Just nu extremt bakis, glad att jag inte vaknade med nån jag inte känner brevid mig och med en touch av ångest inför den kommande arbetsveckan. Klart man funderar över alla söndagar man vaknade i ett förhållande o bara låg i sängen hela dagen. Men vafan. Detta har sin charm det med, skönt att vara ensam ibland o bara göra de man vill när man vill de, utan att ta hänsyn till någon annan än sig själv.
Bäst att njuta av det, om ett år kanske man befinner sig i ett förhållande och har en en snorig unge att ta hand om, då kommer man säkert vilja komma tillbaka till detta.
Sen så e jag inte helt ensam heller, har ju min MSN och alla schyssta FB diskussioner att ta del av. Inte kattskit de inte...