och nya sekreteraren dribblar [Nicola Clase]

Visst fungerar det så, det är ju inte så att pengar försvinner ut i tomma intet.

Jag betalade t ex en byggare svart för att han på sin fritid lade klinkers i min hall. Låt oss säga att han fick en tusenlapp. Hade jag istället gjort det själv så hade jag nog tagit dubbelt så lång tid på mig. Behövt vara ledig från jobbet en dag t ex. Bara där så har staten tjänat mer pengar på att jag betalat svart.

Dessutom är det ju så att om jag inte betalat svart för det så hade jag inte utfört det alls, eftersom jag tyckt att det var alldeles för mycket pengar, och att jag inte haft tid att göra det själv.

Således har ju staten alltså fått högre inkomster tack vare detta svartarbete. Dels genom att jag arbetat istället, och dels för att en affärsidkare fått sälja klinkers till mig.

Tusenlappen däremot har inte kostat staten något alls. Om jag hade handlat upp den istället för min byggare hade staten fått in exakt lika mycket...

Det är alltså inga pengar som saknas någonstans.

Jaa! Svart ekonomi braa! Snacka om ett dåligt argument. Vad tror du händer med de seriösa hantverkarna om alla tänkte som du gör? Olaglig konkurrens kallar jag det för...

Jag tycker inte att svarta pengar för nån enstaka småtjänst är fel. Däremot är det fel att sätta det i system för att spara tusentals kronor.

Vi kan inte ha kriminella politiker, det är helt uteslutet, eftersom det legitimerar medborgarnas brottslighet. Det står var och en fritt att uttrycka en åsikt om den svenska skattekvoten men vill man verka för en annan ordning än nuvarande bör man göra det demokratiskt och inte kriminellt. Det är en grundläggande uppfattning som bör vara normgivande i ett demokratiskt samhälle, men uppenbart delar inte moderaterna den principen.

Skattefelet skenar iväg i Sverige. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten identifierar omfattningen till 150 miljarder kronor årligen och till det kan vi addera ett förmodat mörkertal till minst lika mycket till. Den ekonomiska brottsligheten är utan tvekan vårt allvarligaste samhällsproblem. Som jämförelse är företagarnas och moderaternas fusk betydligt värre än fusket i transfereringssystemet som motsvarar ca: fem miljarder kronor årligen, enligt försäkringskassan.

Något måste självklart göras. Den ekonomiska brottsligheten är ett hot mot de ekonomiska systemen i vårt samhälle och ytterst mot demokratin och välfärden. Moderaterna anser att skatt är orättfärdigt, det vet vi sedan tidigare – men att vägra betala skatt innebär förödande konsekvenser för den gemensamt finansierade välfärdsstaten. Ett tungt ansvar vilar på moderaterna för närvarande.

Vad betyder då sänkt skatt för den allmänna skatteviljan? - Inte ett enda dugg, vill jag påstå. Skattefusk är nämligen inte ett unikt problem för Sverige. I princip samtliga jämförbara länder med lägre skattetryck än Sverige har minst motsvarande problem med ekonomisk brottslighet. Sänkt skatt betyder ingenting annat än att problemen kvarstår.

Det där rulltårtsprojektet är jag lite nyfiken på. Jag hade garanterat skjutit till pengar. Bra mycket bättre använda pengar än till U-landsbistånd till afrikanska banditgäng, horribla pensioner till myndighetsanställda, havererad integrationspolitik, otillgänglig sjukvård eller mer pengar in i bidragsträsket.

Men en sak är iaf säker när det gäller moderaterna och deras skandaler, jag kommer aldrig mer rösta på dem.

Inte för jag har något emot "brotten" som sådana,utan för att de är så mesiga och inte kan stå för vad de gjort. Detta är ett lysande tillfälle att argumentera för sänka och elminerade skatter fast istället säger de "okej jag är dum, jag ska inte göra så". Sådana personer skall inte få förtroende. Till råga på allt stödjer de ju i princip det gamla sossesystemet. Nej, SD eller KLP nästa.

Man kan ju nästan tro att det är något kvinnligt fenomen. Det är ju kvinnorna som kommer med någon krystad bortförklaring och får gå, medan männen istället bara konstaterat att det som hänt har hänt och var dumt och sitter kvar.

Samma mönster ser man ju även i S-lägret med t ex Sahlin och Freivalds (som lyckats avgå två gånger). De myglande S-männen satt ju också oftast var.

Det kanske inte har så mycket med vad man gjort att göra, utan hur man klarar av mediatrycket.

Den viktigaste frågan är ju dock hur man som moderat partiledare i fortsättningen ska kunna prata om bidragsfusket och ha trovärdighet.