Detta hittade jag p ntet p
http://www.mah.se/templates/Page____23828.aspx
Ni som inte lst Lotta Thells bcker; GR DET!!!
hstas kom "Utan en tanke" av Lotta Thell (Bora, 1998), en dokumentrroman som beskriver en 15-rig flickas vistelse p ett Hasselakollektiv i norra Sverige. Frfattaren bygger p sina egna upplevelser. Bokens huvudperson, Eva blir tvngsomhndertagen.som femtonring fr att hon injicerar heroin dagligen.
Berttelsen inleds som en mardrm nr Eva fr ka kriminalvrdens transportbuss till kollektivet mitt i den vrsta heroinabstinensen. Mottagandet nr hon kommer fram visar vad som ska komma. Hon fr snabbt klart fr sig vilken liten skit hon r. Hon ska inte tro att hon r ngot. Vi fr mta exempel p det sprk som kommit att frknippas med Hasselamodellen - drastiska uttryck, aggressiva attacker mot vad som ses som knarkaridentitet och romantiserande av kriminalitet. Fr Eva r det ett frtryckarsprk prglat av frakt och ofrstelse. Det r ett snabbt, munvigt, expressivt sprk anvnt fr att stta mnniskor p plats. Allt Eva och de andra ungdomarna inledningsvis sger och gr tolkas som uttryck fr deras knarkbegr och nskan om att f terg till en destruktiv livsstil.
De vuxna i kollektivet anvnder konsekvent gruppen som ett hjlpmedel fr att upprtthlla disciplin. Nr gruppen ett par dagar efter Evas ankomst ger sig ut p fjllmarsch fr de klart fr sig att alla kommer att f stanna i den ruffiga fjllstugan till dess att de gr med p att klippa hret kort. En flicka vgrar ge sig trots de andra ungdomarnas allt brutalare vertalningsfrsk. Till slut blir hennes vlsktta pagefrisyr freml fr tvngsklippning av de vuxna, och hon ser ut som nyutslppt frn ett koncentrationslger.
Eva har en klassik missbrukarbakgrund. Missbrukande frldrar. Tidiga problem i skolan. Hon placeras frst i fosterhem, sedan skickas hon hem eftersom frldrarna har en bra period. Sedan nr de tergr till missbruk verfrs hon till s.k. storfosterhem dr hon trffar sin pojkvn. Han r ngra r ldre och blir den som introducerar henne i heroinmissbruk. Till slut hamnar hon p detta Hasselakollektiv ngonstans utanfr Hudiksvall.
Hon skriver om hur hon och de andra ungdomarna trycks ner, hur ngra instllssamt fogar sig och andra i stllet fr finna sig i stndiga angrepp mot deras person frn personal och medklienter. Vi kan ocks lsa om hennes saknad efter sin mamma som r dd och efter pojkvnnen som dtt i en verdos. Och hela tiden finns lngtan efter heroinet, efter tminstone en enda heroinfix. Kanske r det pfrestningarna och den tomhet som hon lever i som fr henne att drmma om den drog som effektivare n alla andra dvar all smrta, heroin. Det r den yttre kontrollen frn de vuxna som hindrar henne att fara ivg till Stockholm, till knarkandet.
Lotta Thells sjlvupplevda skildring r bde gripande och spnnande. Sprket r enkelt men uttrycksfullt. Bilderna frn institutionen r detaljskarpa och glder av upprrdhet som man som lsare dras med i. Boken r ingen utvrdering utan hennes personliga bild av ett r p Hasselakollektiv. Vi fr inte veta nr i tiden hndelserna ger rum. Jag gissar i brjan av ttiotalet med ledtrden att en av kollektivledarna har Dan Hylander som musikfavorit och han hade sin storhetstid d. Inte heller anges vilket kollektiv det gller. I TV-programmet Taxi i TV2 i mitten av december 1998 framtrdde Thell och upprepade bokens hrda kritik mot Hasselamodellen. Av programmet framgick att kollektivet inte officiellt tillhrde Hasselarrelsen utan var drivet av landstinget, men Thell framhll att det hmtade sina metoder frn Hasselamodellen. Det finns ocks uppenbara likheter mellan forskaren Anna Thelanders skildring av "Hasselakollektivet" frn 1979 och Thells beskrivning, t.ex. vad gller vrdens upplggning med fjllmarsch, medlevarskap, praktiskt arbete och anvndningen av grupptryck och ett aggressivt sprk.
I vilken utstrckning har Lotta Thells berttelse giltighet nnu idag? Den frgan gr inte att besvara eftersom det inte har gjorts ngra systematiska studier av Hasselamodellen p mnga r. I min studie av vuxna narkomaner i tvngsvrd har jag trffat ngra som varit p Hasselakollektiv p senare r. Det rr sig om olika kollektiv. Bilden r splittrad. Ett par unga mn tyckte att tiden p kollektivet var ganska bra, medan en kvinna jag trffade ansg att Hasselavistelsen hade frstrt hennes liv. Svensk narkomanvrdsforskning visar att det r mer fruktbart att skilja mellan bra och dlig behandlingshem n mellan bra och dliga vrdmodeller. Behandlinghem fungerar ocks olika bra under olika perioder. Det r inte rimligt att med utgngspunkt frn Thells erfarenheter frn ttiotalet dma ut Hasselamodellen, men hennes skildring ger nd anledning till sjlvkritisk reflektion fr socialarbetare. Det finns i tvngsbehandling svrigheter som fljer av sjlva tvnget, och som drmed finns med oavsett hur modellerna frndras ver tiden.
Fr mig blir lrdomen av "Utan en tanke" att det finns anledning till en srskilt vaksamhet med modeller som har en sdan intensitet och sdana inslag av insynsskyddad maktutvning som Hasselas. Fr att n resultat mste frmodligen temperaturen i vrdprocessen ligga hgt med tta relationer mellan ungdomar och personal. Samtidigt kar ocks riskerna fr vergrepp i stridens hetta. Fr att rdda ungdomar frn narkotikan kan en instllning utvecklas hos personalen att ndamlet helgar medlen. Vad r motmedlet? En dmjuk och sjlvkritisk instllning hos den personal som hanterar tvnget. Med det menar jag att personalen ska vara medveten om de risker fr maktmissbruk som uppstr nr man utvar en administrativ och ocks personlig makt ver unga mnniskor. Dessutom krvs en uppfljning av den socialfrvaltning som gjort placeringen som innebr att socialsekreteraren hller tt personlig kontakt med de ungdomar som utstts fr tvng. ven om detta stipuleras i lagstiftningen r det lngt ifrn alltid som det r en realitet i praktiken. Till slut r det viktigt med en medvetenhet frn tillsynsmyndigheter om att den typ av intensiv tvngsvrd som Hasselakollektiven representerar krver srskild tillsyn.
