Fractional reserve banking – så fungerar det

Slupen blandade ihop kassakrav med kravet på viss kapitaltäckningsgrad. Det kan hända den bäste.

Banker kan ta olika mycket risk genom att låna ut pengar till olika låntagare. Banken måste ha en "förlusttäckningsreserv" i form av eget kapital (d.v.s. de pengar som aktieägarna har betalat in då banken startades och i senare emissioner samt vinster som inte delats ut till ägarna) och s.k. förlagslån som ger sämre rätt vid konkurs.

Summan av eget kapital (med vissa avdrag) och förlagslån kallas kapitalbas. Kapitalbasen måste uppgå till en viss andel av den riskexponering som banken måste beräkna utifrån BASEL II-reglerna. Det är denna kvot som kallas kapitaltäckningsgrad. Kapitaltäckningskvoten är kapitaltäckningsgraden dividerad med kapitaltäckningskravet (8 %).

Du svarar ju själv på frågan. Om nu inte husfirman sätter in det på en bank så gör deras leverantörer (av t.ex. färg) det och om inte de gör det så passas pengarna vidare till nästa leverantör o.s.v. tills de hamnar på en bank.

Okej. Jag förstod principen i varje fall.

En massa skapas och lånas ut, börjar verka i samhället, ger ett sken av välstånd som gör att felaktiga investeringar görs. När penningvärdet blir alltför dåligt så blir det inte lika mycket nya pengar (på grund av att räntorna höjs). De dåliga investeringarna visar sig inte hålla. Vi får en lågkonjunktur. Och så fortsätter cykeln. Det intressanta är vem som tjänar på detta förlopp.

Inget svammel om konspirationsteorier från dig nu tack.

Du sammanfattade just den österrikiska konjunkturteorin. De allra flesta nationalekonomer har andra uppfattningar om vad som ger upphov till konjunkturer.

Så länge du låter bli att länka till konspirationsteoretiska hemsidor eller filmer, så låter jag bli det.

Spontant så är ju den "teorin" exakt det skeendet som varit nu de senaste åren.

Någon måste ju tjäna på det system vi har. Det tycker jag är det intressanta. Är det bankerna?

Usch... det här blir komplicerat. Tänkte ha ett slutet kretslopp så litet som möjligt för att få en bra överblick. Men så enkelt är det ju inte. Där här får jag filosofera på någon gång.
Känns ju som det det mesta blir till skatt och löner, men sen fortsätter det ju ytterligare... eller kan man räkna skatt som cirkeln sluts. hum frågor frågor.

Kanske ska koncentrera på exakt varför bankerna kollapsar och glömma FRB istället, även om de har att göra med varandra så är ju fakta att bankerna endast har ca 10% reserver.

Österrikarna brukar ofta få motivera varför de inte vill ha en centralbank som sätter räntan. Men borde det inte vara tvärtom. Hur motiverar du att statlig prissättning av räntan inte är skadlig för ekonomin.

Det finns väl ingen som går omkring med 900000 kr i plånboken eller? Det är väl klart att person 2 har dem på ett bankkonto. Antagligen köper han något för pengarna men då är det någon annan som får dem på ett konto istället. Pengarna kommer nästan aldrig lämna banksystemet.

Vem lånar till lägre ränta än han sparar, klart denne köper något. När man köper något så är det någon som har producerat det och betalat skatt, löner etc.

Det är klart han köper något. Det jag menar är att han knappast kommer betala i kontanter. Pengarna kommer till att börja med finnas på hans konto, och efter köpet finnas på någon annans konto. Hela tiden så är även 90% av dessa 900000 kr tillgängliga för utlåning.

Företag brukar ha bankkonto. Där hamnar pengarna när betalningen kommer in.

Ja, he he, det måste vara svårt att se banker konka när man lever i tron (som många här har) att banker besitter samma egenskaper som Jesus. Han kunde ju av två fiskar och fem bröd trolla fram mat till tusentals personer. Rätt märkligt då att de magiska bankerna inte kan rädda sig själva. Fast även Jesus konkade ju till slut.

I denna tråden brukar det märkas ganska snart vilka personer som dras åt ena eller andra hållet. Jag gissar att du kommer uppskatta Realizts och Slupens inlägg mer än mina. Vi får se.

Jo men de försvinner lika fort till löner, skatt, kostnader etc. för bygget av huset.


Tror inte på Jesus
Då får jag kolla vad ni har diskuterat innan. Själv har jag igen direkt tro för jag förstår inte hur det hela fungerar i detalj. Särskilt inte när folk ska briljera med ekonomitermer som ingen pallar forska vidare i.