Det hela började som en idé om att vi skulle ta in 2000 gröna roppar, en kompis skulle lägga ut pengar, den andre hade alla kontakter, vi kom överens om att personen med pengarna skulle lägga ut, mot att min denne fick köpa in sig på 500-1000st. Här minns jag väldigt dåligt, hela idén startade nämnligen i ett kraftigt benzorus och en hel del alkohol hade även intagits. Efter det gick det hela väldigt fort, min vän med kranen åkte iväg i bil vad jag minns, och kom sedan tillbax efter några timmar med 2000 rohypnol, han har även kommit över lite vita sådana som var för vårat eget bruk. Det sista jag minns är att min polare säger "vi tar i alla fall 14st var nu direkt, så det händer något..."
Efter det är det svart i 7-8 dagar. Enligt utsago och vissa flashbacks, så hade jag lånat pengar av min far och ljugit ihop nån helt galen historia. "Va fan e du helt blå i käften för!?" minns jag att han frågade. "Äh det va nån polare som hällde bläck i min bärs" Svarar jag, och troligen så ansåg jag det som en helt trovärdig historia, misstänker jag. Jag hade sugit på roppar som smågodis och rökt så många att i allafall jag såg helt för mycket ut. Blå läppar och tunga.
Jag hade även gått ca: en mil för att stjäla en trasig parabolantenn, helt utan värde.
Frågat en tjacksnubbe om han kunde ge mig nummer till lite bra kranar, jag var nämnligen "på jakt" efter lite nya kranar. Jag hade tydligen tagit fram mobilen och förväntar mig att han verkligen kommer ge mig detta. Det hela avbröts tydligen av att en moped åker förbi, och jag springer efter i över 500meter, i tro att jag kan springa i 60 kph.
Det var nämnligen min otroligt brillianta idé, att stå vid en cykelbana med en påk och knocka någon av en vespa som åkte förbi. "Det e en skitbra idé, vi tar vespan, får nyckel till den och kan sälja, sen plockar vi ju mobil och pengar såklart." Att mopeden kunde kommit i hög hastiget, skulle blivit ramsned och personen därpå antagligen skulle blivit allvarligt skadad slog mig aldrig. Inte min vän heller. Vi var ut med bollträ och och maskerade för att göra ett försök. Som tur är kom ingen. Detta var runt 3 tiden på natten.
Efter det knallade jag raskt in på pizzerian jag ofta besökte, med den spontana frågan om de är intresserade av att köpa lite stulna cyklar. Dom ber mig att "dra åt helvete inte komma tillbaka!"
Det hade nämnligen varit cykelverkstad i lägenheten märkte man när man började klarna. Ett tjockt lager av metallspån på golvet efter att ha borrat lås. Tydligen hade vi sedan blivit för lata för att gå iväg och stjäla cyklar, och tagit mina grannars ur cyckelförrådet. Varenda en nästan, i hela huset och utanför.
Något jag kommer ihåg helt på egen hand, är att jag runt 4-5 tiden på natten står i min trappuppgång. I bar överkropp med en förskärare i handen, väldigt arg över något. En granne kommer ut och frågar vad fan jag håller på med. Varpå jag endast morrar, "jag e så jävla förbannad, jag e så jävla förbannad..."
Detta minns jag eftersom jag gick ner fjuddad på heroin och bad om ursäkt. "Fan förlåt asså, men jag hade käkat så jävla mycket roppar, vi har fest däruppe och går på heroin, kom upp om du vill..."
Detta upplyser jag smart nog min granne om.
Jag går upp till mig igen, där det är dags en andra fix smack. Jag hade "endast" ätit 10 rohypnol denna dag, och det var ju ingen fara var jag övertygad om. Fast personen i fråga upplyser mig om att det är farligt att blanda benzo och smack.
Släng på lite mer! Jag tål mycket, jag tål mycket!" Ska jag ha skrikit.
Direkt efter att han tryckt i mig fixen Blir det helt mörkt. Jag vaknar av slag i huvudet och en röst långt långt borta, "Vakna, Du har fått överdos!"
Varpå jag replikerar, " D e luuuungt" med whiskeyröst deluxe.
Jag hör fler knytnävsslag, men känner inget.
Jag mår ju bättre än någonsin. Allt är varmt och jag leviterar i ett starkt vitt ljus. Just nu skiter jag i precis allt, Euforin är total.
Men jag blir avbruten av flera slag och skrik.
"Vakna du har tagit en överdos!".
Jag påpekar då i mitt tillstånd, "Neeej d e luuungt"
Men då han skriker, nej så säger alla som håller på att dö! "Vakna, dina läppar är lila förfan!!!" Så får jag något slags adrenalinrus och kommer ur fötöljen, Det jag ser är min vän, dåvarande tjej och syster. De sistnämnda gråter, och är helt hysteriska. Min vän har kläderna på sig, och skriker "ring ambulans för fan, Nu!!!! Kasta in honom i duschen!!
Jag kollar mig i spegeln som hänger precis bredvid mig. Mycket riktigt har jag mörka hålor runt ögonen, och läpparna är mörkblå typ. Detta oroar mig inte.
Jag går ca: 2m in i köket, hinner under vägen säga nåt i stil med "Skärp er för fan d e lungt!"
Sedan svartnar det igen. Åtskilliga knytnävsslag på direkten (jag kan ju tillägga att detta gjorde ganska ont senare...) Och "Va fan du somnar igen, Vakna! Ring ambulans nu! Han kommer att dö annars, nu!!!"
Sedan minns jag ingenting. Men min tjejen och hennes syster, släpade ut mig på en promenad. Vilket är just vad man ska göra, det lustiga är att de inte hade en aning om det.
Sedan somnade jag med ansiket nedåt i en sackosäck, och sov så i 24 timmar.
De hade fått suttit vakna och sparkat på mig hela natten till 7-8 på morgonen. Tydligen tog jag 2-3 andetag i minuten om man sparkade mig lite. Konstigt nog blev jag inte det minsta avskräckt av detta, utan reflekterade endast att detta är det sätt jag kommer avsluta sista kapitlet på, om jag någonsin skulle vilja dö av fri vilja.
Detta hände en väldig massa år sedan. Ungefär 6år skulle jag tro.
Det här är det andra försöket på en tripprapport. Förra åkte i papperskorgen, jag var full, och hög på en mängd olika preparat. Tillägger att jag att även nu är ganska påverkad. Dock på amfetamin i flera dagar nu, och div annat denna gång. Detta blir säkert brilliant...
