Den historiska sanningen är inte välkommen

Brukar det inte vara så inom historiker-fältet att ens framlagda rön ska vara rumsrena och så PK som möjligt annars blir man häftigt kritiserad av sina historiker-likar?

Ja? Är man inte bara militärt svag utan dessutom så strategiskt misslyckad att man hjälper fienden att utrota en så tycker jag att man förtjänar att bli utrotad.

En total söndersmulning av påhoppet som säkert inte kommer uppmärksammas, då det innehåller fakta och inte populistiskt dravel.

Stort tack, det uppskattas

Inte mycket kvar av Sabuni efter den mycket sakliga drapan. Men Sabuni är egentligen själv ett offer för den svenska infantila NGO-kultur som uppmuntrar slagord och extremt ytliga analyser i stället för seriös argumentation byggd på gedigen kunskap. Det är den kulturen som erbjudit honom en väg framåt och han spelar på dess villkor.

Tack och bock för återgivningen.

Underbart genmäle av Harrisson. Bra att han tog upp den nuvarande inomafrikanska slavhandeln.

//M

Inga problem, det var snabbt gjort.
Jo, det var skönt att se hur han sattes på plats där. Frågan är ju inte ens kontroversiell, så man kan ju undra vad syftet med Sabunis artikel var, eller varför DN tog med den överhuvudtaget.

Så, när kommer ett genmäle från Sabuni? När grisar flyger?

Ganska omgående, förmodligen. Sådana där muppar brukar inte ha vett att hålla käft när de har blivit ägda. Sabuni kommer att kräkas upp en soppa PK-floskler och offerretorik, eventuellt kryddad med halvsmälta bitar postmodernistisk "teori".

Jag är inte så insatt i ämnet. Men varför klaga på den "vita rasen" när dom första slavarna som jag vet kom redan under dom tidigaste egyptiska kungarikerna. Jag tror det kom ännu tidigare. Jag känner inte igen någon historia om någon rik svensk person hade en neger som slav, det kanske existerade men inte i så stor utsträckning som i ex usa. Jag tror det finns fortfarande slavar och slavhandlare i afrika idag.

Debatten går vidare. Harrison har fått svar från ännu en av DNs husmarxister, litteraturvetaren Stefan Helgesson:

Laddad historia

och från etnologen Viveca Motsieloa:

Slavhandeln åderlät Afrika

Helgesson ger sken av att formulera en tredje ståndpunkt med kritik åt båda hållen, men det är givetvis Harrison som huvudsakligen står i skottgluggen. Vi bjuds på postmoderna förnumstigheter som "historien handlar inte bara om fakta. Historien handlar om hur fakta fogas ihop till berättelser för att förklara vår samtid" och "Harrison lider av en akademisk åkomma som kan kallas carte blanche-dogmen. Den yttrar sig i att den humanistiske forskaren anser sig kunna vandra fritt mellan platser och epoker utan att behöva skärskåda sin egen position".

Motsieloas genmäle är argare, men det stöder sig på diverse anekdoter och egna upplevelser som hon inte bryr sig om att kvantifiera (i ärlighetens namn finns det en del fakta i hennes artikel också, även om den är spretig). Vad Motsieloas känslomässiga upplevelseer av slavforten eller spekulation om de slavhandlande mulatternas ursprung (de måste givetvis ha kommit till genom våldtäkter på svarta kvinnor!) egentligen bevisar är oklart, men bevis kanske inte krävs inom etnologin?

Nåväl, låt oss hoppas att Harrison svarar igen.

Tack.

Motsieloas artikel är inte värt att diskutera, eftersom hon inte utvecklar de resonemang som kunde gjort artikeln intressant: på vilket sätt "tvingade" europeiska handelsintressen afrikaner att delta i slavhandeln? Här skulle hon kunna ha gjort ett försök att sakligt avväpna Harrison, men hon lämnar snart det spåret och går över på emotionella redogörelser för slavforten.

Däremot tycker jag Helgessons artikel är rätt OK. Han för som motvikt till Sabuni fram en afrikansk historiker som också manar afrikanerna att diskutera sin egen skuld till slaveriet. Han kunde struntat i truismer som att "Historien handlar om hur fakta fogas ihop till berättelser för att förklara vår samtid". Det är ju självklarheter som inte tjänar något retoriskt syfte.

Dick Harrisons "berättelse" är säkerligen historiskt korrekt. Jag litar på att han kan återberätta på ett adekvat sätt. Det är när han börjar diskutera skuld som jag tycker han tar sig vatten över huvudet. Helgesson är inne på rätt spår. Tyvärr går han inte tillräckligt långt och säger att allt prat om "makt" är en pseudodiskussion.

Om man ser på själva slavhandeln vid tiden för denna, så är offren de individuella slavarna. Det var de som berövades sin frihet, de som led, de som dog i miljoner. Alla var afrikaner. Skuld till detta bär de som köpte, sålde och höll sig med slavar. Bland dessa "västerlänningar", araber och afrikaner. Men alla med direkt inblandning är döda idag. Skulden är delad, men även utdelad.

Om man vill gå vidare och hitta offer i andra, tredje generation (som inte själva var slavar), osv. så kan man utan vidare se på segregationen (USA), den historiska rasismen mot afrikaner (världen över), kolonialismen: mission civilisatrice, bottnandes i synen på det "mörka" Afrika befolkat av ociviliserade "barn" i behov av "uppfostran" och europeiskt "ljus". Detta inträffade efter slaveriets avskaffande, men ideologin hade självfallet påverkats av Europas erfarenhet av Afrika som slavexportör.

Vidare tänkbara resonemang (liksom om "koloniala mönster", "maktförhållanden", "utsugning") blir mer diskutabla och abstrakta. Jag är i allmänhet skeptisk, och tycker ändå inte de behövs för att förstå kärnfrågan. Det räcker med att konstatera att om det fanns (finns) en vinst och förlust med slaveriet - vi behöver inte ens kvantifiera den - så låg förlusten i Afrika och hos "afrikaner" och vinsten framförallt utanför Afrika.

Behovet av slavar och slavarbete kom utifrån, från Väst och från Arabvärlden. Dessa länder (och i Väst användes slavarna till mer produktivt arbete) har i nån mån byggt sitt välstånd på slavars blod. Det är inte självklart att de som gynnats av nåt bär en skuld till det, och det är i alla fall inte min "tes", men det minsta man kan begära är ödmjukhet och ärlighet från dem.

Jo speciellt Motsieloas artikel var riktigt underhållande. Är hon verkligen etnolog? Får snarare intrycket av en amatörforskare och frilansjournalist som knappast producerat ngt akademiskt material, däremot en massa gråtmilda artiklar för tidningar som Yelah om hur väst suger ut tredje världen.


Skulle vilja se belägg för detta. På vilket sätt påverkades exempelvis Etiopien eller Zimbabwe av den transatlantiska slavhandeln? I likhet med de flesta "afrikakännare" reducerar Motsieloa hela kontinenten till en enda ekonomisk och kulturell enhet.


Och? Det påverkade fortfarande inte folken i Etiopien, Zimbabwe eller Tanzania (som däremot drabbades av arabernas slavhandel).


Skulle vilja se belägg för det också


Jag struntar i vad Motsieloa "anser", hon kanske istället skulle kunna åtminstone hänvisa till en vetenskaplig studie som berör antalet slavar?

Vad trevligt, jag tror säkert att dessa afrikaner var glada och stolta att få hjälpa till att bygga upp de fantastiska afrikanska slavsamhällena, lika glada som de nordiska trälarna var då de fick bygga upp de svenska, norska och danska samhällena eller de sovjetiska fångarna i Gulag...

Googla annars gärna på Viveca Motsieloa, så får ni se vad det är för person...