Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2008-01-31, 16:21
  #1
Medlem
På susnings hemsida står det: I alla enhetssystem finns grundenheter av vilka de övriga enheterna är uppbyggda.

Då begriper jag inte varför ampere är en grundenhet. Ampere är ju lika med coulomb per sekund. Vore det inte mer logiskt att ha coulomb som grundenhet istället. Coulomb (liksom kilogram, sekunder och meter) är ju en enhet som inte går att härleda eftersom man inte kan förklara vad laddning är.

Sen förstår jag inte varför kelvin är en grundenhet heller. Temperatur borde väl kunna beskrivas med energi.

Någon som förstår meningen med grundenheterna och logiken bakom valet av dom?
Citera
2008-01-31, 18:34
  #2
Medlem
KoettFaerss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av frankil35
På susnings hemsida står det: I alla enhetssystem finns grundenheter av vilka de övriga enheterna är uppbyggda.

Då begriper jag inte varför ampere är en grundenhet. Ampere är ju lika med coulomb per sekund. Vore det inte mer logiskt att ha coulomb som grundenhet istället. Coulomb (liksom kilogram, sekunder och meter) är ju en enhet som inte går att härleda eftersom man inte kan förklara vad laddning är.

Sen förstår jag inte varför kelvin är en grundenhet heller. Temperatur borde väl kunna beskrivas med energi.

Någon som förstår meningen med grundenheterna och logiken bakom valet av dom?

smartare personer än dig har bestämt det, tjaffsa inte emot. btw enkelt att sätta en enhet för vanligt förekommande storheter som colomb/s blir ju enklare att bara säga A (ampere) som är strömmens grundenhet.
Citera
2008-01-31, 18:47
  #3
Medlem
Monkeytronics avatar
Citat:
Ursprungligen postat av KoettFaers
smartare personer än dig har bestämt det, tjaffsa inte emot. btw enkelt att sätta en enhet för vanligt förekommande storheter som colomb/s blir ju enklare att bara säga A (ampere) som är strömmens grundenhet.

Vet inte riktigt vad din poäng är men att ampere är en namngiven enhet är ju inte samma sak som att det är en grundenhet (vilket det är). Finns gott om namngivna enheter som inte är grundenheter; newton, pascal, coulomb etc.

Håller med om att coulomb känns naturligare är ampere som elektrisk grundenhet. Definitionen hade också blivit enklare, ett helt antal gånger elementarladdningen. Vet inte varför ampere blivit grundenhet men gissar på historiska skäl.
Citera
2008-01-31, 18:56
  #4
Moderator
Falukropps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av frankil35
På susnings hemsida står det: I alla enhetssystem finns grundenheter av vilka de övriga enheterna är uppbyggda.

Då begriper jag inte varför ampere är en grundenhet. Ampere är ju lika med coulomb per sekund. Vore det inte mer logiskt att ha coulomb som grundenhet istället. Coulomb (liksom kilogram, sekunder och meter) är ju en enhet som inte går att härleda eftersom man inte kan förklara vad laddning är.

Sen förstår jag inte varför kelvin är en grundenhet heller. Temperatur borde väl kunna beskrivas med energi.

Någon som förstår meningen med grundenheterna och logiken bakom valet av dom?

Håller med dig om att det är mystiskt att ampere är grundenhet för ström. Men kan tänka mig att det har att göra med att man nästan aldrig räknar med individuella laddningar i verkliga sammanhang, utan att strömstyrkan blir en mer naturlig storhet.

Det blir svårt att mäta temperatur som ren energi eftersom olika ämnen har olika specifik värmekapacitans. Det går åt olika mycket energi för att värma upp samma mängd av olika ämnen ett bestämt antal grader.

Meningen är väl att bringa ordning och reda. Och det gör man väl bäst genom att försöka reducera ner antalet enheter så mycket som möjligt.
Citera
2008-01-31, 19:23
  #5
Medlem
Liston Crests avatar
Å andra sidan är coulomb lika med amperasekunder.

Definieras inte SI-systemets grundenheter av olika experiment som man lätt kan förstå? Typ att om en ampere går genom två ledare så bildas en viss kraft mellan dem? Det kanske inte går att hitta ett enkelt experiment för coulomb?
Citera
2008-01-31, 21:59
  #6
Medlem
Jerka^s avatar
Wikipedia säger:

Citat:
The ampere is a constant current which, if maintained in two straight parallel conductors of infinite length, of negligible circular cross section, and placed 1 metre apart in a vacuum, would produce between these conductors a force equal to 2×10–7 newton per metre of length.[1] The ampere is a base unit, along with the metre, kelvin, second, mole, candela and the kilogram: it is defined without reference to the quantity of electric charge. The unit of charge, the coulomb, is defined, as a derived unit, to be the amount of charge displaced by a one ampere current in the time of one second.

As a result, electric current is also the time rate of change or displacement of electric charge. One ampere represents the rate of 1 coulomb of charge per second.

Eftersom SI-systemet bestämdes på 1960-talet och man känt till elementarladdningens värde sedan 1910-talet så måste den märkliga definitionen ha berott på något annat. Kanske var det lättare att mäta kraft än att mäta laddning?
Citera
2008-02-01, 08:47
  #7
Medlem
MrRedmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Liston Crest
Definieras inte SI-systemets grundenheter av olika experiment som man lätt kan förstå? Typ att om en ampere går genom två ledare så bildas en viss kraft mellan dem? Det kanske inte går att hitta ett enkelt experiment för coulomb?

Om inte jag minns fel så definieras 1 Kg efter en klump någonstans. Dvs det finns inget expriment i världen som kan definiera 1Kg, utan man får åka och provväga mot klumpen:-)
Citera
2008-02-01, 08:54
  #8
Moderator
Falukropps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MrRedman
Om inte jag minns fel så definieras 1 Kg efter en klump någonstans. Dvs det finns inget expriment i världen som kan definiera 1Kg, utan man får åka och provväga mot klumpen:-)


Jo, "originalklumpen" står inlåst i ett kassaskåp nånstans i en förort till Paris. Har för mig att den kallas IPK, som står för "International Prototype Kilogram" eller nåt sånt. Det kan vara nåt liknande på franska också.


Borde man förresten inte kunna utnyttja att ett kilo är den massa som accelererar med 1 m/s^2 när den utsätts för kraften 1 N för att definiera ett kilogram på "experimentell väg"?
Citera
2008-02-01, 09:46
  #9
Medlem
MrRedmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Falukropp
Jo, "originalklumpen" står inlåst i ett kassaskåp nånstans i en förort till Paris. Har för mig att den kallas IPK, som står för "International Prototype Kilogram" eller nåt sånt. Det kan vara nåt liknande på franska också.


Borde man förresten inte kunna utnyttja att ett kilo är den massa som accelererar med 1 m/s^2 när den utsätts för kraften 1 N för att definiera ett kilogram på "experimentell väg"?

Blir inte det konstigt då kraft (N) är härledd mha massa (kg), blir cirkelreferens ju.
Citera
2008-02-01, 09:53
  #10
Medlem
wootens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av frankil35
På susnings hemsida står det: I alla enhetssystem finns grundenheter av vilka de övriga enheterna är uppbyggda.

Då begriper jag inte varför ampere är en grundenhet. Ampere är ju lika med coulomb per sekund. Vore det inte mer logiskt att ha coulomb som grundenhet istället. Coulomb (liksom kilogram, sekunder och meter) är ju en enhet som inte går att härleda eftersom man inte kan förklara vad laddning är.

Sen förstår jag inte varför kelvin är en grundenhet heller. Temperatur borde väl kunna beskrivas med energi.

Någon som förstår meningen med grundenheterna och logiken bakom valet av dom?
Skulle man ha coulumb som grundenhet för ström skulle du alltid vara tvungen att dela den med tiden för att få fram det idag användbara ampere.
Grejen med SI enheter är ju att de är så bra att räkna med. Om du alltid sätter in SI enheter i dina variabler på det du räknar, vet du ju vilken enhet du får svaret i utan att lägga mer energi på det.
Citera
2008-02-01, 12:40
  #11
Medlem
Kupos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MrRedman
Blir inte det konstigt då kraft (N) är härledd mha massa (kg), blir cirkelreferens ju.

Inte att förglömma är kraften två elektriska laddningar påverkar varandra med. Men det pratas iaf om att definiera 1 kg utifrån kol-12-atomens (eller var det kärnans?) massa.
Citera
2008-02-01, 13:15
  #12
Medlem
MrRedmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kupo
Inte att förglömma är kraften två elektriska laddningar påverkar varandra med. Men det pratas iaf om att definiera 1 kg utifrån kol-12-atomens (eller var det kärnans?) massa.

Nja, nu är det ju mol som definieras som x antal kilo av C12, så det skulle ju bli samma problem där.

Frågan är varför vi inte kan definiera massa, 1Kg, utifrån en vetanskaplig mätning eller ett experiment, utan ska ha en klump som referens.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback