Ord för frihet

Här kan vi "märka ord"!

Liberalismen har uppenbarligen utsatts för en hel del nyspråkspropaganda över tiden. Se bara vilken anti-liberal politik som förs av partier som likt t.ex. Folkpartiet eller Democrats kallar sig "liberala"! Men i dessa internettider så har inte längre stormedia och statsskola monopol på att skapa och döda ord. Om vi liberaler konsekvent använder orden i rätt betydelse, så kan vi utplåna nyspråket. Jag tror att ordens användning är en väldigt viktig aspekt av projektet att ge ideen om frihet spridning.

Jag vill här börja med ordet "individ" som jag anser är fruktansvärt uselt ord. Det betyder, vad jag förstår, "odelbar" och är en latin synonym till grekiskans "atom". Det borde ersättas med ordet "människa". Här är mina argument:

1a) Individ är en negation, det säger något om vad en människa INTE är.

1b) Individ är ett substantiviserat verb, vilket liksom negationer är en slags grammatisk abstraktion som distanserar mänsklig intuition.

2a) Individordets stam betyder "dela", vilket är ett verb med ganska allmängiltig betydelse som inte väcker något konkret igenkännande.

2b) Det är helt överflödigt att påpeka att en människa är odelbar. Det finns ingen som menar något annat i politiska sammanhang.

2c) Odelbarheten har nån form av överförd betydelse till en abstrakt tankevärld (för mig är det oklart riktigt vad). Konkret så kan man ju visst amputera en lem från en människa utan att eliminera vederbörande.

3a) Den bokstavliga betydelsen av individ=odelbar är snarast ANTI-liberal! Det är kollektiv har behov av att hävda sin "individualism"=odelbarhet. T.ex. bar Sovjets nationalsång titeln "Unbreakable Union".

3b) Den liberala ideen om människan är den motsatta mot individordets betydelse. Liberalism innebär ju tvärtom delbarhet, att människan visst kan skilja sig från kollektivet.


Det enda funktionella med individordet är att det "råkar" ha fått betydelsen människa. Men varför då inte använda detta konkreta positiva svenska ord, istället för den abstrakta latinska substantivserade negationen av ett generellt verb med orelaterad betydelse? SLUTA ANVÄNDA ORDET INDIVID!

Jag söker ett ord för "icke-kollektiviserbar", "icke-aggregerbar" eller motsvarande. Det skulle sätta fingret på vad som kännetecknar den liberala människosynen, än det där korkade "odelbar".

Märkligt förresten att "autonoma" används som benämning på halvmilitanta kommunister som ockuperar hus och liknande. (Särskilt på tyska). Autonom = "i eget namn" eller "självbestämmande" ligger ju närmare den liberala ideen om människans rätt till självägande, än vad kommunisternas kollektivism gör.

Jag håller med dig, vi kan nog behöva förnya vårt liberala vokabulär.
Att även återta vårt språkliga territorium är ett bra första steg till att få männsikor att inse vad frihet och liberalism verkligen står för. Som sagt så associeras liberalism med att stödja RFSU, bygga moskér och rösta på folkpartiet.
När liberalism egentligen borde associeras med en begränsad stat som skyddar människa (för att tillämpa ditt förslag), frihet och privat egendom.
Jag ska fundera ut några förslag, så jag återkommer.

Jag tänker "suveränitet".

Att maximera frihet för sig själv, är tyranni.
Att maximera frihet för alla, är liberalism.

Liberalism handlar om att människan bäst styr sig själv och bör i minsta möjliga mån hållas tillbaka. Men många tänkare har upptäckt att frihet är ett moment 22. För att rätten till frihet skall bevaras behöver också en auktoritär instution beskydda friheten annars kommer någon annan förr eller senare att ta makten och beröva friheten. Fundament som demokrati och mänskliga rättigheter är till för att friheten bevaras och behöver makt att försvara dessa värderingar. Men för att uppehålla friheten behöver institutionen resurser. Dessutom behöver instutionen se till så att inte en konkurent blir starkare eftersom en konkurrent inte behöver erkänna varesig demokrati eller mänskliga rättigheter.

En anarkist utgår från den personliga viljan att göra vad man vill. En tänkare ser istället hur maximerad frihet till alla bäst kan uppnås och bevaras.

Min bästa benämning för frihet är ett samhälle med minimerad restriktion.

Eller så kan vi strunta i att haka upp oss på enskilda ord och fokusera oss på att få ut vårt budskap istället? Märka ord bara meninglös politisk korrekthet, ett totalt slöseri med tid i min mening.

Och sen när är "individ" ett negativt ord? Det är knappast som folk hör ordet i en fras tänker "individ... det är ju en latinsk synonym för odelbar! Vilken meninglös ideologi liberalism är!".

Jo, det är den undermedvetna associationen för alla språkligt bildade. Och även om man inte har en aning om att t.ex. "in-" är en negation, så får ordet ändå en kall känsla av att vara främmande och abstrakt. Precis som fördomen om att libertarianism är en utopisk filosofi för boknördar. Och den fördomen är nog det enskilt största hindret för libertarianismen idag!!!

Ord är den grundläggande enhet varmed alla budskap byggs. Ordvalet är skitviktigt! Ord är inte för människor vad variabelnamn är för datorer. Eller ska vi döpa om liberalism till hitlerism och hoppas att ingen får några olämpliga associationer?

Fri och lös kan som ordslut ha i sak mycket snarlik betydelse, men med en systematisk värdeskillnad. Att vara X-fri är att vara utan något som man helst slipper. Att vara X-lös är att vara utan något som man hade önskat ha.

Därför är det trist för ett barn att vara föräldralös, men roligt att ha föräldrafritt en lördagkväll!

T.ex. bostadslös och aningslös, men kostnadsfri och fördomsfri.

"Individ" har jag alltid tolkat som "självständig enhet",, eller organism, det vill säga, inte en del av något annat. En arm är inte en individ, men visserligen kan man prata om hudceller och mena dem som individuella för av avskilja varandra. Dock är inte hudceller självständiga, de är inte sig själva så att säga, utan en del av något större, av vilket den slutliga produkten är en individ. Här kan man då t.ex. skilja embryon från övriga celler, eftersom embryon "är sig själv", det är en egen varelse i sig själv, och inte en byggsten åt blod eller skinn eller fibrer. I just det här avseendet är frågan om "individ" ytterst viktig för definitionen av libertarianism.

Sedan kan väl säga att man inte menar "in-divid" i fysisk mening, utan i en definitionsmening, där om du dividerar upp "individen", slutar det finnas en individ.

Ordet frihet är ändå det som missuppfattas mest och vi borde nästan ha en ny tråd där vi definierar just frihet. Det mest groteska är att människor tror att frihet gör dig berättigad till saker. Helt otroligt!

Inom filosofin används "individ" ibland för vilket enskilt föremål som helst, alltså inte bara människor. Intressant att det är synonymt med "atom", det visste jag inte (men det är ju logiskt).

Jag antar att det här är viktigt för er eftersom liberaler brukar tala om "invididens frihet". Idén med det uttrycket är väl att man ska maximera människans frihet qua enskild agent. Dvs, man vill inte öka säg säkerhetspolisens eller SAP:s frihet, fastän de är sammanslutningar av människor. Det är så jag förstår det uttrycket. (Detta är ingen normativ tes, jag försöker bara tolka resonemanget).

Att istället tala om "människans frihet" tror jag blir alltför inexakt. Man riskerar att få nästintill marxistiska associationer, om "frihet från lönearbete", etc.

Men visst är "människans frihet" mer "romantiskt" än "individens frihet" som låter kallt och byråkratiskt. Det ideala skulle vara en någorlunda exakt konstruktion som samtidigt är mer anslående än "individens frihet".

Jag håller med om att den här typen av frågor är viktiga, eftersom olika ord ger olika associationer. Associationer är förvisso inga argument, men de gör ofta mer för att övertyga människor än aldrig så goda argument.

Hur "ökar" man frihet, och speciellt säkerhetspolisens?

demokrati kan heta majoritets mobbning. Demokrati kan man nästan säga är värre en mobbning, eftersom själva ordet har en så positiv klang. Eftersom man ser ordet som något positift per automatik så finns det väldigt få som ifrågasätter den.
Ifrågasätter man inte godhet så kommer man förr eller senare omringas av ondska.
Gud vad djup jag blev då.... Det var inte alls meningen