2007-12-28, 20:47
#1
http://www.sr.se/vasternorrland/nyhe...rtikel=1791326
Är det invandrare som drar ner Sveriges placering i PISA-undersökningar med mera? Eller varför försämras vårt lands skolresultat?
Hur bryter man ”segregationen”?
Citat:
Vad har ni för kommentarer till den demografiska SCB-rapporten?
06:00 | fredag 28 december 2007
Örnsköldsvik en segregerad kommun
I en färsk rapport från SCB pekas Örnsköldsvik ut som en av landets mest segregerade kommuner.
En situation som kan påverka barnens skolresultat.
Kerstin Richter, integrationsenheten
Läs rapporten från SCB (PDF-fil)
Studier visar att den etniska boendesegregationen i Sverige har ökat under 1990-talet. Med det menas att sammansättningen av barn med svensk och utländsk bakgrund är annorlunda i olika delar av landet och i olika områden.
Många svenska städer, både större och mindre, präglas av boendesegregation. Drygt 40 procent av barnen med utländsk bakgrund i Sverige är koncentrerade till 310 av landets närmare 8 000 bostadsområden.
Samtidigt bor 55 procent av alla barn med svensk bakgrund i områden där i stort sett alla har den bakgrunden.
Flera kommuner har problem
Två tredjedelar av alla barn med utländsk bakgrund bor i de tre storstadslänen – Stockholm, Skåne och Västra Götalands län.
Bryter man ner statistiken på bostadsområden visar det sig att också andra kommuner har stor segregation.
Botkyrka ”toppar” listan över de tjugo kommuner med störst segregation inom kommunen. Där har 54 procent av barnen svensk bakgrund, medan 46 procent har utländsk bakgrund.
Därefter följer bland annat Malmö, Landskrona och Södertälje.
Enda Norrlandskommunen
Örnsköldsvik finns på plats 19 och är tillsammans med Borlänge den enda Norrlandskommunen på listan.
Kerstin Richter är enhetschef vid Integrationsenheten i Örnsköldsviks kommun.
– Sedan 2005 arbetar vi med att placera ut flyktingar utanför stadskärnan för att på så sätt variera boendet. På sikt får vi på det här sättet en mindre segregering i kommunen, säger hon.
Rapporten visar att barn som bor i områden med en stor andel barn med utländsk bakgrund, oftare är obehöriga till gymnasiet jämfört med barn som bor i andra områdestyper.
Och det gäller även om man tar bort olikheter i föräldrarnas utbildning, familjesammansättning, inkomst, etnisk bakgrund och så vidare.
Resultaten gäller alltså både för barn med svensk- respektive utländsk bakgrund.
Hög andel utländsk bakgrund
Lars-Åke Hägglund är chef för östra skolområdet i Örnsköldsvik.
Ett område med en hög andel barn med utländsk bakgrund.
– Vår skola här har ju haft större andel som inte varit behöriga till gymnasiet och det finns naturligtvis olika förklaringar till det. En förklaring är att det är många som kommit hit till Sverige och Örnsköldsvik i ett senare skede i livet och då kan man inte räkna med att alla hinner få den behörighet som behövs för att komma in på gymnasiet, säger Lars-Åke Hägglund.
Marcus Olofsson
marcus.olofsson@sr.se
Örnsköldsvik en segregerad kommun
I en färsk rapport från SCB pekas Örnsköldsvik ut som en av landets mest segregerade kommuner.
En situation som kan påverka barnens skolresultat.
Kerstin Richter, integrationsenheten
Läs rapporten från SCB (PDF-fil)
Studier visar att den etniska boendesegregationen i Sverige har ökat under 1990-talet. Med det menas att sammansättningen av barn med svensk och utländsk bakgrund är annorlunda i olika delar av landet och i olika områden.
Många svenska städer, både större och mindre, präglas av boendesegregation. Drygt 40 procent av barnen med utländsk bakgrund i Sverige är koncentrerade till 310 av landets närmare 8 000 bostadsområden.
Samtidigt bor 55 procent av alla barn med svensk bakgrund i områden där i stort sett alla har den bakgrunden.
Flera kommuner har problem
Två tredjedelar av alla barn med utländsk bakgrund bor i de tre storstadslänen – Stockholm, Skåne och Västra Götalands län.
Bryter man ner statistiken på bostadsområden visar det sig att också andra kommuner har stor segregation.
Botkyrka ”toppar” listan över de tjugo kommuner med störst segregation inom kommunen. Där har 54 procent av barnen svensk bakgrund, medan 46 procent har utländsk bakgrund.
Därefter följer bland annat Malmö, Landskrona och Södertälje.
Enda Norrlandskommunen
Örnsköldsvik finns på plats 19 och är tillsammans med Borlänge den enda Norrlandskommunen på listan.
Kerstin Richter är enhetschef vid Integrationsenheten i Örnsköldsviks kommun.
– Sedan 2005 arbetar vi med att placera ut flyktingar utanför stadskärnan för att på så sätt variera boendet. På sikt får vi på det här sättet en mindre segregering i kommunen, säger hon.
Rapporten visar att barn som bor i områden med en stor andel barn med utländsk bakgrund, oftare är obehöriga till gymnasiet jämfört med barn som bor i andra områdestyper.
Och det gäller även om man tar bort olikheter i föräldrarnas utbildning, familjesammansättning, inkomst, etnisk bakgrund och så vidare.
Resultaten gäller alltså både för barn med svensk- respektive utländsk bakgrund.
Hög andel utländsk bakgrund
Lars-Åke Hägglund är chef för östra skolområdet i Örnsköldsvik.
Ett område med en hög andel barn med utländsk bakgrund.
– Vår skola här har ju haft större andel som inte varit behöriga till gymnasiet och det finns naturligtvis olika förklaringar till det. En förklaring är att det är många som kommit hit till Sverige och Örnsköldsvik i ett senare skede i livet och då kan man inte räkna med att alla hinner få den behörighet som behövs för att komma in på gymnasiet, säger Lars-Åke Hägglund.
Marcus Olofsson
marcus.olofsson@sr.se
Är det invandrare som drar ner Sveriges placering i PISA-undersökningar med mera? Eller varför försämras vårt lands skolresultat?
Hur bryter man ”segregationen”?
