Är det okej för en man att slå tillbaka?

Som sagt: läs om vittnespsykologi.

Och ja. Våldet kan ha börjat inomhus, där kvinnan ger sig på mannen upprepade gånger och han värjer sig. Upprepade gånger. Hon kan jaga honom med kniv, välta omkull möbler och bete sig hotfullt och slår honom. Han får tag på henne och kastar ut henne ur hemmet och låser dörren, för att freda sig från vidare attacker. Och han har lyckats bra: inga skador. Och han har med nödvärn fredad sig och fått våldet mot honom att avbrytas.

Vad vittnena ser: en man som med våld kastar ut en kvinna genom dörren och låser dörren. Vid kastandet så "ramlar" kvinnan (medvetet) omkull och skadar sig. Och kvinnan berättar en annan version än mannen. Hon berättar att det var han som jagade henne med kniven, att det var han som välte möbler och att han till slut kastade ut henne med våld för att förnedra henne.

Inser du här att mannen behöver bevis på att han har agerat i nödvärn? Om han inte kan bevisa detta så är det han som kommer åka dit för misshandel.

Och som sagt: mannen skulle istället ha rusat ut själv från huset och ringt till polisen och anmält kvinnan. Och om han hunnit och haft sinnesnärvaro: filmat hennes våldsamma framfart mot honom. Då skulle hon åkt dit för misshandel. Garanterat.

Hur ofta har man tid att dra upp telefonen och filma under en pågående misshandel? Och som sagt, folk har kommit undan med märkligare försvar än så. Ta bara han som blev friad från rattfylleri för ett antal år sedan för att han påstod att Mållgan körde bilen. Han friades, just för att hans historia inte kunde motbevisas. Bara för att de faktiska omständigheterna är bevisade så innebär inte det att själva brottet är bevisat. Allting är inte svart eller vitt. Det är hög bevisbörda på åklagaren i brottsmål.

Om det har hänt förut, så kanske man redan är beredd att filma in ljudfil om inte annat.

Jag vet alltså rättsfall där en man har hävdat självförsvar och blivit dömd för misshandel av den våldsamma kvinnan. Han var offret. Hon var förövaren. Han försvarade sig och hävdade nödvärn. Men dömdes.

Så visst: det låter fint det du skriver. Men så ser det inte ut, är min erfarenhet.

Kan du länka till ett sådant?

Och hur tolkar du själv att saker som kroppsvikt, kunskaper om kampsport, förutsebara skaderisker, möjlighet att lämna platsen, möjlighet att tillkalla hjälp o s v ska vägas in i försvarlighetsbedömningen?

På samma vis som Stor-men-Snabb att det INTE skall vägas in?

Att saker ska vägas in betyder ju inte att en person per automatik blir diskvalificerad från att hävda nödvärn.
Det måste väl ändå även du begripa?

Du vill ju få det till att en 190cm lång man på 90kg inte har nödvärnsrätt mot en person (liten kvinna?) på 55kg enbart eftersom han är större. Det är inte så det fungerar. vilket också framgår av texten du citerat från lagen.nu

Jag skulle säga tvärtom att en 1.90 cm lång man på 90 kilo inte har någon rätt per automatik att slå käken av en 55 kilo tung klenis på 1.60 och komma undan med att det var i nödvärn. Även om klenisen gav honom en box på axeln eller sparkade honom på smalbenet.

Det är ingen som påstått att han per automatik ska, eller ens skulle komma undan med det.
Det ändrar inte på det faktum att han likförbannat har samma nödvärnsrätt som det omvända.

Vi vänder på frågan för att se om du begriper då...

Vad anser du skulle krävas för att en man på 190cm och 90kg skulle ha nödvärnsrätt?

Men snälla. Alla har rätt att utöva våld i nödvärn. Om det utövade våldet var försvarligt ur nödvärnssynpunkt bedöms bland annat mot bakgrund av kroppsvikt, kunskaper om kampsport, förutsebara skaderisker, möjlighet att lämna platsen, möjlighet att tillkalla hjälp o s v.

Så varför har du då problem med att det skulle kunna vara nödvärn om en man på 190/90 slog av käken på en 55kg räka?

För att 55 kilosräkan inte utgör en sådan fara på 1.90/90-personen att grov misshandel är försvarlig.

Det är exakt den inställningen som ligger till grund för den allmänna uppfattningen om att män inte kan våldtas eller misshandlas av kvinnor. Eller öht utsättas för våldsbrottbrott av en kvinnlig förövare.