Liberalism och tunga droger

Ett problem som jag kan se, är väl att bristen på konkurrens faktiskt kan bli ganska extrem om man snackar om vägar. Ta tillexempel en väg mellan Göteborg och Partille. Det är stört omöjligt att bygga en ny konkurrerande väg, det finns liksom bara en väg och det går inte att dra väg hur som helst, det finns saker ivägen som är värda miljarder, alltså inga småpotatisar som man lätt kan övervinna. Den som då äger vägen kan ta ut vilka priser som helst.

"Då behöver man ju inte åka vägen då!".

Nej självklart inte. Det finns ju en smärtotröskel - men den är ju enormt mycket högre än driftskostnaderna. Jag tänker inte säga att jag är för statliga vägar, moraliskt är det fel med statligt ägda vägar. Men jag kan ju, när jag sitter här och spånar - se vissa problem. Ännu värre är det ju om någon äger en väg som mer eller mindre går runt hela staden. Då blir det OMÖJLIGT att bygga en väg till stan, man kan ju inte bygga över hans väg.

Självklart behöver det inte bli såhär. Men det är ändå ingen total UFO-tanke. Att driva den enda vägen till ett ställe som producerar saker värda 500 miljarder kan ju rent teoretiskt kanske kosta 50 miljoner om året. Ändå kan man ju ta ut vägtullar till ett värde av 100 miljarder kronor för vägen, eftersom det blir omöjligt att konkurera. Hur löser man det? Bara att acceptera att ekonomiska incitament aldrig är fel?

Det skulle alltså vara helt vansinnigt att bygga en till väg. Fråga dig varför det finns ett egenvärde i att ha flera alternativ.


Nej, man kan bara ta ut monopolpris, vilket hamnar något över "marknadspris" vid "perfekt konkurrens". Det ger något färre resor, men något högre intäkter totalt. För höga priser ökar trycket på olika typer av agerande:

Man flyttar till Mölndal.
Färre personer överväger att flytta till Partille.
Man cyklar mer och åker mindre bil.
Man veckohandlar i stället för att småhandla varannan dag.
Man ringer/mejlar/chattar mer och reser mindre.
Man börjar fundera på att starta en konkurrerande väg trots svårigheter.
etc.


Det skulle vara ett problem om någon tvingades bygga en konkurrerande väg när det inte är befogat enligt marknaden (en fri marknad). Det skulle ge dyrare resor (högre kostnader per fordon) på båda vägarna, och det skulle vara ett enormt resursslöseri.

Det skulle också vara ett problem om man tvingade en vägägare att sätta priset under marknadspris (under "monopolpris" i det här fallet). Hur skulle vi då få till vägar där det idag saknas en väg?


Nej, så funkar det inte om man håller sig till grundläggande rättigheter. Äganderätten trumfar inte alla andra rättigheter, och den är inte "oändlig". Här skulle det antagligen bli någon form av servitut för att lösa problemet.


Du verkar inte ha något problem med att "sakerna" värderas till 500 miljarder, men däremot att vägen värderas högt helt frivilligt mellan kund och leverantör. I själva verket är det något positivt att incitamenten för just denna väg är goda. Det är ju där det finns höga värden att transportera. Jämför med staten som bygger Botniabanan.