... att ett lyckat recept för en potentiellt farlig gerilla här i skandinavien vid en konflikt är;
snabba förband med möjlighet att bekämpa pansarfordon, såsom lättare skyttefordon och trupptransporter. De bör även ha möjlighet att med granatkastare eller lättare artilleripjäser (kanske nån form av RB) trakassera fiendens 'camps' eller förläggningar och förrådsplatser. Med enkla luftvärnslösningar som axelburen LV-RB bör man också kunna avskräcka fientliga hkpt-förare från att bli alltför aggressiva; det är trots allt svårt att upptäcka mål i bebyggelse och i tät granskog och det blir svårare att angripa dessa om de har medel att försvara sig med.
Det jag mest ville poängtera är att jag tror att man med små trupper i gruppstorlek, eller stridspar möjligtvis, med mycket enkla medel kan sprida skräck och förvirring hos fienden. Givetvis bör de även vara mobila för att alltid kunna omgruppera och på nytt slå till mot fiendens intressen; broar, järnvägsnät, viktiga industrier, hamnar, flygbaser osv.
Dock tror jag aldrig att en gerilla kan bli en större slagkraft i en konflikt, utan enbart får sysselsätta sig med att just sysselsätta fienden och mjuka upp denne, samt inhämta information åt den större slagstyrkan som bider sin tid inför frigörelsen...
Edit: Såg nu även i SoldF att de benämner 'krypskytteskräck' vilket också är något som borde tillämpas. Att mest varje dag slänga iväg en kula i bebyggelse mot 'Tovaritj Officer' så att de håller sig till sina säkrare förläggningar.