Lära sig engelska från film.

Om man tittar på mycket otextade filmer på engelska, Lär man sig nåt av det då?
Jag tittar väldigt ofta på det, men märker inte att jag blir bättre. :/

Först och främst kan det vara bra att kolla på filmer med svenska undertexter, sen går du över till engelska undertexter. Att bara öva på hörförståelsen genom att kolla på filmer utan undertexter ger inte så mycket om jag ska ge dig min syn på saken.

Först och främst har jag märkt på mig själv att jag lärt mig massa ny fraser genom filmtittande. Händer ofta att jag vet vilket ord jag vill få fram på engelska när jag pratar svenska. Jag vet vad det betyder, men kan inte översätta det riktigt, svårt att förklara men.. Kan nog säga att jag lärt mig engelska väldigt mycket från filmer, speciellt förståelse.
Sen att man inte riktigt får fram orden rätt när man pratar är en annan sak, men det har nog mer att göra med att man inte pratar engelska speciellt ofta. De få tillfällen det händer är väl ibland på jobbet eller när man drar utomlands.

Detta är naturligtvis rent ovetenskapligt, men personligen märker jag stor skillnad på min hörförståelse mellan att ha textningen och inte ha det (eller rättare sagt läsa den och inte läsa den). Det senare kräver betydligt större koncentration, men jag vänjer mig också efter ett tag (oftast om jag till exempel plöjer tankade TV-serier helt utan översättning, då tänker jag inte alls på det efter bara några minuters tittande).

Dock tror jag det är risk att man blir fast vid sin krycka om man aldrig prövar att titta utan textningen. Man blir inte bättre på något genom att harva på samma svårighetsnivå i oändlighet liksom.

Som spinnaker påpekar ger detta dock nästan enbart hörförståelde. Enda sättet att bli bra på att prata är att göra det ofta, mycket och gärna.

Självklart. Men jag har väldigt gärna engelska undertexter när jag tittar på film, trots att jag talar engelska både dagligen och obehindrat (icke att förväxla med flytande! Stort är glappet mellan mina kunskaper i det svenska respektive engelska språket) för att kunna läsa mig till sådant som jag kanske inte uppfattar eller tror att jag hör fel. Efter att ha stött på samma sak ett par gånger så behöver jag inte texten som hjälp vid just dessa fraser längre. Det är som att lära sig ett språk med stödhjul helt enkelt. Fast det är inte riktigt lika pinsamt att vilja ha undertexter som vuxen som stödhjul då...

Det är ett råd jag ger de flesta som talar vitt och brett om hur duktiga de är på att förstå talad engelska. Det är skillnad på att via bilder och fragment av förstått tal förstå vad som händer i en serie och på att exempelvis kunna återberätta vad som sagts i en nyhetssädning.

Däremot är det ju viktigt att vid undertexter inte bara läsa dem, vilket jag märker att jag lätt gör vid svenska undertexter. Lyssnar mindre uppmärksamt och uppfattar texten bara...

Man lär sig iaf. skällsord ganska bra.

Det är ju nästan det värsta med svensk textning. Man vänjer sig så vid den att man inte lyssnar alls, och då får man knappast någon övning i hörförståelse. Ännu värre är när jag ibland inte riktigt lyckas ignorera textningen, utan kommer liksom halvvägs, och varken hör vad de säger eller lyckas läsa texten ordentligt. Så blir jag bara förvirrad istället.

Ja. Dubbning är bättre.

Numera finns det distributionsformer (DVD och satellit) där man har valbar text.
En bra övning torde vara att se »Pang i bygget« först utan svensk text, sen
med svensk text och slutligen utan text igen. I vissa fall finns engelsk textning
för lomhörda/hårdhörda, vilket ger ytterligare möjligheter.

Usch!

När jag var 10-11 var min pappa mycket i sydostasien, och kom alltid hem med ca 100 piratfilmer. Då fanns ofta inte engelsk text tillgänglig, och man fick helt enkelt leva med det. Jag kan nog med stor säkerhet säga att mina språkkunskaper i engelska kommer från detta - att jag var tvungen att titta på ca 100 filmer under 1½ års tid som det bara var tal till. Man utvecklas oerhört mycket på det, åtminstone när man är i den åldern.

Herre gud nej!

Men det har naturligtvis inget med språkkunskaper att göra. Jag har allvarliga konstnärliga invändningar mot dubbning (men det är en annan tråd).

Som nämnts tidigare i tråden kan man ju kolla med engelska undertexter. Detta tycker jag personligen är det som ökar mina språkkunskaper bäst. Visst går otextat utmärkt för det mesta, men här och där (för mig åtminstone) kommer det uttryck som man antingen inte uppfattar, inte förstår eller helt enkelt hör fel. Då är textremsan himla bra att ha, inte minst för att man får stavningen på köpet. Det finns ju också vetenskapliga belägg för att nya ord och uttryck 'fastnar' bättre om man får se ordet i skrift samtidigt som man hör det uttalas.

För att ta ett annat exempel än engelska så har jag länge varit usel på att förstå talad danska och velat bli bättre på det. Märker en klar skillnad sedan jag började kolla på danska filmer och tv-serier med dansk text. Plötsligt inser man att det faktiskt går att uttyda något begripligt ur alla dessa märkliga läten...