Ateisternas barnsliga argument emot Gud...

Förr i tiden visste man inte varför det regnade och hittade på regnguden. Men för att vi inte vet exakt hur universum skapades betyder inte det att det också måste varit en Gud. Vi bara inte vet.

Frågan behöver nödvändigtvis inte röra om det "finns en Gud", snarare rör frågan om spiritualitet i alla dess olika former fyller ett behov hos människan. Jag skulle garanterat säga att det gör det. Man går inte till kyrkan, synagogan eller moskén för att man bokstavligen tror att man kommer bli plågad i all evighet om man missar en gudstjänst eller att man kommer bli straffad för att man råkar utebli ett par gånger. Går man till en religiös gudstjänst gör man det för att man mår bra av det -- och det religiösa fyller en funktion inom en. Om sedan det finns en Gud spelar mindre roll.

Om det finns en Gud så får han gärna berätta det för mig, ansikte mot ansikte. Men så länge en del bara "påstår" att det finns en Gud utan några som helst bevis så anser jag att dom är lättlurade tokar.

Gud finns!

Likaså finns det femtonhövdade neonskimmrande gnomer med mystiska superkrafter som kan spå framtiden med hjälp av en tallrik möglig gröt.

Ja menar, eftersom det inte går att definivt bevisa att något av ovan nämna påståenden är falska så måste de ju båda vara sanna, eller hur?

Vem är det nu som kör med barnslig argumentationsteknik?
(PS. Har inte läst genom hela tråden, ber om ursäkt om samma argument redan postats. DS)

Förresten. Antag att gud exsisterar och skapade detta universum. Hur kan då någon säkert veta att det inte finns en ännu högre gud som skapade denna ("vår") gud och kanske miljardtals andra gudar, som alla tror att de alltid funnits och var för sig basar över varsitt universum? Tänk om ni tillber 'fel' gud?

Herren visade sig för Patriarkerna och ledde dem ut ur öknen, och etablerade staten Israel som har återuppstått trots en värld full av rasistiska antijudar och fientliga araber. Om det inte är ett mirakel vet jag inte vad som är det...

Måste säga att jag ställer betydligt högre krav på att kalla något för mirakel framförallt inte detta. Dessutom tog han otroligt lång tid på sig att visa vägen, 40år ur en så liten öken som Sinai. Inte speciellt imponerande!

Jag kan nog i princip se mej som ateist. Men med lite filosofisk karaktär.
Jag väljer att citera lite saker som motverkar dina/din religions påståenden.

"Skaparen kan ju inte vara skapad, för då skulle Han ju inte vara Skaparen!"

Allt detta bygger på om man tror att det har existerat/existerar en 'Skapare'.

"Materia kan inte vara den 1:a orsaken, eller ha skapat sig själv, eftersom Liv, medvetande och intelligens omöjligen kan ploppa fram ur livlös materia!"

Detta är något jag ser mycket oförstående på. Hur kan du/din religion påstå något sådant? Vi är människor, vi är inte något allvetande väsen, eftersom nya idéer, fynd och upptäckande präglar vår vardag. Vi känner inte till all materia som existerar, vi kan på en höjd påstå att vi har vetande om Jorden, Månen, Solen, ev. Mars -Materia. Men detta är också ett påstående, eftersom att vi inte kan bevisa att vi känner till alla sorters materia eller deras funktioner och egenskaper. Det kan med samma sannorlikhet som att 'Gud' existerar, finnas/funnits en materia som imploderade och skapade Universum. Ska man gå längre tilllbaka sedan innan Universums existens, kan man endast påstå saker, liksom vi kan bara filosofera om våra existens, och dess orsaker. Det finns oändligt många tänkbara orsaker till vår existens och Universum. Vem vet, Universum kanske aldrig skapades. Det har alltid existerat och kommer alltid att existera. Därför bygger allt prat om Religion och Gudar bara på enkel filosofi. Inget kan man bevisa och därför är allt bara tomma påståenden. Man ska inte försöka övertyga någon om att tro på något som bara är intet påståenden. Jag kan inte säga att det ligger någon sanning i vad jag säger, men man kan inte heller neka till något, eftersom det inte är möjligt att vare sig bevisa någon sanning eller lögn i det jag säger. På samma sätt kan man inte påpeka Gud existens, vare sig som sant eller falskt. Därför ska man inte övertyga folk om att "Tro" på intet tomma spekulationer.
Mvh

När man talar om Bibelns Gud tror jag man måste se på saken i ljuset av vår fria vilja.
Om Gud hade valt att uppenbara sig för oss på ett sätt så vi kunnat bevisa hans existens, att han är den absoluta och objektiva sanningen,
ja då hade ju den fria viljan varit som bortblåst i och med att det hade omöjliggjort för oss att förneka honom.
Den fria viljan ser jag ändå som ett krav för att något ska kunna vara kärlek, som Bibeln uttrycker att Gud är.
Utifrån det perspektivet kan jag se att det är logiskt att vi inte utifrån mätningar och observationer kan bevisa att han finns,
då detta kanske delvis handlar om att Gud, om han nu finns, vill att vi ska välja honom utifrån vår fria vilja och inte en överbevisning får hans sida.

Så kanske det är så att Gud uppenbarar sig, "bevisar" sin existens för oss på ett personligt plan, då vi först VÄLJER att möta honom? (OM han nu då finns)
Vad tror ni?

Jag undrar då varför denna gud väljer att ge oss förnuftet när det enda sättet att acceptera hans existens är att lägga det åt sidan.

Du tar fram alla viktiga argument i ett svep!
Det för all evolution bärande logiska argumentet är ju att dess utveckling sker långsamt, från de enklaste beståndsdelarna till successivt alltmer komplexa organismer, av vilka de överlever som vid en viss tidpunkt råkar vara bäst lämpade att överleva det rådande miljötrycket.

Den basala förutsättning med vilken troende brukar förkasta evolutionen är den skulle vara ologisk, eftersom all skapelse måste ha skett medvetet av en alltid existerande övernaturlig kraft (Gud) med en komplexitet som ingen kan föreställa sig. Den troende menar alltså den logiken vara överlägsen allt annat och dessutom representera den enda tänkbara möjlighetn!!! Principen är: "för Gud är allt möjligt" dvs. innefattande undantaget att "han" aldrig själv haft behov av att behöva bli skapt. I själva verket är den oändlighetsprincipen för en tänkt Gud precis lika orimlig som för den mänskliga hjärnan. Den gudomliga oändligheten pulvriserar effektivt de "gudomliga" bevisen!

Det enda svaret är att OM gud existerar så är han en sadistisk elak jävel som vill sätta dit oss.

1. Definera gud
2. Bevisa att denna gud finns

Det är den troende bevisbördan ligger på, precis som att jag måste bevisa att det finns rosa hästar med lyftkranar som öron på månen om jag påstår det.