2008-01-10, 01:45
#1
Detta är en historia jag har skrivit.
Jag undrar hur väl detta skulle kunna överensstämma med verkligheten om en sådan här grej verkligen skulle hända?
Året är 2009.
Vi befinner oss i Göteborg. Det är en solig dag och Nordstan är full med människor som är ute och handlar.
Nordstan är sveriges enda officiella plats som är inomhus och Nordstan flera kvarter som är som ett stort köpcentra.
På varje gata står en man med kostym och en portfölj i handen. Mannen är av arabiskt ursprung och alla har en sak gemensamt. De är arga på att Sverige har strypt sitt bistånd till ***** och därför att ett antal internetsidor har uppmuntrat sina användare att skapa nidbilder på profeten.
Klockan är exakt 12.00 när alla sticker ner handen i kostymfickan och trycker på en knapp.
På några sekunder förvandlas nordstan till ett hav av eld. Chockvågen har fått skyltfönstren att explodera, inom chockvågen så dog alla människor direkt. Människor som befann sig inne i affärer vid tidpunkten springer runt brinnande och skriker samtidigt som dom försöker släcka elden, få av dom överlever.
Byggnaderna har nu fattat eld och även de människor som befinner sig på kontor och bostäder ovan gatuplan omkommer.
Ambulans och brandkår rycker ut till platsen och lyckas rädda ett antal människor som får men för livet. Många dör i ambulansen eller på sjukhuset.
Media nappar snabbt på nyheten och uppdateringar sker minut för minut.
Mona Sahlin håller tv-tal där hon sörjer både offer och gärningsmän.
Mona understryker att gärningsmännen var lika mycket offer eftersom de med stor sannolikhet inte hade något val och bara försvarade sin rätt.
Därefter berättar Mona att hon måste bemöta Sverigedemokraternas kritik mot invandrare eftersom det här dådet inte uppstod på grund av ett "invandrarproblem" utan snarare ett integrationsproblem. Därefter lägger hon hela skulden på företagare som inte anställde dessa invandrare. Hon lägger även skulden på hyresvärdar som inte hyr ut lägenheter till dessa människor och avslutar sitt tv-tal med att hon har full förståelse för att en grupp med utsatta människor vänder sig mot samhället när dom har blivit behandlade så illa.
Samma dag håller även Fredrik Reinfeldt ett tv-tal där han börjar med att tacka Mona Sahlin för det fina talet och understryker att han själv inte kunde sagt det bättre.
Fredrik Reinfeldt ser in i tv-kameran och uppmanar ytterligare gärningsmän att ge sig tillkänna eftersom han vill veta vad regeringen har gjort för fel.
Fredrik påpekar att en minnesceremoni kommer att hållas på heden i göteborg och Håkan Hellström kommer att spela och sjunga låten "känn ingen sorg för mig göteborg".
Reinfeldt berättar vidare att han hoppas att så många männskor som möjligt från olika invandrargrupper kommer dit och att alla kan visa sin sorg över de avlidna tillsammans.
Två dagar senare hålls minnesceremonin. Håkan Hellström sjunger som utlovat och det har kommit många åskådare.
Det har även kommit dit två stora grupper med muslimer från Angered som står i utkanten.
Dom står och hånar svenskar som går in på området och skriker meningar som "du ska brinna du också, vänta bara!"
Det utbryter bråk och polisen kommer och arresterar samtliga.
Invandrarna får gå efter förhör men polisen håller kvar svenskarna och de blir åtalade för hatbrott eftersom dom gav sig på invandrare pga deras religion.
Aftonbladet skriver en artikel om händelsen där de är glada för att polisen visar att misshandel av muslimer inte kan tolereras.
En vecka efter sprängattentatet i Nordstan hålls en begravning och minnesstund för gärningsmännen.
Gärningsmännens familjer får visum för att få komma till Sverige för att hedra sina anhöriga. Ett flertal stannar i landet men kvällstidningarna skriver inte om det.
Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt närvarar på begravningen. Närvarar gör även Säpo som ska hålla koll på högerextrema demonstrationer.
Säpo har blivit tillsagda att använda det våld nöden kräver för att begravningen inte ska störas. Det blir ändå bråk.
Många svenskar blir åtalade för hets mot folkgrupp och hatbrott efter bråken.
Moskén på Hisingen i Göteborg sätts i brand. två veckor efter attentatet.
En snabb polisutredning drar igång och polisen hittar snabbt gärningsmännen.
Gärningsmännen är två killar i 20-årsåldern vars föräldrar dog i attentatet i Norstan.
Det visar sig att en av gärningsmännen har uttalat sig positiv till Sverigedemokraterna i ett forum och därmed blev bevisbördan så god att domstolen dömde gärningsmännen till vardera tio års fängelse.
Regeringen betalar återuppbyggnaden av den nya moskén och fördömer ungdomarnas dåd.
Efter tre veckor hittas en grupp unga män från mellanöstern som anses vara skyldiga till att varit med och planerat attentatet.
Aftonbladet gör en lång artikelserie där anhöriga till gärningsmännen och de åtalade uttalar sig och inte kan förstå anklagelserna.
Vanliga rubriker: "Han var alltid en snäll pojke", "Han ville studera till läkare" och "Han försvarade bara sin religion"
Rättegången pågår i flera månader och slutar med att alla utom tre blir frikända.
De tre som befinns skyldiga döms till rättspsykeriatisk vård och får efter ett år flytta tillbaka till sina hemländer.
Aftonbladet och SVT gör många reportage med gärningsmännen om hur hemskt det var att vara åtalad för ett sådant brott.
Ett flertal dokumentärer går på SVT som handlar om hur utsatta muslimer är runt om i världen och att gärningsmännens beteende kan försvaras av svenskarnas diskriminering av muslimer i Sverige.
Ett år efter attentatet gör aftonbladet en stor uppföljning.
Aftonbladet intervjuar Fredrik Reinfeldt och tillträdande statsminister Mona Sahlin.
Mona och Fredrik är överens om att för att kunna förebygga att en sån sak händer igen så måste integrationen förbättras.
Mona påpekar att invandrarna måste ha jobb och bostad.
Fredrik hävdar att han skyller stora delar av attentatet på de svenskar som upprörde gärningsmännen att utföra detta attentat. Attentatet hade aldrig skett och inte muslimerna hade blivit provocerade.
Fredrik Reinfeldt håller ett tal på årsdagen där han berättar att han är upprörd och ledsen över att en sådan sak fick hända i Sverige.
Han understryker att inga specifika folkgrupper bör pekas ut som syndabockar och att det lika väl hade kunnat vara svenskar som hade begått dessa gärningar.
Kort senare håller Mona Sahlin ett tal vid invigningen av den nya moskén där hon säger att hon är glad över att muslimerna vågar gå på mässor och be trots att de har blivit trackasserade under året som gått. Sedan fäller hon hatiska kommentarer om högerextrema partier i Sverige som har försökt motarbeta henne under åren som gått.
Därefter uppmanar Mona alla att hålla varandra i handen och be i fem tysta minuter för offer i attacken.
De fem tysta minutrarna avbryts av att folkmassan brister ut i skratt.
Mona citeras dagen efter i tidningen Aftonbladet med följande rubrik: "De skrattade eftersom de var ledsna och nervösa"
Jag undrar hur väl detta skulle kunna överensstämma med verkligheten om en sådan här grej verkligen skulle hända?
Året är 2009.
Vi befinner oss i Göteborg. Det är en solig dag och Nordstan är full med människor som är ute och handlar.
Nordstan är sveriges enda officiella plats som är inomhus och Nordstan flera kvarter som är som ett stort köpcentra.
På varje gata står en man med kostym och en portfölj i handen. Mannen är av arabiskt ursprung och alla har en sak gemensamt. De är arga på att Sverige har strypt sitt bistånd till ***** och därför att ett antal internetsidor har uppmuntrat sina användare att skapa nidbilder på profeten.
Klockan är exakt 12.00 när alla sticker ner handen i kostymfickan och trycker på en knapp.
På några sekunder förvandlas nordstan till ett hav av eld. Chockvågen har fått skyltfönstren att explodera, inom chockvågen så dog alla människor direkt. Människor som befann sig inne i affärer vid tidpunkten springer runt brinnande och skriker samtidigt som dom försöker släcka elden, få av dom överlever.
Byggnaderna har nu fattat eld och även de människor som befinner sig på kontor och bostäder ovan gatuplan omkommer.
Ambulans och brandkår rycker ut till platsen och lyckas rädda ett antal människor som får men för livet. Många dör i ambulansen eller på sjukhuset.
Media nappar snabbt på nyheten och uppdateringar sker minut för minut.
Mona Sahlin håller tv-tal där hon sörjer både offer och gärningsmän.
Mona understryker att gärningsmännen var lika mycket offer eftersom de med stor sannolikhet inte hade något val och bara försvarade sin rätt.
Därefter berättar Mona att hon måste bemöta Sverigedemokraternas kritik mot invandrare eftersom det här dådet inte uppstod på grund av ett "invandrarproblem" utan snarare ett integrationsproblem. Därefter lägger hon hela skulden på företagare som inte anställde dessa invandrare. Hon lägger även skulden på hyresvärdar som inte hyr ut lägenheter till dessa människor och avslutar sitt tv-tal med att hon har full förståelse för att en grupp med utsatta människor vänder sig mot samhället när dom har blivit behandlade så illa.
Samma dag håller även Fredrik Reinfeldt ett tv-tal där han börjar med att tacka Mona Sahlin för det fina talet och understryker att han själv inte kunde sagt det bättre.
Fredrik Reinfeldt ser in i tv-kameran och uppmanar ytterligare gärningsmän att ge sig tillkänna eftersom han vill veta vad regeringen har gjort för fel.
Fredrik påpekar att en minnesceremoni kommer att hållas på heden i göteborg och Håkan Hellström kommer att spela och sjunga låten "känn ingen sorg för mig göteborg".
Reinfeldt berättar vidare att han hoppas att så många männskor som möjligt från olika invandrargrupper kommer dit och att alla kan visa sin sorg över de avlidna tillsammans.
Två dagar senare hålls minnesceremonin. Håkan Hellström sjunger som utlovat och det har kommit många åskådare.
Det har även kommit dit två stora grupper med muslimer från Angered som står i utkanten.
Dom står och hånar svenskar som går in på området och skriker meningar som "du ska brinna du också, vänta bara!"
Det utbryter bråk och polisen kommer och arresterar samtliga.
Invandrarna får gå efter förhör men polisen håller kvar svenskarna och de blir åtalade för hatbrott eftersom dom gav sig på invandrare pga deras religion.
Aftonbladet skriver en artikel om händelsen där de är glada för att polisen visar att misshandel av muslimer inte kan tolereras.
En vecka efter sprängattentatet i Nordstan hålls en begravning och minnesstund för gärningsmännen.
Gärningsmännens familjer får visum för att få komma till Sverige för att hedra sina anhöriga. Ett flertal stannar i landet men kvällstidningarna skriver inte om det.
Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt närvarar på begravningen. Närvarar gör även Säpo som ska hålla koll på högerextrema demonstrationer.
Säpo har blivit tillsagda att använda det våld nöden kräver för att begravningen inte ska störas. Det blir ändå bråk.
Många svenskar blir åtalade för hets mot folkgrupp och hatbrott efter bråken.
Moskén på Hisingen i Göteborg sätts i brand. två veckor efter attentatet.
En snabb polisutredning drar igång och polisen hittar snabbt gärningsmännen.
Gärningsmännen är två killar i 20-årsåldern vars föräldrar dog i attentatet i Norstan.
Det visar sig att en av gärningsmännen har uttalat sig positiv till Sverigedemokraterna i ett forum och därmed blev bevisbördan så god att domstolen dömde gärningsmännen till vardera tio års fängelse.
Regeringen betalar återuppbyggnaden av den nya moskén och fördömer ungdomarnas dåd.
Efter tre veckor hittas en grupp unga män från mellanöstern som anses vara skyldiga till att varit med och planerat attentatet.
Aftonbladet gör en lång artikelserie där anhöriga till gärningsmännen och de åtalade uttalar sig och inte kan förstå anklagelserna.
Vanliga rubriker: "Han var alltid en snäll pojke", "Han ville studera till läkare" och "Han försvarade bara sin religion"
Rättegången pågår i flera månader och slutar med att alla utom tre blir frikända.
De tre som befinns skyldiga döms till rättspsykeriatisk vård och får efter ett år flytta tillbaka till sina hemländer.
Aftonbladet och SVT gör många reportage med gärningsmännen om hur hemskt det var att vara åtalad för ett sådant brott.
Ett flertal dokumentärer går på SVT som handlar om hur utsatta muslimer är runt om i världen och att gärningsmännens beteende kan försvaras av svenskarnas diskriminering av muslimer i Sverige.
Ett år efter attentatet gör aftonbladet en stor uppföljning.
Aftonbladet intervjuar Fredrik Reinfeldt och tillträdande statsminister Mona Sahlin.
Mona och Fredrik är överens om att för att kunna förebygga att en sån sak händer igen så måste integrationen förbättras.
Mona påpekar att invandrarna måste ha jobb och bostad.
Fredrik hävdar att han skyller stora delar av attentatet på de svenskar som upprörde gärningsmännen att utföra detta attentat. Attentatet hade aldrig skett och inte muslimerna hade blivit provocerade.
Fredrik Reinfeldt håller ett tal på årsdagen där han berättar att han är upprörd och ledsen över att en sådan sak fick hända i Sverige.
Han understryker att inga specifika folkgrupper bör pekas ut som syndabockar och att det lika väl hade kunnat vara svenskar som hade begått dessa gärningar.
Kort senare håller Mona Sahlin ett tal vid invigningen av den nya moskén där hon säger att hon är glad över att muslimerna vågar gå på mässor och be trots att de har blivit trackasserade under året som gått. Sedan fäller hon hatiska kommentarer om högerextrema partier i Sverige som har försökt motarbeta henne under åren som gått.
Därefter uppmanar Mona alla att hålla varandra i handen och be i fem tysta minuter för offer i attacken.
De fem tysta minutrarna avbryts av att folkmassan brister ut i skratt.
Mona citeras dagen efter i tidningen Aftonbladet med följande rubrik: "De skrattade eftersom de var ledsna och nervösa"
