2008-01-18, 16:01
#1
Ålder: 22
Längd: 181
Vikt: 87
Sällskap: Min flickvän agerar sitter
Tidigare erfarenheter: Amfetamin, svamp, lsd, opiater i alla dess former, benzo, cannabis i mängder. (kan påpeka att jag har varit ren från allt, inkl alkohol sedan 1 år tillbaka)
I rummet där allting sker finns det: en 40 tums plasmatv, en stor ljusstake med 6 brinnande stearinljus, en stor backdrop 400x200 cm,som är uv belyst, motivet är 3 pyramider och 2 månar, 2 laptops,en skinnsoffa, en fotölj. några ljusslingor över fönstret o dörröppningen.
20:00
Jag står och kikar på mina 3 cm långa svampar och bestämmer mig för att skörda dom eftersom jag redan hade plockat dom stora så ville dom små inte växa mer. Jag vägde upp dom till 82 gram. fyllde upp 2 koppar vatten och hällde ner i en kastrull och satte den på 2an, 20 minuter senare var det klart, jag häller blygsamt upp en halv kopp, helt omedvetande om hur potenta dom små svamparna var.
21:00
Nu ligger jag i soffan och har druckit upp den första koppen, Redan efter 20 minuter blir jag är väldigt otålig och naiv eftersom det inte värkar hända speciellt mycket så jag beger mig ut i köket ännu en gång för att fylla på min kopp med te. Traskar tillbaka till soffan, möts av en "ALLVARLIGT SKA DU DRICKA MER SVAMPTE" blick av min flickvän.
Tar mitt pluffsiga duntäcke och lägger mig i soffan, sätter på mina hörlurar och lyssnar på chillout musik av angelmix. Känner nu att mina armar somnar utan att jag äns ligger på dom eller har dom i kläm, Skakar på huvet och intalar mig själv att det var mycket märkligt.
Jag sluter ögonen för att se om min häxdryck börjar krypa sig på, Jag blundar hårt, det blir helt svart, som när man inte har tagit nåt, jag fortsätter att blunda, Jag ser nu hästskor i alla dess färger som åker som ett tåg runt runt runt innan för ögonlocken.
Tapeterna ser inte ut som dom brukar, Glada jokermasker figurerar över hela min vägg, Tittar man riktigt noga så formar alla jokermasker en stor bild av jesus. Jag uppfattar detta som mycket trevligt.
22.00
Jag traskar ut i köket och slevar i mig det sista av häxdrycken med ett decilitermått, Jag känner att det här kommer bli en rejäl resa, då jag är fullt medveten om att 82 gram färska cubensis inte är något man leker med.
Mitt huvud känns riiktigt smetigt, Har svårt att formulera mig, och kan inte längre föra en konversation med min flickvän eftersom det ända som kommer ur min mun är skratt. Jag finner soffan väldigt mysig och musiken får mig att känna trygghet. Får för mig att det finns sagofigurer som heter "Robin rövarbror" och "bamse skuttman"
23:00
BOOOOOOOOOOM!! nu händer det som alla trippare försöker undvika.
Allting i rummet blir GIGANTISKT, så stort att jag inte förstår hur vi äns har kunnat bära in möblerna i rummet, Det här börjar bli läskigt, Allting blir så detaljerat att jag inte längre kan fokusera på ett objekt, Detta finner jag väldigt jobbigt och obehagligt. Min flickväns händer blir så stora att jag inte vågar hålla i dom, Åtminstonde 50 cm utan att överdriva. Allting i rummet ser VÄLDIGT högteknologiskt ut,Jag kan inte längre förstå vad man använder hörlurarna till, Har väldigt svårt att njuta av det här, vill bara att det ska sluta.
Jag vet inte längre om min flickvän pratar med mig, för jag kan inte äns höra min egen röst, Min kropp är helt tyngdlös och min motorik är helt förvrängd, upp är ner, höger är vänster, bakåt är framåt osv. Hur ska jag hantera detta frågar jag mig själv med en tankeröst om jag vågar resa på mig för att gå till sovrummet för att hämta 4 tramadol som ligger på mitt sängbord.
Jag ställer mig upp, Jag är minst 3 meter lång, Marken försvinner långt där nere, Mina ben är som 2 styltor som jag har svårt att styra, Jag vinglar ut i hallen där jag till min förvåning ser en ciggarett liggandes på golvet, Ingen vanlig ciggarett, denna är lika stor som 2 liters colaflaska, Tankar ploppar upp i huvet så som "Är det här som i saw filmerna, vem vill att jag ska ta livet av mig? Vill dom att jag ska röka ihjäl mig?" Jag blir livrädd av nån andledning och springer in i sofrummet och greppar mina tramadol, Trycker ut dom ut kartan och har dom i handen, Dom har ögon, mun, öron. Dom säger: "Ciggaretten där ute duger tydligen inte? svälj oss och vi kommer att cirkulera i din kropp tills du" SLUUUUUUUUTA utbrister jag med gråten i halsen och sväljer tabletterna, kutar ut till köket, greppar en redbull i kylen och springer in i vardagsrummet.
00:00
Jag tittar på min redbull, Det står inte äns redbull på den, det står robin rövarbror. "Kan du byta namn bara sådär tänker jag, Kan jag också det? kan jag bli någon annan bara sådär" Tid finns, men den går vääääääldigt sakta, Jag är livrädd hela tiden, all materia i rummet blir smetig, tangentbordet bildar läskiga meningar som "Ska vi leka?" och "Pissfitta"
Nu är det slut tänker jag, tramadolen kommer inte hinna värka föräns liv och död leken är över. trippen blir bara värre och värre och mer intensiv, Nu finns det INGEN som helst värklighet, frågor som "Vem är jag?", "Finns jag på riktigt?", "Bor jag här?", stora svarta kroppar med djurandsikten med rockar står och opererar min själ för att jag ska bli en bättre människa eller nåt.
Nu svartnar allt, eller minnet iallafall, Jag vet inte längre vad som händer, eller har hänt, Jag vet bara att klockan är 6 på morgonen och jag sitter helt plötsligt i soffan och spelar guitar heros 3, det var en riktig skum känsla. jag är glad att allting är slut. Jag lägger mig brevid min flickvän och deckar, sover till klockan 13.30, Och här sitter jag nu.
Summering: Aldrig mer ska jag underskatta små svampar, Aldrig mer ska jag inta så stora mängder, Jag har lärt mig en läxa, Jag hoppas att jag kan väcka någon slags tankeställare på andra här inne som planerar en sån här tripp.
Längd: 181
Vikt: 87
Sällskap: Min flickvän agerar sitter
Tidigare erfarenheter: Amfetamin, svamp, lsd, opiater i alla dess former, benzo, cannabis i mängder. (kan påpeka att jag har varit ren från allt, inkl alkohol sedan 1 år tillbaka)
I rummet där allting sker finns det: en 40 tums plasmatv, en stor ljusstake med 6 brinnande stearinljus, en stor backdrop 400x200 cm,som är uv belyst, motivet är 3 pyramider och 2 månar, 2 laptops,en skinnsoffa, en fotölj. några ljusslingor över fönstret o dörröppningen.
20:00
Jag står och kikar på mina 3 cm långa svampar och bestämmer mig för att skörda dom eftersom jag redan hade plockat dom stora så ville dom små inte växa mer. Jag vägde upp dom till 82 gram. fyllde upp 2 koppar vatten och hällde ner i en kastrull och satte den på 2an, 20 minuter senare var det klart, jag häller blygsamt upp en halv kopp, helt omedvetande om hur potenta dom små svamparna var.
21:00
Nu ligger jag i soffan och har druckit upp den första koppen, Redan efter 20 minuter blir jag är väldigt otålig och naiv eftersom det inte värkar hända speciellt mycket så jag beger mig ut i köket ännu en gång för att fylla på min kopp med te. Traskar tillbaka till soffan, möts av en "ALLVARLIGT SKA DU DRICKA MER SVAMPTE" blick av min flickvän.
Tar mitt pluffsiga duntäcke och lägger mig i soffan, sätter på mina hörlurar och lyssnar på chillout musik av angelmix. Känner nu att mina armar somnar utan att jag äns ligger på dom eller har dom i kläm, Skakar på huvet och intalar mig själv att det var mycket märkligt.
Jag sluter ögonen för att se om min häxdryck börjar krypa sig på, Jag blundar hårt, det blir helt svart, som när man inte har tagit nåt, jag fortsätter att blunda, Jag ser nu hästskor i alla dess färger som åker som ett tåg runt runt runt innan för ögonlocken.
Tapeterna ser inte ut som dom brukar, Glada jokermasker figurerar över hela min vägg, Tittar man riktigt noga så formar alla jokermasker en stor bild av jesus. Jag uppfattar detta som mycket trevligt.
22.00
Jag traskar ut i köket och slevar i mig det sista av häxdrycken med ett decilitermått, Jag känner att det här kommer bli en rejäl resa, då jag är fullt medveten om att 82 gram färska cubensis inte är något man leker med.
Mitt huvud känns riiktigt smetigt, Har svårt att formulera mig, och kan inte längre föra en konversation med min flickvän eftersom det ända som kommer ur min mun är skratt. Jag finner soffan väldigt mysig och musiken får mig att känna trygghet. Får för mig att det finns sagofigurer som heter "Robin rövarbror" och "bamse skuttman"
23:00
BOOOOOOOOOOM!! nu händer det som alla trippare försöker undvika.
Allting i rummet blir GIGANTISKT, så stort att jag inte förstår hur vi äns har kunnat bära in möblerna i rummet, Det här börjar bli läskigt, Allting blir så detaljerat att jag inte längre kan fokusera på ett objekt, Detta finner jag väldigt jobbigt och obehagligt. Min flickväns händer blir så stora att jag inte vågar hålla i dom, Åtminstonde 50 cm utan att överdriva. Allting i rummet ser VÄLDIGT högteknologiskt ut,Jag kan inte längre förstå vad man använder hörlurarna till, Har väldigt svårt att njuta av det här, vill bara att det ska sluta.
Jag vet inte längre om min flickvän pratar med mig, för jag kan inte äns höra min egen röst, Min kropp är helt tyngdlös och min motorik är helt förvrängd, upp är ner, höger är vänster, bakåt är framåt osv. Hur ska jag hantera detta frågar jag mig själv med en tankeröst om jag vågar resa på mig för att gå till sovrummet för att hämta 4 tramadol som ligger på mitt sängbord.
Jag ställer mig upp, Jag är minst 3 meter lång, Marken försvinner långt där nere, Mina ben är som 2 styltor som jag har svårt att styra, Jag vinglar ut i hallen där jag till min förvåning ser en ciggarett liggandes på golvet, Ingen vanlig ciggarett, denna är lika stor som 2 liters colaflaska, Tankar ploppar upp i huvet så som "Är det här som i saw filmerna, vem vill att jag ska ta livet av mig? Vill dom att jag ska röka ihjäl mig?" Jag blir livrädd av nån andledning och springer in i sofrummet och greppar mina tramadol, Trycker ut dom ut kartan och har dom i handen, Dom har ögon, mun, öron. Dom säger: "Ciggaretten där ute duger tydligen inte? svälj oss och vi kommer att cirkulera i din kropp tills du" SLUUUUUUUUTA utbrister jag med gråten i halsen och sväljer tabletterna, kutar ut till köket, greppar en redbull i kylen och springer in i vardagsrummet.
00:00
Jag tittar på min redbull, Det står inte äns redbull på den, det står robin rövarbror. "Kan du byta namn bara sådär tänker jag, Kan jag också det? kan jag bli någon annan bara sådär" Tid finns, men den går vääääääldigt sakta, Jag är livrädd hela tiden, all materia i rummet blir smetig, tangentbordet bildar läskiga meningar som "Ska vi leka?" och "Pissfitta"
Nu är det slut tänker jag, tramadolen kommer inte hinna värka föräns liv och död leken är över. trippen blir bara värre och värre och mer intensiv, Nu finns det INGEN som helst värklighet, frågor som "Vem är jag?", "Finns jag på riktigt?", "Bor jag här?", stora svarta kroppar med djurandsikten med rockar står och opererar min själ för att jag ska bli en bättre människa eller nåt.
Nu svartnar allt, eller minnet iallafall, Jag vet inte längre vad som händer, eller har hänt, Jag vet bara att klockan är 6 på morgonen och jag sitter helt plötsligt i soffan och spelar guitar heros 3, det var en riktig skum känsla. jag är glad att allting är slut. Jag lägger mig brevid min flickvän och deckar, sover till klockan 13.30, Och här sitter jag nu.
Summering: Aldrig mer ska jag underskatta små svampar, Aldrig mer ska jag inta så stora mängder, Jag har lärt mig en läxa, Jag hoppas att jag kan väcka någon slags tankeställare på andra här inne som planerar en sån här tripp.
