2008-02-11, 10:58
#49
2008-02-15, 21:03
#50
Såg precis filmen, tyckte historien och själva idén (handlingen) var fantastiskt bra.
Blev positiv överraskad av sången tyckte filmen höjdes lite tack vare det, ett lite annorlunda sätt att förmedla historien på.
Dock blev jag lite besviken på blodet som enligt min mening var för ljust
Även som förra talaren sa tyckte jag att Sacha Baron Cohen's karaktär var skön, piggade upp lite i den mörka filmen.
I helhet tyckte jag filmen var väldigt bra, bättre än jag trodde. Även Depp's röst blev jag positivt överraskad av
Blev positiv överraskad av sången tyckte filmen höjdes lite tack vare det, ett lite annorlunda sätt att förmedla historien på.
Dock blev jag lite besviken på blodet som enligt min mening var för ljust
Även som förra talaren sa tyckte jag att Sacha Baron Cohen's karaktär var skön, piggade upp lite i den mörka filmen.
I helhet tyckte jag filmen var väldigt bra, bättre än jag trodde. Även Depp's röst blev jag positivt överraskad av
2008-02-16, 00:16
#52
Svår fråga... 
Älskar Burtons visioner men hatar musikaler. Vad göra...?
Älskar Burtons visioner men hatar musikaler. Vad göra...?
2008-02-16, 17:26
#55
2008-02-16, 22:30
#56
Fy fan vad jag av hela mitt hjärta HATAR musikaler! Vilket jävla slöseri på en filmbudget att ha producerat den här förbannade dyngan. Jag ser hellre filmen från 1982 alla dagar i veckan än den här hulkningen till film. Vilket spån jag är som ens försökte, jag vet ju att det är samma visa jag försöker mig se en musikal.
Tim Burton gör härliga filmer när hans skådespelare håller käften, exempelvis Edward Scissorhands.
Nu kan jag inte direkt komma med ett utlåtande av filmen. Jag led oerhört efter 2 minuter och var tvungen att slå av den efter ca 4 minuter, för att jag mådde fysiskt illa. Jag behöver knappast nämna att jag aldrig kunnat se klart Corpse Bride eller A Nightmare Before Christmas heller och jag har verkligen försökt, för jag gillar Tim Burton, egentligen.
Hur kan musikaler finnas kvar som lukrativt koncept? Idag, i ett modernt samhälle när vi har vattentoaletter och vi inte behöver dvärgar som låtsasbråkar med varandra på en sträckbänk innan man ska titta på lördagens tortyr och fredagens hängning?
Varför Tim, varför gör du sån här skit hela tiden, och får beröm för det så att du fortsätter?
Vilket slöseri på filmtalang.
"Men Ubbe, varför avskyr du musikaler så mycket?" Jo, nu är det såhär, att förutom att musikaler låter så fruktansvärt konstlat, plastigt och förjävligt, så tycker jag hela grejen med film är att man hamnar "i filmen", ungefär som när man läser en bra bok. Du är inte en åskådare, när du hamnat i zonen och upplever filmen med dina sinnen och inte har en aning om du omgivning, det är då en film eller en bok blir helt kanon. Du läser inte boken, texten flyter automatiskt framför dig och du kan riktigt visualisera det som inträffar.
Men en musikal? Det är helt jävla omöjligt att hamna i någon zon i ett sånt vedervärdigt skräp. Du blir gång på gång varse om vilket plastigt låtsaslarv som utspelar sig framför dig, folk börjar inte sjunga i tid och otid, precis överallt, det händer bara inte. På samma sätt som en filmscen med en plågad man som börjar dansa foxtrot inte är trovärdigt, så är det tamigfan inte trovärdigt att samme plågade man helt plötsligt börjar sjunga ett sopransolo med en orkester. Till och med DISNEY(!!) hade vett nog att inse hur fruktansvärt filmförstörande det är med musikalnummer mitt i en film, då måste det väl ändå finnas teoretiskt hopp för att resten av packet som fortsätter också ska göra det?!
Vad fan är poängen? Vad är det för produkt de försöker göra reklam för med sina jinglar? Vad är det för idé att ha en handling som sträcker sig längre än att man diskuterar löddret i Svinto i en musikal? Hur ska man överhuvudtaget kunna få någon känsla för karaktärerna som, nej förlåt, de uppenbart sjungande skådespelarna, som uppenbart befinner sig framför kameror i en uppenbart, konstlad kuliss, för just det, det bankar de i ansiktet på mig ungefär varannan minut. Skitgenre. Skitfilm. Brinn.
Ska det nu nödvändigtvis vara en musikal, så ska det vara en film i stil med Moulin Rouge (som jag faktiskt till och med gillade), där musikalen är en del av handlingen, inte där handlingen är en del av musikalen. Enorm skillnad. Handling och repliker kan för guds skull inte utspela sig med hjälp av sångnummer, för guds skull.
Tim Burton gör härliga filmer när hans skådespelare håller käften, exempelvis Edward Scissorhands.
Nu kan jag inte direkt komma med ett utlåtande av filmen. Jag led oerhört efter 2 minuter och var tvungen att slå av den efter ca 4 minuter, för att jag mådde fysiskt illa. Jag behöver knappast nämna att jag aldrig kunnat se klart Corpse Bride eller A Nightmare Before Christmas heller och jag har verkligen försökt, för jag gillar Tim Burton, egentligen.
Hur kan musikaler finnas kvar som lukrativt koncept? Idag, i ett modernt samhälle när vi har vattentoaletter och vi inte behöver dvärgar som låtsasbråkar med varandra på en sträckbänk innan man ska titta på lördagens tortyr och fredagens hängning?
Varför Tim, varför gör du sån här skit hela tiden, och får beröm för det så att du fortsätter?
Vilket slöseri på filmtalang."Men Ubbe, varför avskyr du musikaler så mycket?" Jo, nu är det såhär, att förutom att musikaler låter så fruktansvärt konstlat, plastigt och förjävligt, så tycker jag hela grejen med film är att man hamnar "i filmen", ungefär som när man läser en bra bok. Du är inte en åskådare, när du hamnat i zonen och upplever filmen med dina sinnen och inte har en aning om du omgivning, det är då en film eller en bok blir helt kanon. Du läser inte boken, texten flyter automatiskt framför dig och du kan riktigt visualisera det som inträffar.
Men en musikal? Det är helt jävla omöjligt att hamna i någon zon i ett sånt vedervärdigt skräp. Du blir gång på gång varse om vilket plastigt låtsaslarv som utspelar sig framför dig, folk börjar inte sjunga i tid och otid, precis överallt, det händer bara inte. På samma sätt som en filmscen med en plågad man som börjar dansa foxtrot inte är trovärdigt, så är det tamigfan inte trovärdigt att samme plågade man helt plötsligt börjar sjunga ett sopransolo med en orkester. Till och med DISNEY(!!) hade vett nog att inse hur fruktansvärt filmförstörande det är med musikalnummer mitt i en film, då måste det väl ändå finnas teoretiskt hopp för att resten av packet som fortsätter också ska göra det?!
Vad fan är poängen? Vad är det för produkt de försöker göra reklam för med sina jinglar? Vad är det för idé att ha en handling som sträcker sig längre än att man diskuterar löddret i Svinto i en musikal? Hur ska man överhuvudtaget kunna få någon känsla för karaktärerna som, nej förlåt, de uppenbart sjungande skådespelarna, som uppenbart befinner sig framför kameror i en uppenbart, konstlad kuliss, för just det, det bankar de i ansiktet på mig ungefär varannan minut. Skitgenre. Skitfilm. Brinn.
Ska det nu nödvändigtvis vara en musikal, så ska det vara en film i stil med Moulin Rouge (som jag faktiskt till och med gillade), där musikalen är en del av handlingen, inte där handlingen är en del av musikalen. Enorm skillnad. Handling och repliker kan för guds skull inte utspela sig med hjälp av sångnummer, för guds skull.
__________________
Senast redigerad av Ubbe Cykelkedja 2008-02-16 kl. 23:08.
Senast redigerad av Ubbe Cykelkedja 2008-02-16 kl. 23:08.
2008-02-16, 23:45
#57
Ääh, försent att lägga in det i mitt förra inlägg.
Saving Private Ryan, nytappning i musikalversion.
Scen 2, stormning av Omaha Beach.
Cptn Miller, sjungandes och trippandes med steppskor i sanden: "Storm the beach, mighty mighty men!"
Privates, i kör: "What? What did you sing? We can't hear you! The background orchestra is too loud!"
(i vanlig film är bakgrundsmusiken till för att vara stämningshöjande för publiken, i musikaler kan karaktärerna också höra den och samarbeta med den. Skitspännande.)
Musikaler. Vilken våldtäkt på filmgenren de är. Du gillar musikaler, ok. Du tycker om Mamma Mia, visst. Men stanna för guds skull på teaterscenen och ta dom för vad de är.
Musikaler i filmgenren är vad rap är i musikgenren: En finnig tonåring i för stort basketlinne som tror han producerar musik, trots att han är tondöv och inte kan sjunga. Helt omöjliga att ta på allvar.
Saving Private Ryan, nytappning i musikalversion.
Scen 2, stormning av Omaha Beach.
Cptn Miller, sjungandes och trippandes med steppskor i sanden: "Storm the beach, mighty mighty men!"
Privates, i kör: "What? What did you sing? We can't hear you! The background orchestra is too loud!"
(i vanlig film är bakgrundsmusiken till för att vara stämningshöjande för publiken, i musikaler kan karaktärerna också höra den och samarbeta med den. Skitspännande.)Musikaler. Vilken våldtäkt på filmgenren de är. Du gillar musikaler, ok. Du tycker om Mamma Mia, visst. Men stanna för guds skull på teaterscenen och ta dom för vad de är.
Musikaler i filmgenren är vad rap är i musikgenren: En finnig tonåring i för stort basketlinne som tror han producerar musik, trots att han är tondöv och inte kan sjunga. Helt omöjliga att ta på allvar.
2008-02-17, 21:43
#58
Såg precis filmen på bio. Jag hade stora förväntningar och blev ändå positivt överraskad!
Tyvärr så var översättningen så enormt jävla usel, alltså värre än amatöröversättningar som man laddar ner. Försökte så mycket som möjligt att inte kolla på texten men man skummar igenom den reflexmässigt, och blev lika irriterad varje gång! Varannan mening var helt påhittad! Inte ett ord var rätt, inte själva innebörden heller.
Förutom det så tyckte jag att Sacha Baron Coen inte passar i rollen som han har i filmen, riktigt dålig casting. Det ÄR ju Borat, samma brytning och allt. Förstör mycket av inlevelsen.
Men annars så är filmen ett mästerverk från början till slut. Enormt snygg, härligt överdrivet rött blod som sprutar som en fontän mot den annars grå bakgrunden är lika snyggt varje gång! Alla skådespelare gör ett bra jobb, även den lilla pojken, annars brukar barn vara dåliga och förstöra allt. Storyn var härligt bizarr och tempot perfekt. En film som gick rakt in på min top 10.
Ubbe: Töntigt att avfärda en hel genre, både inom film och musik. Bra film är bra film, oavsett genre. Jag är heller inget stort fan av musikaler, men jag tycker inte att alla musikaler per automatik blir dåliga för det. Sweeny Todd och Hedwig and The Angry Inch är två utmärkta exempel på väldigt bra filmer som råkar vara musikaler. Ditt synsätt påminner väldigt mycket om en finnig tonåring i för stort basketlinne.
Tyvärr så var översättningen så enormt jävla usel, alltså värre än amatöröversättningar som man laddar ner. Försökte så mycket som möjligt att inte kolla på texten men man skummar igenom den reflexmässigt, och blev lika irriterad varje gång! Varannan mening var helt påhittad! Inte ett ord var rätt, inte själva innebörden heller.
Förutom det så tyckte jag att Sacha Baron Coen inte passar i rollen som han har i filmen, riktigt dålig casting. Det ÄR ju Borat, samma brytning och allt. Förstör mycket av inlevelsen.
Men annars så är filmen ett mästerverk från början till slut. Enormt snygg, härligt överdrivet rött blod som sprutar som en fontän mot den annars grå bakgrunden är lika snyggt varje gång! Alla skådespelare gör ett bra jobb, även den lilla pojken, annars brukar barn vara dåliga och förstöra allt. Storyn var härligt bizarr och tempot perfekt. En film som gick rakt in på min top 10.
Ubbe: Töntigt att avfärda en hel genre, både inom film och musik. Bra film är bra film, oavsett genre. Jag är heller inget stort fan av musikaler, men jag tycker inte att alla musikaler per automatik blir dåliga för det. Sweeny Todd och Hedwig and The Angry Inch är två utmärkta exempel på väldigt bra filmer som råkar vara musikaler. Ditt synsätt påminner väldigt mycket om en finnig tonåring i för stort basketlinne.
__________________
Senast redigerad av dille 2008-02-17 kl. 21:48.
Senast redigerad av dille 2008-02-17 kl. 21:48.
2008-02-17, 22:04
#59
Fan va synd att Tim Burton ska göra musikaler hela tiden 
. Älskar verkligen det mesta med hans filmskapande förutom just musikaldelen.
Vill väl inte riktigt spy galla över den som Ubbe här ovan, men jag har också svårt att greppa konceptet där handlingen och dialogen framförs av sång.
Men i övrigt en riktigt skön film som verkligen andas Tim Burton rakt igenom. Håller mig så långt borta jag kan från musikaler i vanliga fall,
men Tim Burton brukar få mig att frångå den principen. Inget jag ångrar den här gången heller.
8/10 till filmen, 3/10 till dialogen
. Älskar verkligen det mesta med hans filmskapande förutom just musikaldelen. Vill väl inte riktigt spy galla över den som Ubbe här ovan, men jag har också svårt att greppa konceptet där handlingen och dialogen framförs av sång.
Men i övrigt en riktigt skön film som verkligen andas Tim Burton rakt igenom. Håller mig så långt borta jag kan från musikaler i vanliga fall,
men Tim Burton brukar få mig att frångå den principen. Inget jag ångrar den här gången heller.
8/10 till filmen, 3/10 till dialogen
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
