Var/Vart man än är?

Hej, jag fick tillbaka ett nationellt prov i svenska B idag och förbluffades över att lärarinnan som rättat hade lagt till ett "t" på "var" i frasen "Var man än är...". Jag frågade henne om regeln om riktning och befintlighet gällde här, då trilskades hon med att man behövde använda en modifierad regeln och att man skulle tänka "i vilken riktning man är i".

Ingen stor grej, men jag skulle ändå vilja veta vad som är rätt.

Var man än är.
Vart man än är _påväg_.

Du har rätt, hon har fel, regeln om riktning och befintlighet gäller i exemplet, precis som jag tror att du redan vet.

Tack så mycket, nu kan jag sova gott i natt.

Hjälp!! Vad har du för lärare egentligen?

Hoppas du säger till henne en gång till att hon har fel, annars kommer hon att sprida sina irrläror!

Skandal!

Inte konstigt att det svenska folket är språkligt förvirrat när vi har sådana lärarinnor. Givetvis kan man aldrig vara i en riktning.

Låt häxan höra det imorgon så skaru se att alla blir glada, iallafall här på fb.

Haha, jag får göra det imorgon.

Om man har svårt för användandet, kan man tänka på ordens betydelser (enligt NE):
Var - på vilken plats
Vart - till vilken plats
Meningen "Vart man än är" blir alltså "till vilken plats man är".

Om nu inte hela meningen i trådstarten lydde "Var(t) man än är på väg"...

Hehe, precis, men så var det inte kan jag intyga.

Man kan göra som norrlänningarna och använda ordet "vars" så slipper man detta problem.
Vars är vi?
Vars ska vi?
Vars var vi?