2008-01-07, 11:54
#1
Jag kom just hem från en resa där jag tvingades spendera tiden med några tjejer och några killar. Inte direkt så att jag gillade de tjejerna på något sätt, snarare tvärtom. Iallafall så försökte jag stå ut med dem hela helgen, vilket jag lyckades hyfsat med. Samtidigt som jag umgicks i gruppen så passade jag på att skriva ner lite saker som stör mig så förbannat mycket!
Dessa tjejer, varför och jag frågar återigen; varför skriver man SMS med sina tjejkompisar 24 timmar om dygnet. Jag svär, kl 06:40 när vi klev av tåget så skrev samma tjej SMS med sin bästa jävla feministkompis. Helt jävla fantastiskt otroligt. Och sen den här tjejgrejen med att de tror att dom är så jävla roliga, de tror alltså seriöst att dom drar roliga skämt eller finurliga kommentarer. De förstår alltså inte att vi skrattar ÅT dom istället för med dom. Det är nog det sorgligaste.
Det här var en annan av tjejerna som jag tvingades höra på under ett telefonsamtal med någon väninna och gång på gång indirekt sade upp sin rätt att leva. Jag satt och skrev vid tillfället och försökte få någonting gjort, men det var ju omöjligt så förbannad som jag blev av den här groteskt värdelösa ursäkten för en människa. Och det värsta av allt var att jag vet att hon inte är ensam, det finns allt för många likadana båtskallar överallt.
Nåväl, när jag inte fick skriva det jag tänkte eftersom hon störde mig så enormt så skrev jag istället ner mina slutsatser om den här personen. Du kanske tycker att jag borde sagt det rakt ut, men aggressivt beteende på tågstationer brukar inte resultera i att man kommer dit man ska. Dessutom var hon inte värd syret. Detta är mitt brev till henne:
Du tror att du är självständig och stark och att ditt beteende bevisar det, men du är bara svag och irriterande.
Du omger dig med människor som inte förstår detta och det är därför som du aldrig kommer att ha en enda vän som är intressant eller intelligent eller djup.
Du är under medioker.
Du var inte den största fisken i din lilla norrländska damm, som du tror, du var inte ens näst störst. Du var bara mest högljudd och nu kommer du att bli uppäten ute i havet.
Jag samtidigt föraktar dig och tycker synd om dig.
Mest är du bara ett slöseri med plats och luft.
Du tror att självrespekt innebär att inte respektera andra och det är därför som du aldrig kommer att ha en meningsfull relation med en annan människa.
Du är 18 men har ännu inte börjat tänka på den nivå jag gjorde eller inse vad jag insåg när jag var bara 12.
Du har missförstått livet helt.
Du har falska inkorrekta mål och misslyckas dessutom med att uppnå dem.
Du tror att Guns'n'Roses uppfann Rock'n'Roll.
Du kallar dig för feminist men du vet inte ens vad det innebär och det är därför som du alltid kommer att bli avskydd av män med vett och av kvinnor med värdighet.
/EN SUR BLYG KENT!
Dessa tjejer, varför och jag frågar återigen; varför skriver man SMS med sina tjejkompisar 24 timmar om dygnet. Jag svär, kl 06:40 när vi klev av tåget så skrev samma tjej SMS med sin bästa jävla feministkompis. Helt jävla fantastiskt otroligt. Och sen den här tjejgrejen med att de tror att dom är så jävla roliga, de tror alltså seriöst att dom drar roliga skämt eller finurliga kommentarer. De förstår alltså inte att vi skrattar ÅT dom istället för med dom. Det är nog det sorgligaste.
Det här var en annan av tjejerna som jag tvingades höra på under ett telefonsamtal med någon väninna och gång på gång indirekt sade upp sin rätt att leva. Jag satt och skrev vid tillfället och försökte få någonting gjort, men det var ju omöjligt så förbannad som jag blev av den här groteskt värdelösa ursäkten för en människa. Och det värsta av allt var att jag vet att hon inte är ensam, det finns allt för många likadana båtskallar överallt.
Nåväl, när jag inte fick skriva det jag tänkte eftersom hon störde mig så enormt så skrev jag istället ner mina slutsatser om den här personen. Du kanske tycker att jag borde sagt det rakt ut, men aggressivt beteende på tågstationer brukar inte resultera i att man kommer dit man ska. Dessutom var hon inte värd syret. Detta är mitt brev till henne:
Du tror att du är självständig och stark och att ditt beteende bevisar det, men du är bara svag och irriterande.
Du omger dig med människor som inte förstår detta och det är därför som du aldrig kommer att ha en enda vän som är intressant eller intelligent eller djup.
Du är under medioker.
Du var inte den största fisken i din lilla norrländska damm, som du tror, du var inte ens näst störst. Du var bara mest högljudd och nu kommer du att bli uppäten ute i havet.
Jag samtidigt föraktar dig och tycker synd om dig.
Mest är du bara ett slöseri med plats och luft.
Du tror att självrespekt innebär att inte respektera andra och det är därför som du aldrig kommer att ha en meningsfull relation med en annan människa.
Du är 18 men har ännu inte börjat tänka på den nivå jag gjorde eller inse vad jag insåg när jag var bara 12.
Du har missförstått livet helt.
Du har falska inkorrekta mål och misslyckas dessutom med att uppnå dem.
Du tror att Guns'n'Roses uppfann Rock'n'Roll.
Du kallar dig för feminist men du vet inte ens vad det innebär och det är därför som du alltid kommer att bli avskydd av män med vett och av kvinnor med värdighet.
/EN SUR BLYG KENT!