Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2011-06-14, 19:30
  #49
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kryžininkas
Är det uteslutet att nyhetsuppläsaren talade någon varietet där det normalt är verbet som bär huvudtonen? (Exempelvis förekommer ju både och i betydelsen ’kosta’.)
I det aktuella fallet talades uppenbarligen en sådan varietet, men reportern var i övrigt påfallande rikssvensk. Jag har kollat med en person född i Dalarna om att »skriva på« vs »skriva «. Då fick jag ett talande exempel från den tiden vi hanterade checkar:
Skriv på baksidan!
I vilken dialekt säger man »Skriv på på baksidan!«?

En kollega till reportern säger »skrev organisationen på« knappt en minut tidigare:
http://sverigesradio.se/sida/play.as...=3183108&t=690 (Dagens luncheko pos 11:30)
Citera
2011-06-14, 20:33
  #50
Medlem
Käg Malaxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Nu har det hänt igen. Nyhetsläsaren i SR Lunchekot missade att betona partikeln »« i följande mening:
Efter fyra års fiendskap skrev Fatah och Hamas i början av maj på ett avtal om att bilda en gemensam regering och bereda vägen för val inom ett år.
Jovisst, med preteritum och sammanhanget som ledning, förstår man att det gällde ett redan genomfört undertecknande, inte ett avbrutet redaktionsarbete med ett utkast. Läsaren har det lite lättare, medan lyssnaren direkt vilseleds av utebliven betoning av partikel.

Jag undrar om jag hade betonat i detta fall. För mig betyder ett betonat där något i stil med "kors i taket" eller "det hände faktiskt", medan betoningen på avtal gör det hela neutralt.

Citat:
Första sekunden såg jag i andanom någon som satt och skrev på ett gällande avtal och därmed äventyrade dess juridiska status. Andra sekunden lyssnade jag in den här betydelsen.

Om någon suttit och skrivit på ett gällande avtal skulle jag ha markerat det med ett betonat skrev.

"Vi har skrivit ett avtal" = Det finns ingen anledning att göra det igen.
"Vi har skrivit på ett avtal" = Det finns en formell överenskommelse.
"Vi har skrivit på ett avtal" = Vi har använt ett avtal som kladdpapper

Citat:
En kollega till reportern säger »skrev organisationen på« knappt en minut tidigare:
http://sverigesradio.se/sida/play.as...=3183108&t=690 (Dagens luncheko pos 11:30)

Vid ca 11.40 hör jag "skrev på ett försoningsavtal" liksom jag vid ca 12.20 (det ursprungliga citatet) hör "skrev Fatah och Hamas på ett avtal". Möjligen, möjligen finns det en liten delbetoning på hos den tidigare kollegan, men det gör ingen skillnad i mina öron; det väsentliga i sammanhanget är att de betonar försoningasavtal respektive avtal och inte betonar skrev.
Citera
2011-06-14, 21:49
  #51
Medlem
egon2bs avatar
Fort ska det gå i nyhetsrapporteringen, så det är inte riktigt juste av mig att överanalysera. Inläsning av talböcker sker nog i ett lite lugnare tempo och med möjlighet till omtagning. Det är inte första gången jag luftar tankar på lässufflering av typen "qué" vs "que" i spanskan. Skepsisen mot diakritiska markeringar i svenskan tycks dock vara massiv utom hos Hélène Boëhius.

Dessa noteringar kan ändå tjäna som exempel på att ett skrivet manus är ett mellanled mellan den som skapade tankarna och den som ska läsa upp texten. Det är inte trivialt att läsa upp en text, inte ens om reportern själv har författat texten i tidiga morgontimmen.

På en detalj i Käg Malax’ uppföljning har jag en annan uppfattning:
Citat:
Ursprungligen postat av Käg Malax
... "Vi har skrivit ett avtal" = Det finns ingen anledning att göra det igen. ...
"Vi har skrivit på ett avtal" = ... och det finns ingen anledning att göra det igen.

Betonad partikel bekräftar för mig bara att det är en partikel.
Nu har jag tagit på jackan.
... och jag kan göra det igen vilken dag som helst.
Citera
2011-06-14, 22:05
  #52
Medlem
Kryžininkass avatar
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
I vilken dialekt säger man »Skriv på på baksidan!«?

Jag vet inte om man gör det i någon, men de flesta gånger jag har stött på motsvarande typer av från standardsvenskt talspråk avvikande betoningar har de yttrats av personer från ett par olika ställen ganska långt norrut i landet. Så det var alltså inte det det var frågan om här.
Citera
2011-06-14, 22:21
  #53
Medlem
Käg Malaxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Skepsisen mot diakritiska markeringar i svenskan tycks dock vara massiv utom hos Hélène Boëhius.

Dessa noteringar kan ändå tjäna som exempel på att ett skrivet manus är ett mellanled mellan den som skapade tankarna och den som ska läsa upp texten. Det är inte trivialt att läsa upp en text, inte ens om reportern själv har författat texten i tidiga morgontimmen.
Kanske markeringar i texter som är formulerade av drivna skribenter och tänkta att högläsas, men som jag tidigare invänt mot t.ex. én så skulle det förmodligen skapa betydligt fler problem än det skulle lösa om det infördes som allmän standard. Du och jag är ju inte överens om detta och vi har ändå större kunskaper och intresse än de flesta för sådana frågor. Tänk hur det skulle bli om man betrodde dem som använder dem som subjektsform med en massa extra diakritiska tecken.

Citat:
"Vi har skrivit på ett avtal" = ... och det finns ingen anledning att göra det igen.
Det skulle göra det ännu tydligare, ja, men blir min tankegång månne klarare om man lägger in ett ju före skrivit?

Citat:
Betonad partikel bekräftar för mig bara att det är en partikel.
Nu har jag tagit på jackan.
... och jag kan göra det igen vilken dag som helst.
Jag tycker inte att man kan ge några generella regler utifrån enstaka exempel. Här skulle jag betona likadant (betoning av jackan skulle innebära att den var en i en serie av klädesplagg som skulle tas på). Dock tror jag att det har en del att göra med bestämd och obestämd form. Jag skulle ha haft samma uppfattning som om exemplet ett avtal om det stått en jacka. Och ett bestämt avtalet skulle jag nog ha behandlat som den bestämda jackan.
Citera
2011-06-15, 12:00
  #54
Medlem
Gotts avatar
Vilken preposition tycker ni passar bäst i följande mening:

De kan med fördel ersättas med ”God dag”.
De kan med fördel ersättas av ”God dag”.

Finns det kanske ytterligare något alternativ?
Citera
2011-06-15, 12:20
  #55
Medlem
JaneCs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gott
Vilken preposition tycker ni passar bäst i följande mening:

De kan med fördel ersättas med ”God dag”.
De kan med fördel ersättas av ”God dag”.

Finns det kanske ytterligare något alternativ?
I detta exempel spelar det väl ingen roll, men det går ju att tänka sig att valet ger en betydelseskillnad.

Smöret ersattes med margarin.
Smöret ersattes av Pelle.
Smöret ersattes med margarin av Pelle.
Citera
2011-06-15, 12:44
  #56
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JaneC
I detta exempel spelar det väl ingen roll, men det går ju att tänka sig att valet ger en betydelseskillnad.

Smöret ersattes med margarin.
Smöret ersattes av Pelle.
Smöret ersattes med margarin av Pelle.
Även om den mittersta varianten är klassiskt tvetydig. Redan Albert Engström körde varianter på denna ordlek. Efter ett år på Valand började tydligen AE ta efter Oldsberg. Till följande är båda dessa witzare oskyldiga:
När Kalle hade sålt smöret och tappat pengarna så ersattes den monetära förlusten av Pelle.

När den gamle tuppen blivit trött så ersattes den av en sprillans ny sådan.
Citera
2011-06-15, 17:53
  #57
Medlem
JaneCs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Även om den mittersta varianten är klassiskt tvetydig.
Grunden till tvetydigheten är väl att "ersätta" kan konstrueras aktivt på två sätt och att de passiva motsvarigheterna sedan kan satsförkortas på olika sätt?

Aktiv: Margarinet ersatte smöret.
Passiv: Smöret ersattes av margarinet.

Aktiv: Pelle ersatte smöret med margarin.
Passiv 1: Smöret ersattes med margarin av Pelle. //Komplett.
Passiv 2: Smöret ersattes med margarin. //Agent utelämnad.
Passiv 3: Smöret ersattes av Pelle. //Prepostionsobjekt utelämnat.
Passiv 4: *Smöret ersattes av margarin av Pelle. //Otänkbar.
Citera
2011-06-15, 19:41
  #58
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JaneC
Grunden till tvetydigheten är väl att "ersätta" kan konstrueras aktivt på två sätt och att de passiva motsvarigheterna sedan kan satsförkortas på olika sätt? ...
För att bli övertydlig: verbet »ersätta« kan användas i två skilda semantiska konstruktioner ...

1. ... överlämna kompensation i någon form, vanligen i form av pengar ...

2. ... intaga någons eller någots position. roll etc

Här torde föreligga en typisk polysemi. Med passiv konstruktion och varierande preposition blir det en del att hålla reda på. Prepositionen i fall 1 är typiskt »för«. Ordboken:
spararna borde ersättas för sina inflationsförluster
Citera
2011-06-15, 20:05
  #59
Medlem
JaneCs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
För att bli övertydlig: verbet »ersätta« kan användas i två skilda semantiska konstruktioner ...

1. ... överlämna kompensation i någon form, vanligen i form av pengar ...

2. ... intaga någons eller någots position. roll etc
Fast det var ju inte de två betydelser jag använde i mina exempel. Snarare i så fall:

1. ... [själv] intaga någons eller någots position. roll etc

2. ... få någon [annan] eller något [annat] att intaga någons eller någots position. roll etc
Citera
2011-08-03, 19:28
  #60
Medlem
egon2bs avatar
En övernitisk konduktör på SJ tvingade ut en 11-åring på perrongen i Kumla, därför att flickan inte kunde förete giltigt färdbevis. I Aktuellt-sändningen 18:00 svajar det med partikelverben »kasta av« och »tvinga av«. Här är ett försök till transkription:
... Gabrielle hittade 11-åringen som kastades av tåget för att hon var utan biljett. ...
... tvingades áv tåget ...
... tvingades av tåget ...
Min bedömning av de tre betoningarna är i ordning: svag, föredömlig, missvisande. Allt detta inom 90 sekunders uppläsning av två olika reportrar.

Som så ofta sagts, efter en tur in i semantiska rimlighetskontrollen förstår man att tåg inte tvingar någon, att ingen tvingas av tåget med tåget som agent. Men ett krängande fordon kan faktiskt kasta áv en åkande, det händer alltför ofta med studenter på traktorsläp.

Hur som helst tycker jag att exemplet ger vatten på kvarnen om svaga partiklar. Underbetonade partiklar tycks vara en del av läsuttalet. I manuskript för uppläsning kunde man kosta på sig en accent på »kastades áv«. Av något makabra skäl har vi de senaste tio dagarna sett att norskan vinner på att skilja på en (artikel) och én (räkneord).
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback