Just Another Day [Ecstasy, MDMA, Kokain, Cannabis, Lustgas och Viagra]

13:30

Äntligen hemma. Carro hade vaknat och satt i vardagsrummet med de andra. Jag berättade att jag bara hade MDMA med mig men det var ingen som klagade. Jag ordnade 6 shotglas med uppskattningsvis 0.15g i varje samtidigt som James berättade om vårat äventyr. Vid den här tidpunkten började jag supa ganska ordentligt. Det slank ner en och annan Heineken och stereon drogs igång på hög volym.

14:15

Nu sitter gänget samlat i vardagsrummet och lyssnar på musik och myser. Jag flyter runt till musiken och dansar i över en timme. De andra sitter och pratar men kommer ofta upp för att hålla mig sällskap på köksgolvet, aka dansgolvet.

15:00

Jag kommer tyvärr inte ihåg mycket mer från eftermiddagen. Vid något tillfälle började jag känna mig ganska dålig och började kräkas. Det enda som kom upp var en sörja av sprit, knark och vatten.

20:00

Jag öppnar ögonen och undrar vart jag är nånstans. Hjärnan börjar sakta bearbeta det mina ögon ser. Jag är i mitt rum. Carro sitter bredvid mig. Alla de andra sitter på madrasser som är utspridda på golvet. Carro förklarar att jag hade tuppat av i sängen efter mitt kräkmaraton men de andra var lite oroliga över mig så alla hade flyttat in till mitt rum. Nice! Det är ju inte slut på festen ännu så utan att ens tänka mig för tar ett shotglas med okänd mängd MDMA och tar koffeintabletter och inom en halvtimme är jag pigg och glad igen.

20:30

James ser riktigt jävla sliten ut och säger att han ska ta en dusch. Nick säger att han kommer kolla läget lite då och då så att James inte somnar i duschen igen. Carro börjar nu få riktigt feta hallisar och ber alla att gå ut ett tag. Jag stannar med henne och försöker lugna henne. Hon tittar upp i taket och rör händerna uppåt. Tydligen såg hon fiskar simma runt i taket. Helt ser hon helt skräckslagen ut och skriker att jag ska stänga garderoben vilket jag gör. Hon berättar efter ett tag att hon såg James avhuggna huvud hänga i garderoben. Härligt…


21:00

Carro är nu lite lugnare och vi pratar om hennes hallisar. Hon berättar vad hon ser och ibland ser jag samma sak som henne. Jag ser spindelnät i taket och prickar på väggarna. Cigarettrök var väldigt intressant att inspektera då det kunde bli nästan vad som helst. Vi är båda i det stadiet att vi för det mesta blundar och drömmer oss bort till andra världar. Mitt i en konversation stannar Carro upp i nån sekund och utbrister sedan ”oh my god!”. Hon ser helt paff ut och förklarar att hon satt i en helikopter och flög snabbt igenom en stad fylld av skyskrapor.

21:30

Jag går till vardagsrummet och kollar vad de andra sysslar med. De lyssnar på musik och röker gräs. Jag tycker vanligtvis inte om gräs, det är inte min drog helt enkelt. Jag blir bara nojig och trött. Jag tänker inte mer på det utan sätter mig och röker med de andra. Vilket jävla misstag…

PANG. Jag blev sjukt förvirrad. Tidsuppfattningen var helt väck. Allting som hände loopades hundratals gånger och jag trodde att jag var fast i någon sjuk loop för alltid. Jag började även tro att jag kanske redan var död och de sista händelserna i mitt liv upprepades gång på gång. Jag blir rädd bara av att tänka på det.

Efter mycket om och men förstår de andra att jag inte mår bra och hjälper mig in på rummet. Jag kan inte gå själv. Ena sekunden går jag, andra sekunden ligger jag på golvet, tredje sekunden är jag inne på toaletten, osv osv. Jag lägger mig i sängen och känner hjärtat bulta snabbt som fan. Jag frågar Carro om mitt hjärta dunkar för snabbt och hon säger att hon ska ha koll på det. Jag börjar oroa mig över min andning. Eftersom att min tidsuppfattning är så pass rubbad så kanske jag inte andas normalt? Plötsligt säger Carro att jag andas väldigt snabbt och att jag ska försöka lyssna på hennes andetag och andas lika snabbt som henne. Jag lyckas lugna mig lite och få ordning på andningen. Panikkänslan är fortfarande enorm. Jag frågar saker som ”hur många gånger har vi sagt det här?” ”har vi inte gjort det här förut” osv. Gång på gång smäller det till och jag får total panik. Jag var tvungen att stänga av musiken då låtarna lät alldeles för konstiga. Jag öppnade vid något tillfälle ett textdokument och började skriva ”det är en dröm” gång på gång. Total jävla galenskap med andra ord.

02:00 – the end

Det tar timmar innan jag lugnar mig och det enda som fungerade till slut var att sitta och stirra på datorklockan och se sekunderna ticka. På så vis visste jag att tiden faktiskt gick framåt och inte loopades. Jag spenderar 5 timmar framför klockan, 02:00 till 07:00 Vissa sekunder kändes som timmar. Vid ett par tillfällen börjar visarna gå hur snabbt som helst och timmarna började ticka framför ögonen och ljuset i rummet ändrades. Vid sjutiden började jag bli lite normal men var ändå väldigt skärrad. Jag känner faktiskt panikkänslor nu vid skrivtillfället, så den kvällen har satt sina spår.

Dagen efter galenskapen.

Dagen efter kunde jag inte sova. Jag mådde förjävligt. Jag ville dö. Jag hade fortfarande lite panikkänslor titt som tätt och så fort nånting var lite konstigt började hjärtat bulta. Jag fick reda på att James tog massa ketamin och hade också en del otrevliga upplevelser. Han kunde inte prata med oss under hela nästföljande dag för att han var övertygad om att vi inte var riktiga och han var i en virtuell värld eller nåt liknande.

Slutsats

Vi använde droger respektlöst. Jag kan rada upp en mängd liknande dagar som var fyllda av glädje, sorg och galenskap. Efter ett tag insåg jag att det hade blivit alldeles för mycket av det goda och jag och Carro har nu varit drogfria i över ett halvår. De andra i ”partygänget” har också lugnat sig med drogerna. Jag och tjejen har lovat varandra att om vi nånsin tar Ecstasy igen så ska vi bara ta ett piller / kväll, för vi vet att vi inte kan hantera mer.

Jag vill passa på att varna de användare på FB som missbrukar droger på liknande sätt: det kan sätta spår! I dagsläget får jag ibland panikattacker (ofta i samband med bakfyllor) och förmodligen beror det på drogerna. Mitt minne har nog blivit aningen försämrat också. Annars mår jag förvånansvärt bra.

I samband med att jag slutade ta droger drog jag även ner på min alkoholkonsumtion för att mina nära och kära var oroade. Jag dricker fortfarande för mycket ibland, men det blir kanske 1 flaska vodka i veckan istället för en flaska vodka per dag. Jag styrde även på något sätt upp min utbildning även fast jag var tvungen att tenta om en stor del av kursen under en 2-veckors period.

Slutligen vill jag tacka de få som eventuellt orkar läsa hela texten. Jag är medveten om att språket är bitvis begränsat. Så går det när man inte har varit i Sverige på många år.