Livstidsstraff eller tidsbestämda straff?

Den problematiken finns ju redan idag där Hagamannen dömdes för några grova våldtäkter, nåt mordförsök till 14 år. När vi annars ser folk som döms för "det grövre brottet" mord till 10 år. Lika ser vi folk som smugglar knark och får 14 år till skillnad mot folk som knivskär varandra till döds och får 6 år för dråp osv.

Genomsnittsstraffet för grov våldtäkt ligger konstant strax högre än genomsnittsstraffet för dråp. Vilket brott är grovast, att våldta någon eller att beröva någon livet? Källa: Brås tabeller.

hagamannen hade ju begått flera brott, därav 14-årsstraffet.

Stämmer, men brotten han hade begått var inte mord. Kanske ett dåligt exempel från min sida. Hänvisar till förhållandet grov våldtäkt/dråp istället.

Man kan inte bara ta hänsyn till huruvida det är synd om brottslingen att sitta inne på livstid istället för tidsbestämt, man måste också ta hänsyn till huruvida det är troligt att brottslingen upprepar brottet om han släpps ut. Enligt min ringa uppfattning finns det människor som är såpass farliga (och som inte kan "botas" med terapi och dylikt) att enda alternativet till livstids fängelse vore avrättning. Eftersom dödsstraff är avskaffat i Sverige återstår endast livstids fängelse för att skydda allmänheten från framtida grova brott.

I de fall där mordet kan antas vara en engångshändelse så visst, tidsbestämt kan vara rimligt. Dock måste möjligheten att låsa in synnerligen farliga människor på livstid finnas kvar.

Absolut - svenska straff verkar sällan stå i proportion till brottet, och det gäller åt båda hållen. Det är märkligt att man kan få sitta dubbelt så länge för att ha smugglat ett par kilo marijuana som för att med berått mod tagit livet av någon.

Jag ser gärna att livsstid finns kvar men då är det life whitout paroel så att säga. Livstid utan någon chans till att bli släppt. Och annars så sätter man ett tidsbestämt tex 25- till livstid eller 50 år rakt av. Kan nog vara lättare som intern att veta att du har en viss tid att sitta och av så pass länge är det.

Våra längsta tidsbestämda straff är alldeles för korta. Jag tycker att de allra flesta av våra nuvarande livstidsstraff borde kunna ersättas av tidsbegränsade straff på upp till tjugofem år. För närvarande är det alldeles för stor skillnad mellan att få tio år för mord, och sitta sex år och åtta månader, och att få livstid, och sitta minst det dubbla, men troligast minst sexton år. Fördelen med att öka den maximala strafflängden på tidsbegränsade straff är också att vi har lättare att få till vettiga strafflängder vid habituell och upprepad grov brottslighet. Vi måste ju komma ifrån den här inställningen som svenskt rättsväsende har att se varje brott som en engångsföreteelse, utan börja betrakta habituell brottslighet som en mycket grövre typ av brott än enstaka brott. Och t ex en habituell grov misshandlare eller rånare måste kunna ges ett straff på säg femton år, så att han är inkapaciterad tillräckligt länge för att vara i proportion för en så grov brottslighet i habituell form.

Däremot vill jag inte helt göra mig av med livstidsstraffet. Dels för rena nidingsverk - kanske ett mord om året eller så - och vid återfall i mord. Och dels för spioneri, där det är av yttersta vikt att de dömda sitter inspärrade så länge det är säkerhetsmässigt känsligt att släppa ut dem - helt oavsett hur lång tid detta är.

I den här tråden diskuteras de längsta fängelsestraffen som har förekommit i Sverige: http://www.flashback.org/showthread.php?t=652861

Här är en intressant intervju med en amerikansk åklagare som ger inblick i systemet med plea bargain, högre straff för habitual criminals, three strikes regeln mm: http://www.westword.com/2007-02-08/news/the-punisher/ Där berättas det om en kille som hon ville ge 48 år för att han missade ett möte i eftervården, det gjorde honom till "återfallsförbrytare"!

Livstid borde innebära livstid, inget annat.

Sedan kan man ju döma till tidsbestämda straff om man nu tycker att nån mördare ska få komma ut efter 18 år. Men är det livstid så är det livstid.

Allt annat är trams. Systemet där man dömer till flera livstider eller flera hundra år är dock inget jag vill se i Sverige. Det känns bara löjligt, eftersom att ingen lever i 200 år, och livstids fängelse är en nog så kraftfull markering om det innebär att man aldrig mer blir fri.

Här i Norge har man tidsbestämda straff plus något som kallas för förvaring. Det innebär att när strafftiden är slut, så kan fången släppas, om han anses säker. Om han anses farlig och ovillig till en anpassning till ett hederligt liv, ja då blir han kvar tills vidare.

Jag tycker det är en vettig ordning.

Dessutom så bör domstolarna i sverige börja använda hela straffskalan. Idag används iregel ensast den nedre 1/3-delen.

Jag anser också att strafftiden ska adderas. Hagamannens våldtäkter t.ex.. Mycket grova, så säg 8-10 år per våldtäkt. När han har suttit 10 år så är det dax att börja om på ny kula. Han borde förövrigt också fått "förvaring", så när han suttit sina 80 år skulle en farlighetsbedömning göras. Han skulle då vara 117 år eller nåt sånt och troligen helt ofarlig.