Homoäktenskap - KDs ödesfråga?

Igår rapporterades att två riksdagsledamöter från KD var för homoäktenskap. http://www.sr.se/goteborg/nyheter/ar...rtikel=1829760

Idag meddelas att Lennart Sacredus m fl vill folkomrösta, och tar därmed strid mot de andra partierna i frågan.http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_772443.svd

Med största säkerhet inser nu KD (de flesta i alla fall) att om de ger upp denna kärnfråga för en värdekonservativ, då är partiet rökt i nästa val. Givetvis är det helt orimligt att en relation som är grunden för fortplantning och kärnfamiljen - och därmed samhället, skall jämställas med en relation som aldrig kan ge upphov till liv och fortplantning.

Två frågor utkritalliserar sig:
1. Är det kört för KD nu och inser de detta?
2. Vilka råd kan vi ge KD för att hjälpa dem att rädda en för samhället unik institution?

1. Jag VET faktiskt inte riktigt det.. Det finns uppenbarligen ganska många som INTE tycker att det är så fantastiskt med homoäktenskap eller än mer homoadoption. Jag tror dock att de enskilda medlemmarna bara inte anser att homoäktenskap är något starkt negativt. Jag tycker personligen inte att homoäktenskap och homoadoption är så tätt sammanvävda som de flesta verkar göra. Att homosexuella gifter sig anser jag vara bra rent spontant. Adoption känns lite mer komplicerat eftersom jag där utgår ifrån barnen och inte de som är föremål för adoptionstagare eller föräldraansvar. Jag vill också principiellt påpeka att ingen diskuterar att gravt förståndshandikappade kan vara föräldrar, men att homos skulle vara tveksamma som föräldrar före dem..

2. Då jag själv är gift och har ett barn på ingång så kan jag se KD med lite nya ögon. Ibland så är KD det enda partiet som starkt värnar familjen och dess genuina valfrihet. Det är en sak att teoretisera och generalisera, men i sin egen praktiska verklighet så kan KD framstå lite annorlunda. KD är det enda partiet som står emot en allmän halvtanke om olika familjekonstellationer (ibland bra ibland helt nonsensiska) som jag uppfattar det. Det är inte omöjligt att KD vinner på detta i längden? Fler och fler verkar komma in i en motreaktion mot den postmodernism och värderelativism som man ser idag. Skulle dock råda dem att undvika religiösa uttalanden/kopplingar och trycka på mer humana aspekter. Mindre Pastor Green och mer Dr. Phil.
Den senare kan uppenbarligen uttrycka väldigt konservativa värderingar till den hänförda svenska tv-publiken som sedan röstar vänster vid valen..

Som du skriver i din frågeställning så tror jag att hmoäktenskap är något av en ödesfråga för KD. Men kanske inte som du avser. Skall partiet leva kvar måste man rekrytera mer utanför de religiösa leden och ett sätt att göra detta kan vara att man inte håller fast vid käpphästar som egentligen inte har någon reell betydelse annat än sentimental. Som exempelvis frågan om homoäktenskap.

Det bor folk i Sverige idag som inte (trots att de ignet hellre vill) får gifta sig. De får bara registrera partnerskap. Vad spelar det för roll om de får gifta sig? Det är en ceremoni och inget annat. Ditt resonemang, strix, har enbart den följd att folk utesluts ur samhället och kan inte känna sig delaktiga eftersom de gång på gång får reda på att de inte är önskvärda. Hur var det med den alliansens paroll "minska utanförskapet"? Gällde visst bara för vissa?

Om Kd ger upp sin käpphäst och säger att det är OK med samkönade äktenskap riskerar de att bli av med en del av sin kristna kärntrupp, men kan locka väljare ur andra grupper. Frågan är varför de skulle välja att gå till ett parti som inte har en egen profil längre som antibögparti och enbart visar sig i sin rätta skepnad siom råkar vara "hopkok av allmänt borgerliga klyschor". Om Kd väljer att behålla sin hårdnackade inställning till homoäktenskap har de enbart att hoppas på en ökad kristen del av befolkningen och att de skall gå till Kd. I vilket av dessa båda fallen förutspår jag kd att dö inom tio år. De har och har aldrig haft ett berättigande i svensk politik. Vi har inte en tradition, som de exempelvis har i tyskland, av stark religiositet (för att argumentera som du brukar göra strix) och jag förstår inte varför de finns.

"skall jämställas med en relation som aldrig kan ge upphov till liv och fortplantning." Låt säga att det framkommer att den ena parten är steril i ett traditionellt äktenskap. Skall parterna då dela på sig eftersom de ju faktiskt inte kan få barn tillsammans? Det är ett riktigt dåligt argument, strix.

Observera att jag inte diskuterar adoption här. Det är en annan och mer komplicerad fråga tycker jag.

Jan Myrdals syn på saken.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_520071.svd

Möjligen att väljarna kanske skulle uppskatta att det fanns NÅGOT parti i Sverige som inte ALLTID fegt viker sig för trender. Sd brukar anklagas för populism -- herregud, vilket av de sju riksdagspartierna är inte populistiskt?
Nya Moderaterna (det enda parti man kunde förvänta sig skulle försvara äganderätten) vill tillåta fildelning, kommunisterna strök kommunisterna ur partinamnet och Folkpartiet liberalerna vill ha övervakningssamhälle. Bensinskattesänkarna och bögskeptikerna Kd vill höja bensinskatten och överväger rösta för homoäktenskap. Vad är det för mening med att rösta vart fjärde år om man måste kolla varje morgon vad ens parti tycker just för dagen?

...släppte adoptionsfrågan för enkelhetens skull. Jag har inget emot det registrerade partenerskapet. Det är väl bra att de registreras.
Då omfattas paret av motsvarande juridiska skydd som ett äktenskap, men eftersom det inte är ett äktenskap så kan det inte helt likställas, ej heller kallas samma sak.


Gift med barn. Det är inte främst det religiösa jag är ute efter, utan det faktum att KD som värnar familjen inte gärna med trovärdighet kan hävda att den grundläggande byggstenen i samhället - familjen - där man, kvinna och deras eventuella barn skall i allt jämställas med en relation som dels bara innehåller ett kön, dels aldrig ger upphov till fortplantning. Det känns som ett värdekonservativt självmord. Mitt råd till KD skulle vara att med näbbar och klor hålla emot och uppbåda stöd från folket på alla sätt möjliga.

...jag förstår vad Du menar. men, det är ju så alla partier har gjort. Alla försöker locka till sig de som jobbar i media och bor på Östermalm. Därför har vi problemet i många frågor att alla partier tycker en sak och folkets flertal tycker annorlunda, t ex om kärnkraft.


Man pratade nog om ekonomiskt utanförskap. Saken är ju den att det är rätt många önskemål som människor "inget hellre vill" som staten avslår; 13-åringar som vill köra bil, månggifte, adoption av hästar, älgjakt på Skansen osv. Äktenskapet har, enligt min och hittills KDs uppfattning, en särställning på grund av sin vitala betydelse för samhället. Den omfattas därtill av särskilt folkrättsligt skydd.


Med vad skall de locka om det inte är sina gamla kärnvärden. Jag vet många, rätt areligiösa, som lockats av KD för att de håller på det som "gammalt och fornt varit haver". Utan detta är de nog överflödiga.


Detta argument kom tidigare i tråden än jag trodde.
1. Det finns ett flera exempel på att diagnostiserat sterila har fått barn. Genom ett Herrans under, dålig diagnos eller bara genom slump undandrar sig mitt bedömande, men faktum kvarstår. En man och en kvinna är alltid potentiella föräldrar om de inleder en sexuell relation. Ett samkönat par är det aldrig.
2. Inte ens ålder är en faktor som helt utesluter fortplantning. Minns att Sara var över 90. http://sv.wikipedia.org/wiki/Sara_%28Bibeln%29
3. Det är således ett rätt bra argument!


Varför även jag lämnade denna utanför.

Inte likt dig att blaja bort en diskussion på det sättet, strix.


Tycker dock att din ursprungliga frågeställning är viktig och intressant. Är det en ödesfråga för kd? Som du skrev så lockar kd även ickereligiösa (kristna) med sitt program tack vare sin konservatism. Och nog kan de locka en del med det, men varför finns de? Tillför de något? Kan de inte lika gärna sugas upp i moderaterna och ha en liten kristen falang hos dem? Varje fråga av lite dignitet är numer en ödesfråga för kd och i någon mening visar det att de kanske inte skall finnas alls. De hade i senaste mätningen 3% stöd, så jag tror att den frågan löser sig själv i nästa val. Hoppas bara att inte sd kommer in istället, då har jag hellre kvar "livets ord"-medlemen Oskarsson kvar i riksdagen.

Jag vill minnas att Reinfeldt pratade om mer än ekonomiskt utanförskap i valrörelsen, eller så var han otydlig på den punkten också. Det är i alla händelser tveksamt om alliansen skulle säga att det främst var det ekonomiska utanförskapet man skulle bryta. I så fall känns det som ett ganska tunt argument och att en bra ide och en av de saker som alla borde kunna hålla med om krympte ned ganska drastiskt.

Kd bidrar iofs med en sak: att utarma borgerligheten. Vilket jag applåderar.

Enligt mig har KD en tuff uppgift ifall de vill fortsätta att vara ett betydande parti. Det handlar om att hålla fast sina konservativa värderingar men samtidigt sluta att förknippas så starkt som Pingströrelsens parti.

Svenska folket är i gemen mer konservativa än man tror. Även fast man i många fall står till vänster i den ekonomiska politiken, är man ändå inte alls lika kulturradikala som storstadsfalangerna av riksdagspartierna. Jag skulle tro att åtminstone 30-40 % av den svenska befolkningen är mot homosexuella äktenskap och adoptioner, majoriteten är definitivt för tuffare tag mot brottslingar och mer ordning och reda i skolan. KD har här all potential att tjäna röster om man väljer en konservativ linje. Problemet för dem är dock att de flesta svenskar är skeptiska till religion i allmänhet och frikyrklighet i synnerhet. Många avväger inte ens att rösta på KD pågrund av att man inte gillar tungomålstalande pingstvänner, då spelar det ingen roll hur mycket man i grunden håller med om deras värderingar.

KD måste ge utrymme till konservativa som inte har sin bakgrund i lågkyrkligheten. Det finns en generation med unga kristdemokrater som har mer av en skolning i klassisk konservatism och som sympatiserar mer med den "katolska kyrkligheten " än med väckelserörelserna. De är dessa personer KD måste lyfta fram ifall de vill bli ett betydande parti.

...Du tycker det är blaj. Alldeles oavsett framställningssätt, är ju sakinnehållet riktigt och bör beaktas.


Ja, just detta är det partipolitiskt mest intressanta. Litet grand är det en pendang där man har två väsnterextremistiska partier längst ut, som båda är små och kampas om samma väljarunderlag på runt en 8-10 %.


Jag har då aldrig hört Hägglund göra sådana uttalanden som Du avser. Liberaler, liksom socialister, är ju materialister, varför det i alla händelser ligger nära till hands att förmoda att det är materiell utanförskap saken främst gäller.

Jag är tveksam till att så många som 40% skulle vara mot homovigsel. Adoption är en annan sak. Där är en tredje part inblandad som dessutom inte är myndig och då får man tänka annorlunda. Då är i första hand barnets väl och ve man måste se till. Svenska folket är förmodligen för högre straff av någonslags rättviseskäl snarare än ett logiskt tänkande. Lyckligtvis har våra politiker lyckats hålla sig ifrån populisttåget och hållt nere straffen på rimlig nivå (i de flesta fall, vissa saker borde ge högre straff).

Återigen: Vad tillför egentligen kd om de inte är pingströrelsens parti? Moderaterna finns ju och för de som inte är lika hard-core kan man ju alltid rösta på folkpartiet. De mer lantliga hänvisas till centern.

Som jag skrev tidigare: deras främsta bidrag till politiken är att utarma borgerligheten, varför jag starkt misstänker att Göran Hägglund är såsse.

... blir gammal blir han religiös, eller i varje fall värdekonservativ. Myrdal har uppenbarligen förstått vad det handlar om. Faderskapspresumtionen är en intressant faktor i sammanhanget, som rimligen inte kan behållas om man likställer partnerskap och äktenskap. Vilket innebär att äktenskapet blir mindre värt och att den gifte mannens faderskap alltid skall ifrågasättas, liksom hans hustrus trohet. Ytterligt motbjudande och på tvärs mot hela äktenskapets idé om gemenskap och trohet.