Kylans effekt på CD-skivor

Ok, jag visste inte riktigt var jag skulle lägga den här tråden, bl.a för att jag inte är helt säker på själva "problemet".
Kan säga direkt att det är mest en ganska fånig vardagsfundering jag har, så om ni vill svara på frågor om universums skapelse så är det fel tråd

Så, jag har en bilstereo med en CD-växlare som sitter monterad i bakluckan(den är modell lite större).
En underlig sak med den här är att de flesta skivor inte fungerar alls när temperaturen börjar krypa sig neråt, de första skivorna som slutar fungera börjar få dåligt ljud runt 0-strecket, kommer man ner till -5C så brukar de inte fungera alls, och vid -10C eller så, så är det bara en skiva i växlarn som fungerar alls.
Sen vartefter att bilen blir varmare så börjar de ju fungera igen också.

Så, det här är ingen problemlösningstråd, jag bryr mig inte så mycket, jag börjar bara bli väldigt nyfiken på den tekniska förklaringnen på fenomenet.

Har spånat lite, och just nu är jag väl inne på om temperaturen kan påverka sjävla "bläcket" i skivorna, då alla skivorna i växlaren är brända.

Ett tag funderade jag på om det hade att göra med utvidgning/sammandragning av materialen i själva växlaren, men då borde ju skivans plats i växlaren vara relevant, vilket den inte är, det verkar hänga på själva skivan.

Lasern i sig har jag avfärdat iallafall, nog för att ljus färdas olika snabbt i vakuum, atmosfären, osov, men det känna ganska långsökt....

Någon som har några teorier?

Kondens och/eller frost gissar jag på.

är det inte spelaren som får problem då?

Har funderat på både de ovanstående, men som sagt så funkar olika skivor olika bra, alltid samma skivor, och det är oberoende av vilken position i magasinet de har.

Och kondensation borde ju om inte annat inte vara något problem när man startar vid -10C eller lägre, det skulle ju snarare bli värre vartefter det gick och det faktist utvecklades möjligheter för vatten i flytande form

Själva stereon funkar fint, radio t.ex är felfritt, det är bara själva växlaren som påverkas.

Jag hade en cd-rom en gång som var känslig för skivor med en mörk färg.
Mörkblå skivor läste den inte alls, men ljusgrön tex funkade bra. Kan det va nåt sånt som spökar då eller?

Funkar orginalskivor bättre än brända tex?

Jo precis, det är något i den stilen jag funderar på.
Jag har faktist inte testat med någon orignalskiva ännu, jag arkiverar dem i en ganska enorm växlare som jag har hemma, så jag kommer mig aldrig för med att ta ut dem

Men det där med vilka bläck de använder i skivorna känns som att det skulle kunna vara relevant.
Djupblått bläck brukar vara Azo-bläck från Verbatim/Mitsubishi, även om de nyare Azo-skivorna är mer åt det blå-gröna hållet, det är mestadels sånna som sitter i spelaren.

Problemet är ju att man väl ska vara något bevandrad inom kemi för att förstå sig på hur de där bläcken skulle kunna reagera på temperatur
Hmm, här är Wikipedia-länkar till de tre sorters bläck som fanns listade där:
http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanine
http://en.wikipedia.org/wiki/Phthalocyanine
http://en.wikipedia.org/wiki/Azo

Inga kemister i byggnaden som kan stilla min löjliga men ändock så irriterande undran?