Åsikter om Gunilla Mann?

Angående en artikel i dagens Sydsvenskan:

http://sydsvenskan.se/malmo/article288941.ece

"Malmö stad köper Mann-tavla för 275 000"

Och åsikterna om henne går isär:

"– Hennes tavlor är rena skiten, de är inte ens värda ramen, säger Thomas Millroth, chef för Ystads konstmuseum till Skånska Dagbladet. "

Så, frågan är, är hennes naivistiska dravel för tvåhundrasjuttiofemtusen spänn värt ramen dom sitter på? Eller har dom uppenbart postironiska inköparna tagit sig vatten över huvudet?

Här är hennes site:

http://www.gunillamann.se/

So... Vad tycker ni?

Hennes målningar känns meningslösa.
Hennes stil på motiven tolkar jag som ett försök att göra skiten gullig.
Det är så starka kontraster i färgen också, vart jag än kollar sticker det i ögonen.

275k för en sån tavla?
Nejdu.

EDIT: hennes karaktärer är så dåliga
http://www.gunillamann.se/butik/jpg/olja088.jpg

shit. Förstår inte varför folk köper hennes målningar.

EDIT2: Jag försöker verkligen förstå varför hon målar så, hon kanske tycker det är charmigt men det finns inget charmigt med hennes målningar.

Känn dig sågad av K, Gunilla Mann

Inte många som ville diskutera henne men så här skrev jag i bloggen (länkad längst upp av Twinglylänkarna i artikeln)

"Jag blir direkt nyfiken när det skrivs om att Malmö stad köper tavla av Mann, som genast sågas och kallas för dynga, så efter lite letande så hittar jag Gunilla Manns tavla Framtidsstaden.

Jag vet inte vad ni tycker, men jag skulle inte, även om jag hade råd, betala drygt en kvarts miljon för den. Den ser lite mer ut som en skämtposter man kan ge i julklapp till sin malmöpatriotiske nästkusin ungefär... Fast det känns som om det är ett rätt smart koncept att göra konst efter landskapen ( http://www.gunillamann.se/landskap.htm ), eftersom det borde locka en och annan som är lokalpatriotiskt sinnad.

Jag är visserligen rätt mycket lokalpartriot, sett till var jag växte upp då, men riktigt "hemma" har inte hennes konst avbildad. Det närmaste är litografin Ljungby Gamla Torg ( http://www.gunillamann.se/cgi-bin/pr...ll=artikel.htm ) där jag varit ett antal gånger och bland annat gjort saker man normalt sett inte gör, eller ens borde göra, på ett torg "

Helt värdelösa är de inte. Även om de inte passar mig, blir nästan illamående av färgerna, så fångar de en nostalgisk och naivistisk känsla som säkert tilltalar många. Kanske inte helt dåligt val konstnär då tavlan ska fylla nån sorts publicservicefunktion, folk brukar ju trots allt vara dumma i huvudet.

Priset låter dock på tok för högt. Säkert så har det krävts mycket jobb för att göra tavlan då den var rätt stor, men värde brukar inte bestämmas av antalet arbetstimmar. Särskilt inte när det gäller konst. Är det någon marxist som ligger bakom köpet?

Fan vad slut du är. Exakt vad är det 'marxistiska' att klubba igenom ett köp av en rätt kass konstnär som kämpar på i happygolucky jirlowanda?

Detta är ren idioti. Också läsvärt det Pontus Kyander skrev:

http://sydsvenskan.se/kultur/article289060.ece

Hade det varit det så hade det säkert varit kvalite på det hela för säga vad man vill om t ex gamla Sovjet så vacker konst hade de i allafall.

http://images.google.com/images?q=so...mages&ct=title

Ganska unikt i Sverige med så hårda ord i en offentlig kulturdebatt mot en enskild konstnär.

250 000:- är typ näst intill undre gränsen för vad som betalas för de flesta offentliga verk, typ alla sådana där ofta intetsägande småskulpturer som köps in till trädgårdar utanför dagis, äldreboenden osv. Dessa jobb fördelas vanligtvis solidariskt utan mycke yttre insyn bland en liten tajt grupp ganska anonyma konstnärer som helst inte vill göra så mycket väsen av sig av uppenbara skäl.

Snyt dig, lipsill. Att värdera en vara efter hur mycket arbete som utförts är ganska så ordentligt typiskt marxistiskt.

Jag har länge gillat Gunillas tavlor, men verkar vara ganska ensam om det i den här tråden. För mig utstrålar hennes tavlor positiv energi och att hon målar skånska motiv tycker jag som skåning förstås är ett plus. Jag kan också förstå varför Malmö stad med landmärken som Turning Torso och Öresundsbron köpte tavlan av henne.

Hon är skicklig helt klart, men är det sant att det kostade 275k?
Undrar om hon hade kunnat tänka sig att måla av Rosengårdkvarteren i det glada manér som hennes skärgårdsmålningar?

Gunilla Mann har tillsammans med Lennart Jirlow pinkat in ett revir som medger skildring av romaniserat semesterparadis i naivistisk stil. Båda gör grova pengar på detta, andrahandsvärdet på deras bilder (både lito och olja) är hyfsat med tanke på den relativt begränsade konstnärliga kvaliteten.

Mann har ju gjort en stor sak av både sin person och sitt måleri, kafé i ateljén med flera flaggstänger utanför skapar ju känslan av turistmål av klass. Dock innehållslöst. Väl vald geografiskt, bredvid genomfartsleden på Österlen. Inte nog med det, även eget galleri inne i Kivik. Eller var det Simrishamn..

Hursomhelst har hon lyckas slå mynt av viss känsla för form och väldigt mycket färg, allt präglat av drömmen om Österlen. Jirlow gör samma sak, men i Provence.