Lågenergilampor ökar energiförbrukningen???

Mycket intressant skrivet Raskens!

Kan tillägga att man, snäll räknat, endast kan räkna hem 50% av elenergin från lampan som värme (källa: DN). Detta bl.a. då den värmer på fel ställe.

Jo, som jag sa, det enda fallet när det spelar mindre roll hur man värmer upp bostadshus är om man enbart har direktverkande elektrisk uppvärmning. Nu är det så att andelen hus som är rent elektiskt uppvämda minskar stadigt och den totala andelen elektriskt uppvärmda hus är enligt SCB:s statistik ca 20TWh per år vilket ska jämföras med den totala energianvändningen för uppvärmning som är ca 90TWh per år.

Se Statistik:
http://www.scb.se/statistik/EN/EN011...EN16SM0704.pdf

Elektrisk energi är aldeles för ädel form för att slösas bort med stenåldersmässig direktverkande uppvärmning och borde användas till saker som drift av motorer, elektronik elektrokemiska processer och liknande trevliga saker. Kanske tom bygga två nya kärnreaktorer så vi kan börja köra elektiska bilar också, men vore som sagt inte speciellt intelligent att köra glödlampor.

Lysdiodlampor testar jag hemma, de ger lite kallt och blått sken. I övrigt har jag mest lysrörslampor, kompakta och vanliga. Trevliga lampor som inte blir så heta som glödlampor och inte behöver bytas så ofta. Bara man tänker på att inte slänga dem i soporna.

Min insändare (läs den en gång till) handlade om något helt annat, nämligen Energimyndighetens felaktiga påstående att lampbytet minskar energibehovet i landet. Varför bry sig om det? Jo, för att skattepengar går till ovetenskaplig verksamhet och att myndigheten förbrukar sitt förtroende i alla frågor.

Jag måste ödmjukt tíllbakavisa dina gratulationer, eftersom idéerna inte är mina. Jag hämtar mina fakta från etablerade källor, som bl.a. den länk jag hade med i mitt första inlägg här (läs den). Där beskrivs lågenergilampornas reaktiva effekt, och visas med en pedagogisk beräkning hur stor den är och vilka ledningsförluster den ger upphov till. Författaren är universitetslektor i Elektroteknik vid Linköpings Tekniska Högskola och undervisar bl.a. på en kurs i Elkraftsöverföring, som tycks vara ditt specialområde.

Eftersom ditt resonemang (i den mån jag begriper det) tycks strida mot akademisk ortodoxi så bör du väl slå en signal till någon teknisk högskola och presentera det? Vem vet, det är kanske du som har Nobelpriset som i en liten ask!

Men i en sak har du säkert rätt. Om vi kan värma våra bostäder med värmepumpar med en faktor 5 i effektutbyte så borde ett byte till lågenergilampor kunna ge ett lägre totalt energibehov i landet. Men vi är inte där. De bästa systemen med jordvärme ligger väl i verklig tillämpning runt en faktor 2, och i det fallet skulle man behöva man räkna noggrannare på saken. Det största problemet med värmepumpar är att den ekonomiska livscykelkalkylen inte med säkerhet är positiv, vilket fördröjer utbyggnaden.

Jag vet inte om jag skulle bygga upp min varldsbild genom en insandare i ny teknik som ar ofullstandig, den artikel du tydligen hanvisade till.
http://www.nyteknik.se/efter_jobbet/...ticle44303.ece

Insandaren ar nog ganska korrekt men han tar ju fakiskt inte hansyn till den vesantliga delen, namnligen elnatets verkningsgrad pa ca 92%. Jag repeterar det du inte tycks fatta oberoende hur manga ganger man upprepar det, den enda forlusten den reaktiva effekten som kan uppkomma ar elnatets verkningsgrad. Nej, nej, nej och ater nej, om en lagenergilampa drar 18W sa kommer ICKE ytterligare 18W att bli forlust pas grund av reaktiv effekt om effektfaktorn ar 0,5. Har du vax i oronen?

(har tyvarr inga prickar pa mitt tangentbord just nu)

Det vesantliga ar att du pastar att energiforbrukningen skulle oka genom att anvanda saker som forbrukar mindre energi. DET ar lika intelligent som att tro att man kan konstruera en perpeetum mobilie.

Om varm luft bara stiger skulle det i ditt rum snart vara hett i taket och iskallt på golvet. Mät temperturen och du ser att det bara skiljer ett fåtal grader. Orsaken är just att värmen sätter fart på luften och skapar en effektiv luftcirkulation i rummet. (Har man ett värmeväxlat ventilationssystem med utsug i våtutrymmen och inblås i övriga rum kan temperaturen ibland till och med var som lägst i taket.) Värmen från alla värmekällor (även taklampor) fångas alltså upp av luftcirkulationen och bidrar till rummets uppvärmning.

Kan man inte "bli av med" reaktiv effekt genom att faskompensera? Antingen lokalt i lamporna, eller av elleverantören i elnätet?

Angående lampor och uppvärmning: Vet inte hur värmeregleringssystem ser ut i villor, men har svårt att se att de skulle kunna ta till vara på energi från glödlampor, p.g.a. tidskonstanter.

I min gamla lägenhet hade vi inte termostat på elementen i lägenheterna, utan bara en yttergivare, vilket gjorde att det bara var "feed forward" på värmen, d.v.s. eventuell uppvärmning av glödlampor gjorde bara att det blev just varmare i lägenheten, inte att någon energi sparades.

Sen kan man undra hur en livscykelanalys ser ut på glödlampor vs. lågenergi, d.v.s. vilken ger minst total miljöpåverkan. De sistnämnda verkar innehålla kvicksilver = inte bra. Å andra sidan måste man tillverka 10st glödlampor per lågenergilampa.

Om man har mekanisk till- och frånluft så stämmer ditt påstående, lite. Men endast ett av de tre hyreshus jag bott i och ingen av de två villorna har haft mekanisk tilluft, endast självdrag. Självklart bildas cirkulation, men om lampan sitter två meter från utsuget så borde en stor del av den värmen följa strömmen ut eller stanna inne i lampskärmen om du har någon sådan. Du tror inte det är effektivare att värma med elementen?

På sommaren då värmen inte behövs, är det forfarande bättre med glödlampor?

PS. COP-faktorerna på nya värmepumpar ligger väl runt 5 i papperet, men den som står ute i förrådet hos mig har sparat in drygt 10 av 28MWh i totala elförbrukningen. Jag vill inte kasta den och byta till enbart glödlampor.

OK, raskens, ett sista försök till dialog med dig.

Resumé: En skribent som kan antas vara djupt insatt i ämnet skriver i Ny Teknik att lågenergilampor orsakar icke försumbara ledningsförluster i elnätet. I sakfrågan påstår du att han har fel, och att jag som inte förstår att han har fel "har vax i öronen".

Det hela skulle bero på att skribenten inte har uppmärksammat "elnätets verkninggrad", ett begrepp som dock inte existerar i den statistik du själv länkar till. Det är i och för sig inte så konstigt eftersom man brukar använda "verkningsgrad" om aktiva processer (och inte om vattenledningsrör och liknande).

Jag får alltså gissa vad du menar, och tror då att du avser andelen av den elmängd som når användaren i relation till den som lämnat elproducenten. Mellanskillnaden skulle då vara överföringsförlusten. Den förlusten är 7,3 %. I absoluta tal blir det 12,4 GWh, att jämföra med hushållens totala använding på 34,4 GWh. Alla siffror för 2005 och allt enligt den statistik du hänvisar till.

En intressant notering är att överföringsförlusterna ökat mellan 2004 och 2005 (+12,1 %) i relation till total elanvändning (+3,1 %). Det motsvarar 1 GWh i ren förlustökning på ett år. Där finns gott och väl plats för lågenergilampornas bidrag.

Om jag har tolkat din användning av "elnätets verkningsgrad" rätt så finns det ingen möjlighet att den kan påverka beräkningen av lågenergilampornas bidrag till överföringsförlusterna. Om jag har missförstått vad du menar med "elnätets verkningsgrad" så är det här ett hopplöst fall.

[quote=Lars S]OK, raskens, ett sista försök till dialog med dig.

Resumé: En skribent som kan antas vara djupt insatt i ämnet skriver i Ny Teknik att lågenergilampor orsakar icke försumbara ledningsförluster i elnätet. I sakfrågan påstår du att han har fel, och att jag som inte förstår att han har fel "har vax i öronen".
./[quote]

Tydligen har du latt for att missuppfatta saker da jag uppenbarligen inte pastar att han har fel bara att han inte namner att de enda verkliga forluster som kan uppkomma pga de reaktiva effekterna i induktiva och kapacitiva laster i lampan ar natets ineffektivitet. Skulle natet ha 100% effektivitet skulle inga forluster kunna existera alls oberoende eventuella reaktiva laster.

Men elnätets verkningsgrad är inte jätteintressant i insändarsammanhanget. Det som visas i insändaren är att effektförlusterna i elnätet är större än det hade varit om det inte hade förekommit någon fasförskjutning. Här försöker vi däremot jämföra lågenergilampor med vanliga lampor vilket gör verkningsgraden betydligt viktigare.


Författaren är troligtvis kunnig, men du har tydligen fel när du säger att beräkningarna är pedagogiska. Problemet är helt enkelt att dina slutsatser är felaktiga.

I insändarfallet kommer strömmen genom elnätet vara lika stor som om man använde en vanlig lampa på 38W och effektförlusterna kommer därför vara lika stora. Men effektförlusterna i elnätet visar sig vara ganska små jämfört med effekten som utnyttjas. Kombineras det med att lampvärmen är betydligt ineffektivare än alternativ som pellets eller värmpump så kan man spara en hel del energi.

Vi räknar lite: En lågenergilampa på 15W med cos a = 0.5 motsvaras ungefär av en vanlig lampa på 75W map belysning. Effektförlusterna för lågenergilampan motsvaras då av en vanlig lampa på 15W / cos a = 30W. Om vi räknar med att 10% går förlorat i ledningarna blir förlusterna 3W och 7.5W respektive.

Sedan räknar vi med att lampans värme besparar 12-20W eleffekt eftersom andra värmealternativ är ungefär 2.5-5 gånger så effektiva som ren elvärme.
Resultatet blir att värme+belysning med lågenergilampa och pellets eller värmepump kräver 30-42W när en vanlig lampa kräver 82.5W.

Alltså kräver lågenergilampor ungefär hälften så mycket energi som vanliga lampor om man räknar in värmen som alstras men bortser från övriga miljöaspekter som livslängd och tillverkningsmaterial.

Edit: Räknemiss

Är det sant eller osant att fasförskjutningen som en transformator i dessa lampor ger upphov till orsakar ökade förluster i kraftledningarna utanför huset?