Börjar tröttna på atheister...

Ah, belägget, sort of. Jag antar av det du skriver att du tillhört antingen gammalkyrklig eller frikyrkliga kretsar.


Åtminstone kan det hänföras till en kristen människosyn.



Tyvärr en central del av mycken förkunnelse men inget jag menar har något egentligt med kristendom att göra. Man håller däremot fram familj, exklusivitet och gränser. Gränslöshet är inte sunt. Man låter bli att gå naken på gatan av en anledning.


Om du inte vill vara del av Guds folk är det alldeles riktigt.


Givetvis, huvudbudet, vilket man visste även på Jesu tid, utom i fariséekretsar är att:

Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.
Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft.

och

du skall älska din nästa som dig själv.

Annars är det en sund regel för samhällets bevarande.


Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.

Inte behandla, göra för, olika.


Hälsosam balans är just ordet. Dödssynderna är egentligen de beteende som av sagd anledning tar kontroll över våra liv. Sedan har det använts i livsförnekande filosofier. Den kristendom jag står för och som jag ser hos kyrkofäderna är inte livsförnekande utan livsbejakande.

/Ex

Jag har stor för respekt för din tro Tubbo. Lägg ut...

"Guds folk"... mein volk... vi stolta... stolt nation... stolt ras... vi över alla andra...

Ett mer universalt uttryck är: "Om du inte vill bli utesluten ur den grupp av människor du är beroende av så följer du de krav de ställer på dig". Lägg till en karismatisk ledare som vill att du skall göra ont, en förvriden verklighetsbild, en krossad/nedbruten självbild och grupptryck samt ett behov av att få vara kvar i gruppen och du kan få även godhjärtade människor att göra precis vad som helst. Den som vet hur en sekt blir till kan inte undgå hur ofta Jesus bryter ner sina lärljungar, får dem att känna sig dåliga och oförståndiga under honom.


Ser du själv motsägelsen i ovanstående?


Sekten över dig, över din familj, över ditt liv, över dina ägodelar.

Matteus 10:35-36 "Jag har kommit för att skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor, och en man får sina egna till fiender. Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig. Den som inte tar sitt kors och följer mig är mig inte värdig."


Mer aktuellt i vår tid är att lära sig andra kulturer, för det är inte ovanligt att det sättet du vill bli bemött inte är universalt. Men lite kredit kan man ge detta uttryck, det är nämnligen en del av alla religioner samt många förkristna filosofier.


Dock behöver den som drabbas av detta ofta terapi och är oftast styrkt av genetik. Skuldbeläggande gör det bara sämre.

Nu har jag inte läst hela tråden, men tar upp det TS var trött på, nämligen att ateister härjar på alla som är troende.

En anledning är att det är farligt när en stor grupp människor bildar en sorts gemenskap där det finns en ledare som alla blint ska lyda, oavsett vilka order den ger. Även om religionen inte i sig är "ondskefull", finns det alltid människor som utnyttjar sin höga position till sina egna syften eller tolkningar.

Så enkelt kan det väl vara, och är det då inte logisk att man hackar på troende? (Även de som inte tror på de etablerade gudarna, för dessas "religioner" kan ju också bli mäktiga i sinom tid)

Det är väl de existetiella förutsättningarna. Människan är flockdjur. Skillnaden med Jesus (vilken är förebilden för alla kristna) är att han leder genom att underordna sig.

Du beskriver en mänsklig förutsättning och hur Jesus visar vägen till att upprätta människan.


Nej. Lydnad mot Gud innebär att vi älskar andra människor.


1: förespråkar du lögn?

2: Hardcore, visst, att följa Kristus är att lämna allt och hade varit helt förkastligt ifall inte Gud var god.


Hade jag kommit till ett annat land hade jag önskat att de respekterade mig. Imperativet är alltså att respektera invandraren. Invandraren, änkan och den faderlöse återkommer ständigt som prioriterade grupper i GT.


Sant. Håller med dig. Dödssynderna är meningsfulla i första hand i ett kontemplativt liv.

Problemet är att hackandet tenderar att sluta grupper. Dialog is the only way.

Oj.. svårt..

I ljuset av Nya testamentet och traditionen kan man lära att våra ur-föräldrar skapats i ett tillstånd av helighet och ursprunglig rättfärdighet. Det uttrycks av symboliken i det bibliska språket vi möter i Genesis..

Denna nåd som bestod i ursprunglig rättfärdighet kan uttryckas som ett deltagande i det gudomliga livet.
Skriften visar på de dramatiska följderna av denna olydnad. Adam och Eva förlorar genast den nåd som består av den ursprungliga rättfärdigheten.

Alla människor berörs av Adams synd..

Paulus uttalar detta: "Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor, därför att alla syndade"(Rom 5:12).

Mot syndens och dödens allomfattande utbredning ställer aposteln den allomfattande frälsningen i Kristus: "Liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor" (Rom 5:18).

Guds evige Son som blivit människa, har ”utgått från Gud” (Joh 13:3), ”stigit ned från himlen” (Joh 3:13; 6:33), ”kommit i mänsklig gestalt” (1 Joh 4:2), ty ”Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning.... Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd” (Joh 1:14, 16).


I ljuset av Johannes ord lär vi vidare:

"Om vi säger att vi är utan synd, bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet"(1 Joh 1:8-9).

I Paulus teologi utvecklas denna tanke på följande sätt: ”Där synden blev större, där överflödade nåden än mer”(Rom 5:20).

Men för att genomföra sitt verk måste nåden avslöja synden för att omvända vårt hjärta och ge oss den ”rättfärdighet som för till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre” (Rom 5:21).

Liksom en läkare som undersöker såret innan han förbinder det, så belyser Gud klart genom sitt ord och genom Anden synden.. och skriver ut nåden på recept..

Jesus sätter sig på alla i sin omgivning och framstår mer och mer som en riktig skitstövel ju närmare slutet du kommer på hans vandring. Typisk sektledare.


Låter som en logisk kullerbytta i underkastelse till sekten. Andra kan älska andra människor direkt utan att behöva blanda in auktoritetsdyrkan i ekvationen. Auktoritetsdyrkan formar folk att följa instruktioner utan att bemöta dem etiskt.


Hur fick du ut det där nu då?


Jag tror inte många med moderna värderingar hade hållt med dig om att Gud är god ifall de läst hela bibeln. Snarare "tyrann" av den nedrigaste sort. Och Jesus är väldigt svår att lita på om man inte är indoktrinerad som barn.


Jasså du, Jesus tyckte att icke-judar skulle undvikas. Han kallar en icke-judisk kvinna och hennes sjuka barn för "hundar" när de ber honom och hjälp. Paulus tycker att unga änkor skall man avvisa, och så lägger han in en mansgrisharrang så det räcker och blir över. Så mycket respekt ser jag inte där inte. Utanförskapet är viktigt för kristendomens sammanhållning.

Fan så du yrar..

Förväntar du att någon längre tar dig på allvar?

http://www.fuckchrist.com/

Frikännandet är inte förtjänat, inte rättvist i egentlig mening. Vi får inte den konsekvens vi förtjänar.

Lek med ord egentligen.


Väl skrivet.

Mycket är svårt att kommentera.

Du skriver om bära falskt vittnes börd --> jag skriver att det är en sund regel --> du skriver sekten framför allt --> jag undrar om du förespråkar lögn.

Lydnad är en stötesten absolut. Lydnaden är vald, jag går in under en regel jag tycker är lämplig och god. Det finns inget som tvingar mig kvar i den och jag behåller mitt förnuft. Men jag kan förstå att det ter sig galet utifrån.

Utanförskapet är en frestelse som många rörelser faller i men kristna är kallade att förbli samhällsmedborgare, att leva i världen, betala sin skatter, göra allt alla säger till dem och uppföra sig.