2007-10-28, 22:28
#1
Kön: Tjej
Ålder:18 (för tillfället)
Vikt: 50 kg
Har suttit och läst tripprapport efter tripprapport och blir varmare och varmare om hjärtat då jag tänker tillbaka på mina trippar. Tänkte därför dela med mig av en midsommarkväll förra året som fortfarande får mig till att le när jag tänker tillbaka.
Namn som återkommer i rapporten:
Cash - Dåvarande pojkvän
Bush - Kvällens värd och gammal, nära vän
Dolly - Bushs flickvän
Gandalf - Bushs granne och kär gammal vän
InledningenPå midsommaraftons morgon vaknade jag med ett leénde på läpparna då jag visste vad som väntade på kvällen. Min dåvarande pojkvän Cash hade tillsammans med Gandalf varit uppe i Göteborg dagen innan och köpt in vita versace. De som rullade var två sortes versace, ena dåliga som satan och de andra sköna som sjunde himlen. Vi skulle tillbringa kvällen hemma hos Bush som precis hade flyttat in i ett nyrenoverat behandlingshem i utkanten av stan tillsammans med sin flickvän Dolly. Den enda grannen som också hade hunnit flytta in var Gandalf, som är galen i allt som kommer i drogernas väg då han ser Hoffman som verkligheten guru och trollbinder alla med sina otroliga upplevelser och erfarenheter. Detta gjorde att vi kunde trippa ut i trädgården, upptäcka livet utanför husets väggar och njuta av nattens svala sommar värme utan att irritera drognegativa grannar.
Cash hämtade upp mig med bilen vid ca 15 tiden. Solen sken och gjorde världen vacker i tillomed nykter tillstånd då mina förväntningar steg för varje lyktstolpe som passerade. Min förra tripp på de vita hade utgjort en sagolik kväll som jag aldrig kommer glömma och jag tänkte inte vara sämre den här gången. Den 20 minuters långa bilfärden hade aldrig känts längre då vi äntligen rullade in på den lilla grusparkeringen utanför lägenhetsraddan. Gandalf hade redan kommit och satt ute i värmen med en kall folköl medans musiken strömmade ut ur ytterdörren. Glädjen steg inombords och jag visste att det nu inte var lång tid kvar innan kvällen skulle dra igång. Vi började med att rulla en spliff som vi satt och njöt av en längre tid tills Bush börjar känna av sina munchies och jag kommer då på den fruktansvärt goda ideén att min syster som inte bor speciellt långt bort skulle ha grillfest för sina vänner samma kväll. Jag och Cash slukar våran shot och kastar oss in i bilen igen för att åka iväg coh hämta lite mat att grilla.
Med gasen i botten och som otåliga midsommarfirare tog det inte lång tid förrens vi var framme och fick leta oss fram till huset bland schäferhundar som kryllade i trädgården. Min syster som blev själaglad över att se mig vill ge mig mer mat än vad som skulle räcka till både oss och dom. Vi lyckades med nöd och näppa tillslut komma därifrån med färdig marinerat kött, potatis sallad, färska jordgubbar och vaniljglass.
E som extasMaten blev en succé och allas humör var på topp då vi droppade den första tabletten och gick in och satte oss i soffan då det hade börjat bli lite kyligare ute. Vi satte på en skiva med gamla sköna chill trance låtar och vred på volymen så att öron bedövades av gamla minnen av musiken. Bush gick fram och tillbaka i lägenheten och väntade otåligt på att de första effekterna skulle börja slå medans det började sprida sig små lyckliga leénden på ansikterna i vardagsrummet. Vi såg på varandra och log och nickade instämandes på att det började slå, det smygandes pirret i benen började sprida sig vidare i kroppen och värmen smittade av sig. Dolly anlände då, direkt hemkommen från jobbet och en aning förbannad över att vi satt där och trippade när hon skulle upp tidigt morgonen efter för att jobba. Lyckliga erbjöd vi henne ett vitt litet mirakel piller som hon nekade direkt med ursäkt över ett gammalt amfetaminberoende.
Jag, Cash och Gandalf bestämde oss för att droppa en till och ta en promenad i den inte alls lika kalla natten för att låta Bush och Dolly disskutera i fred. Ciggaretterna gick åt som smör då det är så otroligt gott och lent i halsen att röka under en E-tripp. Vi följde röken upp i natthimlen och upptäckte till allas förvåning, moln. Molnen var så otroligt vackra och detaljerade som fotografier, vi såg varandra, våra hundar och vänner, alla så detaljerade att man såg varje ansiktslinje och fräkne.
Faschinerade som vi var sprang vi tillbaka för att låta Bush ta del av det här ögonblicket med oss. Väl framme vid lägenheten mötte vi Dolly med ett drömmande leénde på läpparna och lycka i ögonen. Hon nickade till svar utan att vi behövde fråga. Nu stod vi alla fem och inspekterade molnen och utbrast titt som tätt över nya skulpturer som skapades i himlen. Jag gick tillslut in för att dansa lite i vardagsrummet men så mycket till dans blev det väl knappast då jag mest bara flöt omkring och kände att jag var ett med musiken.
De andra hade nu slagit sig ner i soffan bara för att njuta av det underbara vi upplevde. Cash försökte mana på mig att dricka lite vatten men jag var för inne i musiken för att orka lyssna eller bry mig om att svara. Efter ett evigt tjatandes ställde jag mig i det öppna fönstret i köket för att kyla av mig då jag upptäckte att jag hade massa vatten droppar över mina armar som jag torkade av, då upptäckte jag också att det satt fast ett litet oranget fiskenät i mitt festival armband som var väldigt svårt att få grepp om men som jag tillslut lyckades få bort. Då såg jag att vatten dropparna var tillbaka och sedan fiskenätet. Jag kom tystlåtet underfund med att det var små trevliga hallisar som hade smugit sig in i min hjärna som jag underhöll mig själv med en liten stund tills Cash ropade på mig utifrån trädgården.
"Titta där, ser du?" Han pekade upp i himlen på molnen och fortsatte "det är vi som dansar, fast du har på dig en vacker, stor klänning", precis i den stunden spelades låten One love med U2 och han tog min hand och vi dansade tätt intill varandra under stjärnorna och njöt. Peaken var som högst nu och jag ville aldrig att känslan skulle ta slut. Vi stannade ute och rökte ciggarett efter ciggarett då jag plötsligt, helt utan förvarning började spy. De andra blev tok oroliga och det ända jag lyckades klämma fram var "Fan va bra jag mår" =D Med ett leénde på läpparna och underbara känslor i kroppen spydde jag färdigt och tog sedan nöjt en till ciggarett.
Gandalf som oroligt försökte vårda om mig med att erbjuda vatten och tröja fick tillslut ta faktumet att jag inte alls mådde dåligt och vi kom fram till att det kanske var min kropp som var för överhettad, för lite vatten eller helt enkelt för många cigaretter på rad. Vi satt ute på framsidan av lägenheten och disskuterade alla känslor som fanns, alla funderingar och alla tankar. Jag märkte att trippen började dala då jag var klar i huvudet ena sekunden till att känna mig hel snurrig nästa. Jag förbarmade kräkningarna som hade kastat ur min underbara tripp på gräsmattan då Gandalf började gräva i sin knarklåda, dvs ett gammal slitet tuggummin paket och flummar upp de sista tabletterna. Jag tackar honom och sväljer nöjt min biljett tillbaka in i paradiset.
Efter ett tag kommer Cash lunkandes ut ur lägenheten och slår sig ner bredvid oss, han har också droppat en till tabbe och ler sådär löjligt som man gör när man mår olagligt bra. Han berättar att Bush har somnat och att Dolly bara sitter och tittar på tv. Besvikna som vi blev över deras dåligt entusiasm bestämmer vi oss för att gå ännu en promenad ut i sommarnatten.
De underbara känslosvallen från MDMAt i tabletterna gungar in mig i en skön sinnesstämning och allt känns helt perfekt. Vi var ute i timmar och pratade om allt mellan himmel och jord. När alla var relativt återställda gick vi tillbaka till lägenheten där Bush hade somnat på min och Cash madrass i vardagsrummet. Vi mindes då att han hade berättat att om vi ville väcka honom så skulle vi hälla vatten i örat på honom, sagt och gjort. Vakna gjorde han ju garanterat, med dunder och brak. Han mumlade några ord som vi uppfattade som en ursäkt, sen släpade han fötterna efter sig in i sovrummet där han slocknade direkt. Världen kunde inte vara vackrare när vi tillslut somnade på madrassen i vardagsrummet och det sista jag tänkte på var att det här blev en riktigt skön midsommar.
Inte speciellt händelserik kväll men det var sådana sköna känslor som flödade under hela kvällen, det var i princip omöjligt att inte njuta av livet i de ögonblicken. Kanske inte så bra? Men ville iallafall göra ett försök till att dela med mig av en soft kväll som får mig till att le då jag fortfarande minns hur sommarnatten hade den prefekta tempratueran och musiken gungade oss till ett trans liknande tillstånd av sköna känslor som strömmade genom ryggmärgen.
