Tolkningsföreträde?

Hej

Skrev en fråga i ett annat forum men provar här också.
Vem har tolkningsföreträde för betydelse på ord i det svenska språket?

Orsaken till frågan är vad ordet 'folk' innebär.
Om nu inte SAOBs förklaring på ordet kan anses vara riktig, vem har då rätt (tolkningsföreträde) om det tex skulle bli en tvist om betydelsen av ordet?

/VV

1. Den som lyckas anlita den bäste advokaten.
2. Den som har tummen i rätt öga.
3. Den som har tummen i rätt röv.

SAOB har ofta motsägelsefulla förklaringar svarande mot olika betydelser.

Något off topic, men till den bakomliggande frågan kan jag rekommendera Mats Rehnbergs lilla bok Folk. Kaleidoskopiska anteckningar kring ett ord, dess innebörd och användning under skilda tider (1977).

Det finns ingen som har tolkningsföreträde (om man inte har avtalat om det) eftersom det inte finns någon språklag. För övrigt håller jag med Egon i frågan.

Ett sådant ord som är såpass mångfacetterat får vi nog leva med att det nästan finns lika många definitioner som människor. Dessutom är ju ett sådant begrepp kontextuellt beroende.

Exempel:
Sicket folk!
Folket hyllade hockeyhjältarna.
Bete dig som folk!
Det kom folk från alla håll och kanter.

För att inte prata om folköl!

I demokratins bisarra värld kan folkets talan föras av 51 % av delegaterna
på partikongressen i något av de stora partierna. Om partiet representerar
exempelvis 38 % av de röstberättigade så är folket ca 15 % av folket.
Barn och ungdomar saknar nämligen vikt i de allmänna valen.

Apropå folk och böcker så rekommenderas Fint folk: en sedeskilding av
Lars Ragnar Forssberg.

Vanligen befolkas tolkningen av personer som hänger efter ett fordon i ett rep. Till exempel de i cyckel som via repet tolkar sig fram med hjälp av dragkraften i repet.


Hur du skall rollsätta och befolka tolkningen av "folk" är ett helt annat kapitel i allmogeberättelserna. Rent systematiskt kan vi dela in folk i valfria tolkningar av "folk" troligen finns det en sydostasiatiskt inspirerad tolkning av "folk" som liknar den Östbengaliska där bägge kan förstå nada av det svenska ordet "Folk"

Vi har även WolksWagen, med luftkyld motor. Hänger man efter den i ett rep, på en cyckel (eller skidor), så tolkar man vill jag tro. Folkligheten i den tolkningen vill jag inte uttala mig om. Men tolkningen gör att man rör sig företrädelsevis framåt i färdriktningen. (när det nu är möjligt)

Folke, är annars ett mansnamn av nordiskt ursprung, dels kortform av namn med förleden Folk-, dels avledning till ordet folk, varvid namnet sannolikt har betydelsen 'hövding'. Hyvens va?

Ett exempel ur Bexter Wallkack´s iskalla nedbrytningstriller: Råkade i Vaken, rymmer en ganska pikant passus där huvudrollsinnehavaren enormt tungsint och tragiskt avlivas redan i bokens första rad:

Folke dog och njurbältet gneds av hans frätta kropp, Kungsvatten bränner som få fenomen folket i frätningens öken, dödens flod äro icket utan Aqua Regia och Folk i allmogens fint vitkaklade och städsle runkbås av tidlöst sönderfall.

Sönderfallet i evigheten kan inte slås av något, spräng mina ord i bitar och förpassa dem till edra inälvor, allt ni gör är att läsa ..... ... . . ... . och rumla runt era öden

Sedan får man i 509 sidor upp och ned följa med hur den nedfrätte huvudrollsinnehavarens jordiska rester tumlas runt med olika lösningsmedelsvätskor och torrcentrifugeras i en gigantisk centrifug med elektronstrålar för att förstärka tidens gravitativa rymdverkan. Ganska fysisk tradig berättelse, men likväl liksom intet annat likt, speciellt inte efter sin död.

Och döden är som bekant inte så folklig även om alla och envar får smaka på dess lilla saftigt blyga multnad vad det lider, tills dess - håll tungan rätt i mun! Du skall och folkets framtid läppja.