Jag tror det är mer än Eurotalk-jargongen, men håller med att det är en del i friktionen mellan Björn och Borell. Jag har skrivit om det innan i tråden men upprepear mig lite då jag tycker de illustrerar en kul kontrast.
Min något pretentiösa spekulation kring dessa är som följer (främst om Borell):
Borells motto är "
de som vet, vet". Detta motto anser jag reflekterar Borells tre axiom.
- Det finns två kategorier av människor: de som "vet" och de som "inte vet".
- De som "vet" utgör en väldigt liten minoritet.
- En ny bekantskap antas tillhöra gruppen som "inte vet". Personen i fråga måste kraftigt överglänsa de som redan "vet" för att byta grupp. Det räcker inte att nå upp till samma nivå.
Dessa axiom kan förklara följande. . .
Varför Borell tröttnade på gamla Eurotalk men startade "det nya Eurotalk":
Det som lockade Borell till Eurotalk var att det var ett icke-mainstream program med många experter på smala områden (axiom 1) med en liten underground-klick som följare (axiom 2). Men tyvärr, om jag tolkar Borell rätt, så förekom det att panelen bestod av personer som "såg ut att veta" men "inte vet" (t.ex. Italienvännen Birro). Dessutom kryllade gamla Eurotalk tyvärr av unga, färska panelmedlemmar (axiom 3). Borell hoppar av.
Det nya Eurotalk, som Borell alltid var nog med att betona att det hette, slängde då ut de som "inte visste" och minimerade antalet nya bekantskaper (axiom 1 och 3).
Varför Borell har svårt för Björn?
Inom Borells kunskapsområden (Serie B, Sportcheferi, fotbollshistoria), tillhör Björn de som "inte vet" (axiom 1). Björn har en inkluderande programledarstil som försöker få med majoriteten. Om Björn tror att de flesta tittarna är intresserade av X så vill han prata om X. Det vill inte Borell (axiom 2). Björn kliver dessutom in i Eurotalk som ny programledare, ersättare till David Fjäll. Det gör att Björn till och med måste kraftigt överglänsa Fjäll innan han kan bli en som "vet" i Borells ögon (axiom 3).
Varför Borell gillar Fjäll?
Fjäll tillhör i Eurotalk-mått mätt det gamla gardet och delar Borells konservativa syn på nykomlingar (axiom 3), om än i mycket mildare grad. Ett exempel är Fjälls vurmande för det gamla Juventus och skepticism mot det nya Juventus (t.ex. Allegri kontra 90-tals-Juventusspelaren Conte). Fjäll har låtit Eurotalk varit ett program för en relativt liten klick, även om Borell måste markera att det är för mycket England ibland (axiom 2). Fjälls internhumor och jargång ("Nordkorea") är också en tydlig markör för vilka som "vet" och "inte vet" (axiom 1).
Varför Borell har så svårt för Wenger och Messi?
För att förstå Borells förakt mot dessa personer måste man se de i relation till George Graham respektive Diego Maradona.
Graham uppfyller axiom 1-2, han "vet" t.ex hur man ställer upp en försvarslinje (axiom 1) och det är bara en liten minoritet fotbollsintresserade i Sverige idag som "vet" hur bra Graham var (axiom 2). Det Borell gång på gång upprepar är just att Wenger "inte vet" hur man ställer upp en försvarslinje. Borell påpekar t.o.m. att Wengers tidiga framgångar i Arsenal berodde på att han ärvde försvarslinjen från Graham. Wenger ser alltså ut som en som "vet" men inte gör det. För Borell hamnar Wenger i Birro-facket (dvs angränsar till in-gruppen ytligt sett men tillhör den inte).
Vidare, Wenger var länge hyllad av en stor skara, även om det avtagit på senare tid och i sammanhanget är han den "nye bekantskapen" som kraftigt måste överglänsa Graham för att bli accepterad av Borell. Det är mycket enklare att hylla, säg,en Ranieri eller liknande som ej behöver överkomma axiom 3.
På samma sätt hindras Messi av att dagens fotbollstyckare "inte vet" hur bra tidigare fotbollsspelare var, t.ex. Maradona (axiom 1), Messi hyllas av den stora majoriteten (axiom 2), och Messi måste kraftigt överglänsa Maradona för att ens bli accepterad (axiom 3).
Slutsats, Borell kommer aldrig släppa in Messi, Wenger, eller Björn Johnson i "vet-gruppen".