Yrkesförare, lastbilschaufför? [sammanfogad tråd/mod]

Har lite frågor om KY utbildningen till yrkesförare, som jag tänker söka till hösten där den finns tillgänglig. Är det någon som kan klargöra på vilka grunder urvalet görs? Det antyddes när jag pratade med en skola att arbetslösa har förtur. Ungefär hur länge bör man varit arbetslös? Och vad för andra kriterier bör uppfyllas?

Har kört på Norge och Danmark. Norge är ju grymt speciell körning och något man måste ha grym respekt och mognad för. Säger inte att det inte är något för nybörjare, då jag själv körde Norge efter ca 1års innehav av CE. Men vill väl få fram att det krävs grym respekt, särskilt på vinterväglag!
Vägarna är smala och ringlar sig upp och ner för fjäll längst fjordar, ja vad man nu vill kalla det.
Har mest kört på vinterväglag. Alltid spännande med snabba väder och temperaturomslag!
Kan ju säga att det är bra om man lärt sig sätta på snökedjor och dessutom sätter på dom i rättan tid!
Inte skoj att börja glida utan bromsverkan nedför brant slingrande fjällväg..
Vintertid så stängs vägarna av vid vissa pass om det är oframkomligt före.
Senast jag va där uppe och körde så vart det ca 38mil med snökedjor på i ca40km/h..
Men detta är ju extremt exempel, som inte händer så ofta, dock något man bör vara förberedd på!

Även kört Danmark. Stora broar, bra vägar och platt land. Inga svårigheter direkt. Tycker kanske att det va trängre än Sverige i städerna, men jag kan ha fel.

Varierande arbetstider, mycket kvällar och nätter vilket ger hyfsat betalt. Ca 11k ut/vecka i bästa fall.

Usch, ryser av bara tanken... inte kul. Denna vinter har varit ett helvete. Fått bärga tre ggr.

Hur är arbets-situationen i Norge och Danmark just nu då? Finns det mycket jobb där och är dom possitiva till Svenska chaufförer?

Ok, nu får jag ställa om livet helt plötsligt igen.
AMS och Grönlunds här i GBG ljög för mig och andra om att vi hade kommit med en lastbilsutbildning.
Nu påstår dom att dom gett felinformation så dom kommer inte stå för c-kortet.

Jag har förstått att 60k är för mycket för c+ce.
Jag såg på blocket att Umeå trafikskola är billiga.
Ringde och dom säger ca 34tusen för C+CE intensiv 2veckor.

Kom igen nu folket, vart ska jag åka?
Är det någon som har konkreta tips till mig var jag kan ta CE-kort till ok pris.
Jag är lättlärd, haft B-kort sen flera år utan anmärkning och flexibel.
Kan åka och bo vart som helst i Sverige.
PM:a mig.

Ingen aning kan jag väl säga, då jag bara kört för svenska åkare med gods in/ut i Norge/Danmark. Vet inget alls om hur de inhemska åkarna har det.
Du kan ju alltid söka på tex Nor-Cargo. Men du får kanske räkna med att det är tufft att ta sig in som "ny" chaufför. Som med de flesta jobb idag så är det väl bra kontakter som gäller.

Jag ska skriva upp för C kort imorgon men jag har inte fått mitt körkortstillstånd än då dom e sega som fan på transportstyrelsen. Kommer de funka ändå? Annars borde de inte gått boka tid lr?

Lastbilschaffisar hälsar oftast bara på chaufförer som kör för samma åkeri eller om dom sträcker upp handen för att tacka för något tex: släpper förbi en vid en korsning

Går det att få jobb som lastbilschaufför i dagsläget? Och hur mycket kostar CE-kortet, plus dom andra tillstånden som behövs totalt?

Bumpar den här tråden lite.

Jag blir nybakad lastbilschaufför nu till sommaren med behörigheterna CE, truckkort A 1-5 B 1-5 samt C 2, krankort , ADR - grund och tank, anläggningstransporter, yrkeskompetensbevis.

Hur ser man chanser ut för att få ett jobb som lastbilschaufför? Och är det någon som vet hur arbetsmarknaden ser ut i Norge då jag är väldigt sugen på att köra där eller på utlandet.


Hoppas på många och vettiga svar. / Kentabars

Skriver det inlägget mest för att dela med mig av mina erfarenheter som yrkeschaufför eftersom jag är uttråkad, inte som svar på något enskilt inlägg. Varning för ett långt inlägg!

Jag lyckades efter en del om och men få min yrkesförarutbildning betald av Arbetsförmedlingen. De var inte vidare sugna på det egentligen eftersom jag redan var utbildad IT-ekonom och eftersom jag presterade lite för bra på deras "anlagstester". Med argument som "många kontaker inom branschen", "riskerar att bli långtidsarbetslös", "stort intresse för fordon" osv lyckades jag dock övertyga dem om det felaktiga i deras tänkande.

Utbildningen började måndagen den 4 januari 2004 och avslutades fredagen den 1 april samma år. Förutom världens tjurigaste och mest aggressiva lärare var utbildningen ganska lugn och jag hade inga större svårigheter med något, faktum var att jag fick hoppa in och ta över teorilektioner samt hjälpa de andra kursdeltagarna med sådant teoretiskt de hade problem med.

Mitt mål med utbildningen var att köra dragbil med semitrailer och jag fick tips av en polare att börja med att köra löstrailer - på gott och ont som det senare skulle visa sig. I alla fall, samma dag som utbildningen tog slut ringde jag upp chefen för ItalCargo som drog löstrailers med utgång från Göteborg. Inga problem, jag kunde börja redan på söndag genom att möta upp honom samt en chaufför i Linköping och ta över det ekipaget därifrån.

Körde sedan löstrailer över större delen av Sverige samt södra Norge under tre månader innan jag hamnade i bråk med en transportledare som krävde att jag skulle fortsätta köra olagligt efter att jag redan - för att visa framfötterna - ställt upp extra och kört oavbrutet i över tjugo timmar. Jag blev därför portad från att dra fler trailers för vår speditör Norfolkline, men åkaren var nöjd med min arbetsinsats och fixade mig ett jobb som chaufför av ett demoekipage som kördes runt på diverse mässor. Det var dock inget för mig och jag sa upp mig strax efteråt.

Under min tid som löstrailerförare reagerade många kollegor i branschen på att det var mitt första yrkesförarjobb. De menade på att jag "började i fel ände" och jag kan hålla med om att lärningskurvan var ganska brant. Jag fick ingen introduktion alls till jobbet, ingen handledning i rutiner eller dylikt och lastat eller lossat hade man aldrig gjort alls tidigare (enbart kontroll av lastsäkring ingick i utbildningen). Men man var ju tvungen att reda ut allt så det gjorde man; det var mycket frågor till andra chaufförer om tips och råd om både det ena och det femtioelfte.

Arbetet som löstrailerförare var för det mesta väldigt stressigt, i synnerhet då vår åkare höll stenhårt på att vi skulle köra i de lagliga 80 km/h medan trafikledarna planerade efter att vi körde 90 km/h och man tvingades ofta köra olagligt vad avser kör-/vilotider. Detta fick man kompensera med att slita som ett djur vid lastning och lossning; som tur var lyckades jag ändå undvika slarv och råkade aldrig ut för kalvad last trots både stress och brist på erfarenhet. Förhållandet mellan raka och blandade lass var ungefär 65:35 tror jag.

Det var långa arbetsdagar, ofta från 06:00 eller 07:00 på morgonen till runt midnatt. Därtill låg jag alltid ute från söndag eftermiddag till fredag natt/lördag morgon. Lönen var väl OK när man kikade i lönekuvertet (hade fast lön på 21K netto), men utslaget per timme så var det rätt kasst. Chefen (åkaren) var bra men man hörde inte av honom mycket och han hörde så jävla dåligt att det knappt gick att prata med honom per telefon. De flesta trafikledarna var OK, inte vare sig bra eller dåliga. En jag hade var riktigt bra, och en annan - han jag bad dra åt helvete - var ett riktigt stolpskott.

Nästa jobb var att köra linje Småland-Oslo. Väldigt annorlunda jobb som jag trivdes mycket bättre med än löstrailerjobbet. Stressen var begränsad till förmiddagarna då lossningar och lastningar utfördes, resten av tiden gick åt till att köra och snacka i telefon. Det var ungefär 50:50 med raka/blandade lass, och många utav dem krävde mer känsla och finess vid lastning.

Trafikledarna var alltid bra att ha och göra med, även om de kunde vara sega med TullID ibland när man hade brådis att komma över gränsen. Bossen däremot var lite av ett rövhål och jag tvingades två gånger hota honom med stryk när vi stod öga mot öga (han var en lång men spinkig jävel med taskig attityd och hetsigt humör). Jag körde enligt tvåveckorsschema, två svängar ena veckan och tre svängar andra veckan. Uttryckt i arbetsdagar innebar det oftast 4+5. Lönen var schysst, snittade på cirka 26K netto under de sex månader jag körde där. Under hela tiden körde jag bara olagligt en enda gång då jag hade cirka ett tons övervikt.

Förutom bossen trivdes jag mycket bra med Oslo-körningarna, men det fick ett abrupt slut då bossen en vacker dag lät ett raseriutbrott gå ut över speditören (DFDS, nuvarande DSV) och de sade upp hans kontrakt med konkurs som följd.

Efter mitt livs hittills enda semester då jag passade på att uppleva flodvågskatastrogen i Thailand fick sedan ett av världens glassigaste yrkesförarjobb. Jag skulle köra linjetrailer (som egentligen var löstrailer) mellan Jönköping och Stockholm. En genomsnittlig dag såg ut som så att man började klockan 12 mitt på dagen, lastade ett ställe i Jönköping och sedan ett ställe i Tranås. Därefter fräste man upp till Stockholm där man bytte trailer i hamnen innan man for hem igen. Hade man "otur" fick man backa intill trailern vid terminalen hemma i Jönköping och lossa ett 14-tal spännband som satt med spännarna på utsidan. Man var klar med arbetsdagen runt midnatt.

Ibland kom det udda lass så att man var tvungen att ligga över i lastbilen en natt, men det var väl i snitt knappt mer än en gång per månad.

Man körde även här enligt tvåveckorsschema; ena veckan tre svängar och andra veckan fyra svängar. Lönen för detta låg på cirka 18-19K netto. Vi fick betalt per sväng och hur många svängar man hann med per månad berodde på hur vardagarna föll sig den månaden. Trafikledarna på Schenker var mycket bra att ha och göra med, hövdingen var också bra. Han var hård men rättvis, dock aldrig vare sig trevlig eller otrevlig. Jobbet var överhuvudtaget ganska slappt och fritt, så länge man passade färjan i Stockholm på kvällarna så brydde sig hövdingen inte särskilt mycket om vad man gjorde. Arbetsdagarna gick mest åt till att snacka i telefon med polare som också kör lastbil samt memorera samtliga avfarter längs med E4:an mellan Jönköping och Stockholm. De dagar man inte kunde telefonterrorisera sina bekanta (eftersom de var upptagna) var rent ut sagt långtråkiga.

I slutet av 2008 ådrog jag mig en arbetsskada i ena armen, troligtvis till följd av förslitning. Med ena armen helt obrukbar blev jag sjukskriven i två månader, och under denna period ringde hövdingen upp och meddelade att speditören lagt ner min rutt då den största kunden (på den rutten) lagt ner sin verksamhet. Sedan dess har jag omskolat mig till CNC-operatör, men arbetsskadan stalkar mig fortfarande då jag än idag inte kan hålla ens en stekpanna i vänsterhanden utan att knäna viker sig av smärtan. Därmed räknar jag kallt med att karriären som yrkeschaufför är över såvida jag inte lyckas hitta en sväng där jag helt och hållet slipper ifrån lastningar och lossningar.

Slut. Frågor?

Ni som kör lastbil och har fast månadslön, brukar ni plocka ut övertidstimmar?

Jag har ingen vidare erfarenhet av chaufförsyrket men jag körde en kortare period i somras, och det var inte alls ovanligt att jag arbetade i 12-13 timmar om dagen. Jag hade en fast månadslön på ca 24 000 kr. Slår man ut det på hur många timmar jag arbetade i månaden så blev det inte många kr per timme.

När jag frågade en kollega om övertidsersättning, så skrattade han bara åt mig och sa att sånt förkommer inte här.

Vad är det som gäller i sådana här situationer?
Är chaufförsyrket så jävla dåligt betalt?