Svåraste bossen i ett retro-spel

Ja Casltevania är sjukt svårt även om jag varvat det flera ggr. Tycker ändå man borde skriva i manualen att spelet kan framkalla kraftigt ursinne. Flera av fienderna i spelet är ett djävulens påfund

Ett tips till er som vill varva Rygar är att skaffa den amerikanska versionen. I den kan man ha över 4000 Tone så bossarna blir mkt lättare i slutändan.

Ni som säger att Ligar är lätt att klara har definitivt INTE kört PAL-versionen. På denna version kan man endast få 1023 i attack medan man i den amerikanska kan få 4000. I PAL-versionen kräver Ligar säkert 50-60 träffar för att döda, helt jävla omöjligt (medan du själv tål typ 4 träffar) Kommer ihåg att jag körde igenom Rygar helt ovetandes om glitchen i PAL-versionen som gör sista bossen typ omöjlig. Sjuk jävla tilt. Och så har jag ändå klarat Tyson, så helt värdelös är man inte på tv-spel.

Eftersom tråden inte handlat om bossen i Rygar på väldigt länge så ändrade jag rubriken och gjorde den till en mer generell tråd.

Mvh,
Moderator

Bossen eller bossarna i Gunhed, en shooter, svettades jag otroligt mycket över. På sista banan måste man spela alla bossar i spelet igen (många spel som har detta maraton-läge), det är något av det mest brutala jag skådat. Vissa bossar är ganska lätta, men man kommer dö någon gång och att köra om samma grej hela tiden gör en galen.

Jag vet att det är tjatigt, men jag måste också hålla med om att vår käre vän Ligar är en av de svåraste bossar i Nintendo's historia.

Att NTSC versionen är relativt lätt tror jag de flesta håller med om. Men att slåss mot Ligar i PAL versionen är något alldeles speciellt för att uttrycka sig milt.
Inte nog med att han sprutar ut projektiler som en brandspruta (som ibland kan vara helt omöjligt att undvika) så får man börja om med 0 power-ups när man dör. Just den delen är nog mest frustrerande med att slåss mot den där fulingen. Fajten kan vara slut på bara 10 sekunder, medans det tar en evighet att fylla på med liv och power-ups efter att man dött.
Man får lixom ingen chans att öva så mycket på honom. Iofs så spelar RNG in en hel del tyvärr också.
Ibland kan han vara snäll och låta än få in ett antal träffar på honom utan att man behöver ta ngn skada. Andra gånger är han helt skoningslös och börjar skjuta projektiler i alla riktningar så fort man kommer in i rummet.

I vilket fall så kände jag ett jävla sug att spela lite Rygar igen efter att jag läst tråden.
Att ta sig till sista bossen va inga problem, men att klara honom..........
Tror det tog ca 30 försök (om inte mer) innan odjuret gav med sig.

Finns några riktigt jobbiga bossar i Descent I och II. Tänker då på de där som teleporterar så fort man skjuter mot dem, bl a slutbossen i Descent I. Men det lyckades jag ju faktiskt med så småningom.

För att fortsätta gråt-kvadet om Ligar i Rygar, det känns som att en börda har släppts sen jag fick veta att PAL-versionen var fuckad. Jag VISSTE att han fan inte gick att ha ihjäl och jag tog till penna och papper för att knäcka nöten om bästa rörelsemönsteret och hur många hits man kan få in och var man behöver stå när... men allt pekade på nej, han går inte ha ihjäl.


Epilog:
Flera år senare upptäckte jag att spelet har magi eller något.


Förresten, upplevde någon annan att man först såg ormarna på Ligar efter att man pausat spelet eller hade jag bara en hemsökt kassett?