Ayn Rand och hennes författarskap

Som sagt, de gustibus non est disputandum. Om smak skall man inte diskutera. Innehållets värderingar, litterära framställningar, osv. kan diskuteras. Men varje läsares upplevelse av huruvida den är rolig eller tråkig är inte direkt fruktsam att diskutera.

Då tycker jag att du letar upp de citat av Ayn Rand som texten innehåller och förklarar hur dessa är fel och/eller tagna ur sitt sammanhang, sen kan du också peka ut var slutsatserna som författaren drar är felaktiga. Lita inte på att jag har samanfattat texten 100% korrekt.

Orkar du inte göra detta, så tycker jag att du ska erkänna att du inte har någon aning om vad som står i texten, och därmed så är det fel av dig att beskylla författaren för lögn.

Riktigt så självuppoffrande är jag inte, att jag erkänner saker jag inte är skyldig till. (Men jag förstår varför det offrandet ligger i ditt intresse.) Det ligger heller inte i mitt intresse att plöja igenom en lång text, samt analysera den, bara för att du råkar vilja det. Redan den här konversationen tänjer ärligt talat på gränserna. Jag säger det för sista gången: baserat på de lögnaktiga rubrikerna, och din beskrivning av innehållet, är texten illvilligt trams. Vi uttalar oss dagligen om saker vi inte har fullkomlig kontextuell kunskap om, och det är inget som helst problem. Annars kunde man knappast uttala sig om något, i en endaste fråga. Om du bara vill få mig att erkänna ett fel jag inte begått, för att du tycker det, för att du skall få någon underlig tillfredsställelse av det, kan vi ärligt talat upphöra den här diskussionen nu.

Jag har läst en del av texterna, och rubrikerna var ju precis så väl valda som jag förmodade. Det vill säga, texten är precis lika illvillig som rubrikerna, nay, mer illvillig faktiskt. Texten är ju en ren och skär förtalsprocess utan det minsta stöd i primärlitteraturen. Den beskyller Rand för att vara en "förvirrad kantian", en "förvirrad humean", en "förvirrad utilitarist". Den menar att Rand inte hade en enda originell tanke, och att hennes bästa etiska stånpunkter var de hon hämtat ifrån altruisterna.

• Ayn Rand är i stort sett Immanuel Kants motpol.
• Ayn Rand är i stort sett David Humes motpol.
• Ayn Rand förespråkade inte utilitarism.
• Ayn Rand skapade ett helt originellt filosofiskt system.
• Ayn Rand var rationell egoist; altruisternas motpol.

Det här befinner sig på en så låg pajkastningsnivå att det inte förtjänar ett seriöst bemötande än gång. Man kan lugnt avfärda texten som ett utdraget personangrepp, skriven av någon som uppenbarligen inte har den minsta kunskap om objektivismen. (Eller som har kunskapen, men som är elak nog att dölja det.) Ärligt talat, det här var något av det lägsta jag läst av en objektivismens "kritiker" - inom citationstecken eftersom personangrepp inte är reell kritik. Och eftersom det inte rör sig om faktiskt kritik av objektivismen, utan bara om smutskastning och förtal, finns inget skäl att bemöta det på någon som helst värdig nivå. På samma sätt finns det inget skäl för mig att argumentera med någon som av det-eller-det skälet försvarar den här texten, eller som tar den på allvar.

Om man vill verifiera punkterna i min punklista är det förstås bara att googla på dem. Eller att kolla in min blogg, jag har förmodligen skrivit om samtliga punkter vi ett tillfälle eller ett annat.

Bra, det var bara detta jag ville. Nu har jag inget emot att du kritiserar de delar som du läst, det enda jag klagade på var att du kritiserade en text som du inte hade läst.

Fel, Rands essäer är bland det bästa jag har läst. Men jag har inte tagit mig igenom sagda bok bl.a. av ovanstående anledningar. Det får bli mitt nyårslöfte att läsa den boken under 2008.

Jag har inte uttalat mig om vad som är det bästa du har läst enligt dig.

Jag vill gärna vara objektivist men har svårt med bl.a. exempel som jag hittade i länken som du ombeds läsa, Khepera. Det är möjligt att texterna är tagna ur sitt sammanhang, eller att de inte stämmer på något vis, men det vore bra om du kunde visa var.

Inte så att du måste, men palla köpa alla hennes böcker och ögna dem efter svar :P

Inte för att vara sådan, men varför vill du gärna vara objektivist? Man ser väl till att adoptera de idéer som bäst beskriver verkligheten. Nu råkar ju jag anse att objektivismen omfattar dessa, men jag blev ju inte objektivist för att jag ville ha en tuff titel eller så. Objektivismen är inte en intresseklubb. (Må sedan ARI ta åt sig eller ej.)

Man behöver inte visa var. I princip varje poäng de där texterna gör är felaktig. Och i princip varje poäng är inte heller mer än rena och skära personangrepp. Vill man veta vad som är fel med att kalla Ayn Rand för en "förvirrad kantian", en "förvirrad utilitarist", etc., då kan jag bara hänvisa först och främst till primärlitteraturen. Är man genuint intresserad av objektivismen är det närmast oumbärlig och ofrånkomlig läsning. Vad gäller just de anklagelser de här texterna tar upp, räcker det ju utmärkt med att googla. Man kan besöka www.aynrandlexicon.com eller ännu hellre www.nattvakt.com Jag tror att POS tagit upp alla frågorna, och alla texterna på Nattväktaren är till mitt fulla omdöme oklanderliga.

Jag tyckte den var väldigt spännande från början till slut med undantag från Galts tal. Man får inte bara en ganska sund filosofi förklarad för sig utan man får också en lång smaskig roman i sig. Det är typ som att äta en macka med ost och skinka på. Kan det bli bättre?

Skönaste uttalandet på länge

Det största problemet med objektivismen är objektivisterna (bortsett från Möbelklister). Det finns inte minsta lilla tvekan någon stans. Allting är solklart och kommer alltid vara solklart för det har Ayn sagt, amen. Det vore roligt att sätta sig in i objektivismen men vem fan orkar när den har så jobbiga företrädare. Personer som är dogmatiska in absurdum och har en förmåga att sila mygg och svälja kameler eller snarare tycka att mygg och kameler är precis samma sak. D.v.s. liten ondska är inte bättre än stor ondska för ondska är ondska. Detta illustreras med att gift i mat är någonting dåligt uppenbarligen oavsett mängd ("In any compromise between food and poison, it is only death that can win." ) vilket i sig är en helt värdelös liknelse eftersom det strikt sett inte finns några gifter utan bara giftiga doser. Därmed inte sagt att begreppet gift inte går att använda utan att jag hellre sätter i mig några milligram cyanid (gift) än dricker 6 liter vatten (inte gift).

Nej, detta är inget angrepp på objektivismen som filosofi. Ja, det rör sig om ad hominem vilket är hela jävla poängen. Ja, objektivisterna tog mitt godis när jag var barn.

Detta är en uppmaning till er att inte vara så förbannat griniga, avfärdande och bombsäkra. Man skall ifrågasätta sina åsikter konstant slutar man göra det är man inte längre rationell. Dessutom gör ni er filosofi/ideologi en direkt otjänst.

Så, nu fick jag ur mig det.