2008-01-10, 15:31
#1
Dagen till ära skulle min vän Egon ha sin sista tripp innan hans 6 månaders semester i fjärran land, Och Mogge skulle ha sin initial rit för att ta lsd. Vi var 3 stycken som hade lånat en nära väns lägenhet en hel dag för att äventyra. Vi hade alla 3 längtat till den här trippen som vi hade kämpat för att hitta rum till, Tid fanns det gott om men rum fanns det verkligen dåligt av. Jag själv skulle låna min kusins lägenhet men i sista ögonblick dök det upp ett nytt hinder precis som i ett Prison Break avsnitt. Hur som helst lyckades vi att trippa några dagar tidigare än väntat på grund av detta.
Trippen var väl planerad trots att det blev tidigare än vi tänkt. 4 stycken sockerbitar, 3 stycken Jollar rena med gräs, och 120 stycken lustgas patroner, samt en mini buffé med lite chips, dipp och godis som smäller i munnen. Sen hade vi inga planer för vad vi skulle göra förutom att förbruka allt detta på det roligaste sättet som möjligtvis gick.
Vi inmundigade varsin sockerbit och den 4e delade jag o Mogge på. Sen satt vi på Fear and Loathing och invänta effekten, och effekten dök upp snabbt i form av att en blommönstrad tavla började blinka åt mig, och vi alla märkte av varsina effekter av lsdn. Och det gick nu snabbare och snabbare och nu satt vi och fnittrade åt det, och märkte att farten på filmen hade saktats ner. Jag tog direkt tag i sifonen, tiden stannade ytterligare och jag kunde urskilja i princip var enda detalj ur rummet, Under en längre tid kändes luften som grädde och saker flöt runt i hela rummet. Lustgasen skickades runt och vi skrattade ihjäl oss åt varandras knäppa rörelser och varandra skratt. Så fort man hörde ljudet av en sifon som öppnades blev man på nytt berusad av lustgasen.
Historien om bagaren.
Bagaren är ett annat namn på den magiska saxofonen aka gräddsifonen. Vi märkte snabbt att patron behållaren såg ut som en bagarhatt, samt att självklart har bagare så där höga hattar för att dem har kopplat in sig själv i en enorm lustgas patron. Vi skrattade åt det och tyckte vi var så där djupt intelligenta.
Vi låg länge och lyssna och titta på musik i form av visualizations på den fint upphängda lcd tvn. Vi låg med fötterna mot väggen under tvn och märkte att tydligen vi stod längst med golvet och åkte ner i tv som om det vore rymden. Att kolla på en visualization var ordagrant som att se musik då man kunde sortera var enda liten prick på skärmen till något i musiken. Vi gick också nära och kollade på högtalarens skyddstyg och såg att det var väldigt många vackra och meningsfulla bokstäver, det var som vävt i grekiska och ryska bokstäver och de rullade fram som matrix texten fast i guldfärg.
Rätt var det var så bytte vi kanal på tv och då dök Fear and loathing och halva filmen hade bara gått, jag blev rent utsagt rädd när jag glömt bort att vi faktiskt sett den hela vägen till slutet. Men jag trodde bara halva filmen hade gått, hur långsamt går tiden undrade jag genast och kände mig helt förvirrad, Egon var också förvirrad men kom strax på att den gick på repeat.
För mycket lustgas.
Vi blev modigare och mindre ansvarsfulla med lustgasen, jag själv tog 2 stycken patroner väldigt tätt in på och helt plötsligt befann jag mig blanda enbart gröna fyrkanter. I mitt huvud strömmade tankar att jag hade precis gått och blivit en riktigt knäpp gök, Jag kom lite längre bort och jag märkte hur jag verkligen tappade min verklighets uppfattning helt komplett och nu var jag inte mig själv längre, utan bilden av mig kommer i framtiden vara en Grönsak på The Coocos Nest som sitter och dreglar i en stol och pratar om sina fyrkanter, som betyder allt för honom. Sakta men säkert kom jag tillbaka från det här ingenmanslandet av fyrkanter, från det att man befann sig i den här galenskapen så kom man plötsligt på varför det var så, man glömmer så lätt bort att man tagit lustgas nämligen. Det var en lättnad att man inte hade blivit en galning.
Egon visade sina lustgas resor väldigt fysiskt, helt plötsligt så såg jag och Mogge hur Egon sprang runt i cirklar, han sa att han försökte få böjen runt spiralen rak(som om du har tagit 2 speglar och satt dom emot varandra). runt hörnet för att tillslut nå fram, Men vad nu, helt plötsligt formade Egon sig som en bumerang.
Vi tog det lite längre, vi hade blivit giriga med lustgasen, Laddade i 2 samtidigt, Egon försvann från detta stadium och bara såg ut som han sög på en nappflaska och drägglade, Men när som helst kommer han tillbaka. Tillbaka, Egon förklarade det som han hade känslan av att vara i mammas mage och bada i bassäng som bebis, precis som Nirvanas omslag på Nevermind skivan. Tufft tänkte Mogge.
The Grand Mayor Lustgas Snedtripp.
Ja nu var det Mogges tur att ta två på samma gång. Det började bra, men plötsligt började det skrikas och skakas på huvudet, Mogge satt och slog på sitt huvud som om han hade blivit galen och bara ville där ifrån. De långa sekunderna vi såg honom var borta, måste ha känt som evigheters evigheter. Helt plötsligt säger Mogge med allvarlig röst till mig. ÖGON KONTAKT ÄR BRA! Och i detta ögonblick när jag höll ögonkontakt så kändes det som det strömmade över en massa dåliga tankar och onda känslor till mig, som egentligen var skräcken av att se någon människa må så intensivt dåligt, jag själv fick ett extremt dåligt samvete. När det började lugna sig så förklarade vi för honom att det var lugnt, vi tar lite luft, lite vatten, rök en cigg och ta det lugnt. Vi försökte hitta lugnande saker som man kände igen. Tv lyckades vi inte få igång, satans Boxer.
Vi gick då ut på en promenad. Medan vi gick där försökte vi styra bort de onda tankarna, så försökte vi se samband mellan cyklar, traktorer och träbänkar som stod bredvid varandra. Vi gick bort mot en park för att samlas oss, men klockan var runt klockan 18.00 barn familjer måste ju ha fått syn på det 3 vuxna galningar som satt i gungor. Medan vi var där ute så kramade jag om Mogge och försökte lugna det ytterligare, Det hade blivit avsevärt lugnare, paniken hade gått ur ögonen och en extrem utmattning ersatte. Vi gick in i ett skogsparti och kollade på alla intressanta förgreningar av träd och stigar, antalet stigar hade ökat markant, det fanns verkligen hur många gläntor att gå igenom som helst nu, intresset sjönk då vi tyckte det var alldeles för kallt. Promenaden hem kändes lugnare och lugnare. Det var så konstigt, vart var alla dessa människor på väg som gick omkring oss, vad hade alla dessa människor för sig?
Afterglowen
Vi kom upp i lägenheten igen och fick igång en mindre tv, vi drack den sista Coca Colan och drack vatten i buffelmängder. Sen gick vi för att slå på en Joint. Kroppen började slappna av och det började krylla av färger ytterligare, tiden stanna till ytterligare, Vi bestämdes oss för att sätt igång och dj musik. Vi lyssnade på allt från Val sång till en och annan metal låt. Hjärnan jobbade förfullt om man verkligen lyckades sönder analysera ljud. Och när jag och egon inte längre orkade byta musik längre så började vi gör ljud genom att dra naglar på väggarna och höra var enda fiber som rör sig, hela friktionen, det imponerande. Sensationen var total.
Kvällen avslutades för det andra som gick och somna medan jag oroligt gick omkring och städade och bearbetade alla möjliga paranoida tankar kring vad som skulle hända Mogge i framtid, mitt samvete höll på att dö så mycket som jag höll på att tänka i otänkbara banor. Känslor som om jag hade blivit Mogge, eller att han skulle bli den berömda apelsin mannen och att i min kompiskrets skulle få ta all den skiten på mig för jag är den drogliberala. Eller vem vet att han skulle begå självmord eller till och med mörda mig i sitt eget fall. Innerst inne visste jag att detta var enbart lsd som hade slagit bort mitt reson. Men för det kunde jag inte sova, klockan hade precis slagit 10.00 nästa dag. Andas in, andas ut.
Trippen var väl planerad trots att det blev tidigare än vi tänkt. 4 stycken sockerbitar, 3 stycken Jollar rena med gräs, och 120 stycken lustgas patroner, samt en mini buffé med lite chips, dipp och godis som smäller i munnen. Sen hade vi inga planer för vad vi skulle göra förutom att förbruka allt detta på det roligaste sättet som möjligtvis gick.
Vi inmundigade varsin sockerbit och den 4e delade jag o Mogge på. Sen satt vi på Fear and Loathing och invänta effekten, och effekten dök upp snabbt i form av att en blommönstrad tavla började blinka åt mig, och vi alla märkte av varsina effekter av lsdn. Och det gick nu snabbare och snabbare och nu satt vi och fnittrade åt det, och märkte att farten på filmen hade saktats ner. Jag tog direkt tag i sifonen, tiden stannade ytterligare och jag kunde urskilja i princip var enda detalj ur rummet, Under en längre tid kändes luften som grädde och saker flöt runt i hela rummet. Lustgasen skickades runt och vi skrattade ihjäl oss åt varandras knäppa rörelser och varandra skratt. Så fort man hörde ljudet av en sifon som öppnades blev man på nytt berusad av lustgasen.
Historien om bagaren.
Bagaren är ett annat namn på den magiska saxofonen aka gräddsifonen. Vi märkte snabbt att patron behållaren såg ut som en bagarhatt, samt att självklart har bagare så där höga hattar för att dem har kopplat in sig själv i en enorm lustgas patron. Vi skrattade åt det och tyckte vi var så där djupt intelligenta.
Vi låg länge och lyssna och titta på musik i form av visualizations på den fint upphängda lcd tvn. Vi låg med fötterna mot väggen under tvn och märkte att tydligen vi stod längst med golvet och åkte ner i tv som om det vore rymden. Att kolla på en visualization var ordagrant som att se musik då man kunde sortera var enda liten prick på skärmen till något i musiken. Vi gick också nära och kollade på högtalarens skyddstyg och såg att det var väldigt många vackra och meningsfulla bokstäver, det var som vävt i grekiska och ryska bokstäver och de rullade fram som matrix texten fast i guldfärg.
Rätt var det var så bytte vi kanal på tv och då dök Fear and loathing och halva filmen hade bara gått, jag blev rent utsagt rädd när jag glömt bort att vi faktiskt sett den hela vägen till slutet. Men jag trodde bara halva filmen hade gått, hur långsamt går tiden undrade jag genast och kände mig helt förvirrad, Egon var också förvirrad men kom strax på att den gick på repeat.
För mycket lustgas.
Vi blev modigare och mindre ansvarsfulla med lustgasen, jag själv tog 2 stycken patroner väldigt tätt in på och helt plötsligt befann jag mig blanda enbart gröna fyrkanter. I mitt huvud strömmade tankar att jag hade precis gått och blivit en riktigt knäpp gök, Jag kom lite längre bort och jag märkte hur jag verkligen tappade min verklighets uppfattning helt komplett och nu var jag inte mig själv längre, utan bilden av mig kommer i framtiden vara en Grönsak på The Coocos Nest som sitter och dreglar i en stol och pratar om sina fyrkanter, som betyder allt för honom. Sakta men säkert kom jag tillbaka från det här ingenmanslandet av fyrkanter, från det att man befann sig i den här galenskapen så kom man plötsligt på varför det var så, man glömmer så lätt bort att man tagit lustgas nämligen. Det var en lättnad att man inte hade blivit en galning.
Egon visade sina lustgas resor väldigt fysiskt, helt plötsligt så såg jag och Mogge hur Egon sprang runt i cirklar, han sa att han försökte få böjen runt spiralen rak(som om du har tagit 2 speglar och satt dom emot varandra). runt hörnet för att tillslut nå fram, Men vad nu, helt plötsligt formade Egon sig som en bumerang.
Vi tog det lite längre, vi hade blivit giriga med lustgasen, Laddade i 2 samtidigt, Egon försvann från detta stadium och bara såg ut som han sög på en nappflaska och drägglade, Men när som helst kommer han tillbaka. Tillbaka, Egon förklarade det som han hade känslan av att vara i mammas mage och bada i bassäng som bebis, precis som Nirvanas omslag på Nevermind skivan. Tufft tänkte Mogge.
The Grand Mayor Lustgas Snedtripp.
Ja nu var det Mogges tur att ta två på samma gång. Det började bra, men plötsligt började det skrikas och skakas på huvudet, Mogge satt och slog på sitt huvud som om han hade blivit galen och bara ville där ifrån. De långa sekunderna vi såg honom var borta, måste ha känt som evigheters evigheter. Helt plötsligt säger Mogge med allvarlig röst till mig. ÖGON KONTAKT ÄR BRA! Och i detta ögonblick när jag höll ögonkontakt så kändes det som det strömmade över en massa dåliga tankar och onda känslor till mig, som egentligen var skräcken av att se någon människa må så intensivt dåligt, jag själv fick ett extremt dåligt samvete. När det började lugna sig så förklarade vi för honom att det var lugnt, vi tar lite luft, lite vatten, rök en cigg och ta det lugnt. Vi försökte hitta lugnande saker som man kände igen. Tv lyckades vi inte få igång, satans Boxer.
Vi gick då ut på en promenad. Medan vi gick där försökte vi styra bort de onda tankarna, så försökte vi se samband mellan cyklar, traktorer och träbänkar som stod bredvid varandra. Vi gick bort mot en park för att samlas oss, men klockan var runt klockan 18.00 barn familjer måste ju ha fått syn på det 3 vuxna galningar som satt i gungor. Medan vi var där ute så kramade jag om Mogge och försökte lugna det ytterligare, Det hade blivit avsevärt lugnare, paniken hade gått ur ögonen och en extrem utmattning ersatte. Vi gick in i ett skogsparti och kollade på alla intressanta förgreningar av träd och stigar, antalet stigar hade ökat markant, det fanns verkligen hur många gläntor att gå igenom som helst nu, intresset sjönk då vi tyckte det var alldeles för kallt. Promenaden hem kändes lugnare och lugnare. Det var så konstigt, vart var alla dessa människor på väg som gick omkring oss, vad hade alla dessa människor för sig?
Afterglowen
Vi kom upp i lägenheten igen och fick igång en mindre tv, vi drack den sista Coca Colan och drack vatten i buffelmängder. Sen gick vi för att slå på en Joint. Kroppen började slappna av och det började krylla av färger ytterligare, tiden stanna till ytterligare, Vi bestämdes oss för att sätt igång och dj musik. Vi lyssnade på allt från Val sång till en och annan metal låt. Hjärnan jobbade förfullt om man verkligen lyckades sönder analysera ljud. Och när jag och egon inte längre orkade byta musik längre så började vi gör ljud genom att dra naglar på väggarna och höra var enda fiber som rör sig, hela friktionen, det imponerande. Sensationen var total.
Kvällen avslutades för det andra som gick och somna medan jag oroligt gick omkring och städade och bearbetade alla möjliga paranoida tankar kring vad som skulle hända Mogge i framtid, mitt samvete höll på att dö så mycket som jag höll på att tänka i otänkbara banor. Känslor som om jag hade blivit Mogge, eller att han skulle bli den berömda apelsin mannen och att i min kompiskrets skulle få ta all den skiten på mig för jag är den drogliberala. Eller vem vet att han skulle begå självmord eller till och med mörda mig i sitt eget fall. Innerst inne visste jag att detta var enbart lsd som hade slagit bort mitt reson. Men för det kunde jag inte sova, klockan hade precis slagit 10.00 nästa dag. Andas in, andas ut.
