Varför ser vi inte osynliga ut, o 99,9999..% är ingenting?

Så avståndet mellan alla molekylär är stort, och inne i atomerna är det ju bara själva kärnan som tar lite plats. Men om 99,9999..% är vakum, varför ser allt ut som om det vore 0% vakum?
Ni förstår säkert min frågeställning även om jag inte kan skriva ner den så bra

Saker behöver ju inte bestå av något riktigt för att de ska se ut som något riktigt. Drömmar består inte av något (förutom tankar kanske), och de ser ändå verkliga ut. När man tänker efter så är det omöjligt att saker skulle kunna "bestå" av något för att då skulle även den där saken behöva bestå av något, osv. i oändlighet.

Men jag antar att enligt de flesta vetenskapsmän så är 99.999...% inte 100%, och det finns 0.000...1% materia, och det är vad som gör att allt inte är osynligt.

Materia består av partiklar som rör sig väldigt fort. Tänk dig ett hopprep som snurrar. Du kan gå igenom och hoppa, men tänk att den snurrar väldigt fort, kanske en triljon varv på en millisekund, då skulle hopprepet kännas som en hård sten.

Rörelse kan också skapa osynlighet. Om du rör din hand väldigt fort så blir den nästan osynlig. Men såna små atomrörelser som vi inte kan se som rör sig lite hur som helst gör istället så att materia blir synligt.

Alltså... vi ser saker för att det finns ljus. Och beroende på ljusets våglängd, vibration eller nåt, så skapas olika färger...

Dels för att elektronerna snurrar så pass snabbt att dom bildar en vägg. Om en atom var stor som en badboll och du skulle sätta fingret på kärnan skulle elektronerna stoppa dig då du kommer till elektronens bana hinner den susa förbi flertalet gånger under ditt finger.

Sen kan man även tänka som dimma. Att i nära dig ser du bra.. Men när du kollar på längre avstånd lägger dig sig på lager på lager på lager och dimman blir tjockare tills du inte ser något alls, längre bort.

Eller så tänker man helt enkelt att vårt synsinne skulle vara helt meningslöst om vi inte såg något som faktiskt finns.

Jag har inget annat än nyfikna frågor att komma med. Men jag brukar fundera över att vetenskapen hävdar att de kan leda i bevis... vetenskapen bevisar med hjälp av det som går att mäta. men deras egna tankar - alltså instrumenten för bevisen - går inte att mäta. Det är trots allt tankar som konstruerar mätinstrument, om du förstår vad jag menar?

Det korta svaret är att det är elektronerna som omger atomkärnorna som växelverkar med inkommande ljus. "Tomheten" inuti atomerna uppfattas därför inte.

Borde inte ljuset hinna förbi då det rör sig väldigt snabbt?

Det spelar ingen roll hur snabbt ljuset rör sig eftersom ett tillräckligt tjockt lager med atomer kommer att ha tillräckligt många elektroner för att det alltid, på kortare eller längre avstånd från "ytan" ska finnas en elektron i vägen för ljuset, oavsett hur långsamt eller snabbt elektronerna rör sig.

Tänk dig en väg med en jävla massa korsande fotgängare. Oavsett hur snabbt du kör på vägen, och oavsett vilken hastighet fotgängarna håller lär du köra in i en av dem till slut.

/feldgrau

men om elektroner inte består av något kan de inte göra Något, så... vad består de av? elektricitet, energi... vad är det?

Även om det finns flera modeller för detta så är väl den förhärskande uppfattningen att de allra minsta byggstenarna (elektroner, kvarkar t.ex.) i själva verket inte har någon storlek alls; dvs de betraktas som punkter med en viss massa/laddning, men utan utbredning i rummet. Alltså är inte 0.999... utan exakt 100% av universum tomrum enligt definitionen som används av trådskaparen. Det som finns är alltså "oändligt" små punkter med vissa egenskaper och ett mänskligt sinne som i detta fallet med hjälp av ljus kan uppfatta dessa egenskaper.

Eftersom fotoner, som inte har någon utbredning eller massa, kan interagera med andra kvasipartiklar, t ex vid Brillouinspridning, så är det inte så svårt att tänka sig att de även kan interagera med partiklar utan utbredning men med massa, som elektroner.

/feldgrau

Vi ser ju den resterande lilla 0.000000000001 (osv osv osv). Så ser verkligheten ut för oss.