i fyllecell där han suttit hela natten under DOIpåverkan.
Vi begav oss till torget och flummade runt lite, träffade div bakisfolk vi kände och hängde där tills vi ansåg oss manade att ta oss hem till K.
Vi satt där och försökte komma på något att göra då vix kom på att hennes syrra skulle ha fest och vi kunde dra dit.
Vi var självklart på idén, vi kunde ju inte banga när vi nått såhär långt, så jag och K delade på min shiva lapp (som vix hade hittat) och började gå mot hennes lägenhet då de andra åkte bil.
Det var nu kväll och trippen var grymmare än någonsin, det visuella var väldigt påtagligt och vi båda hade grova OEV's och CEV's.
Vi hade inga cigg kvar så vi tiggde tobak av alla som passerade oss och kände oss som riktiga överlevare (läs pundare) osm kommit såhär långt på nästan inga pengar.
Vi var båda grymt flummiga och fascinerade av trippen och en gång trodde jag att vix gick mot oss när det i själva verket var en annan random tjej jag itne kände så jag kände mig pressad att ta reda på om det var vix eller inte vilket jag gjorde genom att vråla BÖÖÖÖÖÖG!, och se hur hon reagerade.
Tjejen stirrade på mig och halvsprang förbi.
Väl på festen ringde jag H osm av någon jävla anledning fått för sig att dra på drängarna (dansbandet) med några polare.
Vi ville att han skulle komma och ha kul med oss istället men han var packad och svårövertalad.
Jag började dricka bärs på festen och när en person jag träffade där började mecka ner en bit brunt i en pipa var jag inte sen att haka på puffandet, detta förstärkte min tripp ytterliggare men nu kände jag att det började bli för mycket.
Som om hon läst mina tankar frågade vix mig om jag ville dela hennes Xanor och komma ner från trippen, självklart sa jag och fick en halv xanor.
Detta verkade osm en bra idé för att kunna sova vid tidpunkten men jag tänkte inte på att jag peakade och dessutom var nerrökt och hade druckit ca 6 bärs nyligen så när jag kände av xanoren var det inte direkt sömngivande, jag blev först helt manisk och dum i huvudet.
Jag glömde bort hur man dansar och när jag skulle dansa till psytrancen stod jag bara och viftade frenetiskt med armarna innan jag kom på att man ska röra sig till basen.
Vix var vid det här laget lika barnsligt bensofierad som jag och vi garvade åt varandras tillstånd, brottades hade diskmedelkrig och var allmänt flummiga.
Cp lurade flera gånger vix, bla fick han henne att tro att hon hette maria och att de var ihop, men han la ner när hon började gråta, det tog dock inte mer än en minut innan hon var glad igen.
Jag hade tröttnat på festande vid det här laget och kände att det sista jag måste göra innan trippen kan få ta slut är att träffa H.
Xanoren i kombo med alkoholen och tripparna hade fått mig speedad som på amfetamin men detta gick snart över i en dimma av oförstånd och dumhet,
Jag träffade H och begav mig med han till en annan fest, H var förbannad på sin flickvän och våldsam och på festen var alla packade och odrägliga vilket var det sista jag behövde.
Jag flummade runt där ett tag, drack en sista stark grogg och bad H följa mig till festen jag kom fårn för jag hittade garanterat inte tillbaks.
H ringde istället för att följa mig sin flickvän och hade ett långt serious talk, jag var så utmattad att jag inte orkade bry mig så jag däckade på soffan och sov tills jag väcktes av H's polare och tog mig hem till K.

var rapporten så brutalt usel att ingen kan besvära sig med att läsa den ens?!

Lite konstruktiv kritik: Styckeindelning är A & O

underhållande, men inget nytt 2/5

jag tycker att det var underhållande men det var typ för mycket handling och för lite beskrivande av effekten. 2.5/5

kul läsning och jag fick mig några skratt, men du beskrev inte trippen särskilt bra, vilket en tripprapport ska göra. Sen måste jag bara fråga om du är oförmögen att känna empati/sympati (vad nu skillnaden är)? Jag menar din polare verkade inte må särskilt bra och istället för att få han att må bättre så ville du bara dumpa av honom på någon buss så du slapp honom

2/5

Det var mer som en halvtråkig dagbok än en tripprapport. Vill läsa om effekterna och hur du upplevde det hela, inte bara vad ni gjorde. Styckesindelning hade varit trevligt också.

Annars har du potential 2.5/5

Det här lät väldigt Fear and loathing:

"Jag gav honom en skeptisk blick och han sjönk ner över bordet och såg väldigt pundig ut.
Nästa sekund börjar han vifta med armarna och välte ut min cola, good god, mumlar jag och ryter till att han ska skärpa sig innan dem släpar ut oss i gränden och skjuter oss."

Iaf andra delen.





Hur som helst, det var roande, men inet mycket till effekter, mest vad du gjorde för dumma saker på DOI, vilket iofs kan vara jävligt kul.
Men kanppast tripprapport.


3/5 för nöjesvärde.


Förresten, STYCKEINDELNING!

jag erkänner att jag blev lite väl till mig i beskrivningen av händelseförloppet och utelämnade allt för mkt av effekterna, ska tänka på det och styckeindelning till nästa repport.
Jag har inga empatistörningar och personen är inte min vän. Det kanske inte framkommer så bra i texten men vi hade inte många alternativ och när vi dumpade honom vid bussen var klockan runt halv fem på eftermiddagen och vi hade dragits med honom sedan halv åtta samma morgon, dessutom hade han börjat tala igen och kunde förklara hur han hade senat..tydligen hade han blivit galen på att jag och K snackade så mycket för han fattade inte vad vi sa och e lät mest som högljudda gurgelljud i hans öron..