2007-10-20, 16:42
#1
Substans: Ecstasy (Vita Dolce/Gabbana), Svamp (Cubbar), Gräs (NYC Diesel)
Dos: 2 Ecstasytabletter, 3 gram svamp, ett antal joints.
Ålder: 18 vid tillfället
Kön: Man
Vikt: 65-70 kg
Tid: E-tabletterna käkades runt sjutiden, svampen svaldes ner runt halv-tiotiden samma kväll. Jointsen röktes före E’na slog och en under själva peaken, samt en fet innan kultivationen av mycelets fruktkroppar.
Beskrivning:
Jobb – denna bas som Svea Rike bygger på. Självkänsla, pengar, samhällsuppbyggnad och gott samvete är alla naturliga resultat utav detta nödvändiga ont som vi alla bör gå till dag ut och dag in. Det var just jobbet jag satt på denna varma sommardag när min mobiltelefon plingade till och displayen visade att ett SMS från Neggan låg i inkorgen. Meddelandet var rakt på sak: ”Allt är fixat! Glid över efter jobbet!”.
Beröm från chefen haglade in efter onaturligt snabbt arbete när extramotivationen i form av SMS’et landade hos mig. Glad i hågen gled jag mot en av Stockholms större bussterminaler, hoppade på min buss hemåt, duschade, drog på mig en nyinköpt kavaj och lekte lite extra söt genom att lägga ner en halvtimme på hår och grooming – det var ju ändå knarkfest deluxe på gång!
Väl på bussen mot Neggan så mötte jag upp en kompis, vi kan kan kalla henne Anna, som bara skulle med och röka lite spliff innan hon skulle vidare ut på krogen. Vi hann inte längre än att av hoppa bussen när hon tog upp en färdigmeckad spliff med brunt guld, och lugnet sänkte sig än en gång över mig efter en hektisk arbetsdag.
Väl framkommen till det stora huset efter 10 minuters rökpromenad så möts vi av en förvirrad Neggan som en kvart tidigare har dubbeldroppat två utav guds skapelser. Jag som inte hade petat på ett halvår var väldigt taggad och ville inte vara sämre – efter att magen berikats med två små MDMA-puckar så gick jag in o hälsade på alla de andra pojkarna och flickorna bara för att få flera riktigt feta gräspinnar upptrycka i käften. Jag ville inte röka sönder mig för att jag ville känna den där underbara känslan när knapparna började slå, så jag körde på lite halvt moderat och tog emot min påse svamp från Neggan innan allt började skeva ur.
Nu började saker hända för Neggan och han droppade en till knapp och snortade i sig ännu en halva, vilket senare skulle visa sig vara ett misstag. Det var även andra människor där som både petade, trippade och rökte, men de skriver jag inte om desto mer eftersom jag då skulle få trycka in en rapport på tjugo sidor.
Jag själv kom på att jag inte hade några cigaretter så jag drog mig med Anna och en annan kompis för att gå till ett närliggande konsum innan allt hade blommat ut eftersom att mitt nikotinberoende blir tiofaldigt brutalare under centralstimulerande rus. Fem minuter efter att vi började gå så blir jag väldigt varm i hela kroppen och min andning blir djupare. Saker och ting blir ljusar och jag drar på mig mina solglasögon och bortförklarar saker och ting som placebo. Vi kollar bussen och konstaterar att den inte går förräns en kvart så vi börjar vandra istället och nu är jag säker på att det inte är placebokänslor längre då jag börjar bli väldigt tung i huvudet.
- Nu händer det något sa jag med ett minst sagt fånigt leende när jag tittade mot mina plötsligt väldigt vackra kompisar.
Ett gult hus vid sidan om vägen är plötsligt VÄLDIGT gult och nu börjar jag även känna mig darrig i ögonen och de karaktäristiska ticsen börjar sakta men säkert även dem säga hej. Jag blir trött och lite osocial och de andra frågar om jag mår bra, och visst mår jag bra! Men inte som jag brukar göra på E och jag blir lite orolig att knapparna inte fungerar.
Vi timear bussen vid nästa hållplats och nu är det svårt att gå rakt – hela huvudet svajjar och jag slår mig ner bredvid min kompis som ledsagar mig. Och då hände det.
Tänk er känslan att huvudet är en stor 20-liters hink fylld med vatten, hinken är tung, otymplig och jävligt jobbig att släpa omkring på bland massa folk. Tänk er sen att ni tar den här hinken och häller ut allt vatten på en och samma gång och fyller den med något lättare än luft – nu blommade allting ut, och jag började skruva på mig och utstöta små grymtande ljud, inte helt olika de som man kan höra gåendes förbi en bordell. JAG BLEV TOK-E’AD!
Kunde inte sköta mig för fem öre och väl inne på konsum så babblade jag konstant med mina kompisar om hur underbart det här var, om hur sjukt bra jag mådde. Jag ville känna på alla ytor och kunde stå och stirra på folk alldeles för länge än vad jantelagen tillåter.
Det som skulle bli ett köp på ett paket cigaretter utvecklades till en kasse fylld med saker för flera hundra kronor. Jag köpte flera påsar chips och flaskor läsk till alla smokers, roliga små tablettaskar och leksaker med mönster och djur till tripparna, en stor bukett blommor till husvärden och en massa andra typiska E-saker. Kreditkortet gick varmt hur som helst. Promenaden hem igen var underbar och jag var flera gånger tvungen att stanna bara för att förundrat se utöver det vackra svenska landskapet och försöka smälta alla intrycken. Jag hade aldrig mått så bra i hela mitt liv helt enkelt.
Väl tillbaka hos Neggan möts jag av en kompis som ligger o trippar i en hängmatta under ett par gigantiska äppelträd, och en annan kompis kommer fram och kramar om mig och förklarar hur mycket han älskar mig. Neggan och några andra hade blivit helt galna av alla knappar de hade käkat o hade sprungit ut i skogen till en närliggande sjö där de satt i det grunda vattnet och rökte spliff o skulle käka sin svamp. Vi andra sätter oss på altanen i ett gäng, alla smokers och vi två E’ade pojkar som var kvar. De som trippade vandrade mer planlöst omkring för sig själva och orkade inte sitta och prata med oss tjackkäftar. Jag rökte en spliff gräs och lutade mig bakåt och hade klara CEV’s, väldigt vackra färger som sprakade på insidan av ögonlocken, ungefär som fyrverkerier, olika kaskader i silver, blodrött och azurblått – det var det absolut finaste jag hade sett.
Efter säkert en halvtimmes snack får jag ett samtal från en kompis som bor närmare mitt hem och jag får ett riktigt E-ryck och MÅSTE träffa honom. Jag säger farväl till alla mina vänner, delar ut mina presenter och ilar till bussen för att åka mot min andra kompis, vi kan kalla honom Leif, som skulle komma att få en stor roll i den senare delen av kvällen.
Väl hemkommen hos honom så röker jag en fet spliff tillsammans med honom och hans lillasyster och går sen direkt in för att käka svampen. Jag erbjuder honom halva påsen, men han vill inte ha något så jag käkar upp 3/5 av den själv. Jag blir själv förvånad när jag tio minuter senare börjar känna mig lite mer distansierad och förundrad över husets väggar, men avfärdar det än en gång som placebo. Vi sätter oss vid kompisens dator och lyssnar på lite musik och jag berättar om vad som hänt tidigare under kvällen när MDMA’ts efterdyningar tvingar mig att klappa honom på ryggen lite då och då. Plötsligt tittar jag på en lampa och ljuset runt om den börjar dansa och våga sig på klassiskt psykadeliskt vis och nu förstod jag att det inte handlade om placebo längre. Vi går en runda i huset och jag hittar ett stort fälthorn upphängt på en vägg som var väldigt intressant, ljudet som uppstod när min kompis blåste i det påminde mig om något väldigt konstig djur som jag inte kunde sätta fingret på, men jag försökte förklara det så gott jag kunde:
- Det låter precis som någon form av gris med snabel och en diamant istället för näsborrar.
Min kompis asgarvade och jag stod kvar glad och leendes efter att ha lyckats förklara något så komplext. Trapporna skruvade sig och jag fick ta ett steg i taget för att komma upp och när vi kom upp till hans kök och öppnade kylskåpet så kände jag att svampen slog på så inuti helvete, hela kylen kändes som en helt ny värld, och så fort jag tittade på något så glömde jag bort ALLTING runt om kring mig, och hade bara fokus på just den där kaviartuben, mjölktetran eller vad det nu var. Min kompis vred sig i skratt åt mitt förvirrade utseende och mina ultrastora pupiller och fortfarande halv darrandes E-ögon gjorde inte saken bättre.
Vi bestämde oss för att spela rappakalja med hans lillasyster och hennes kompis och det var bra mycket lättare sagt än gjort. För er som inte vet vad spelet går ut på kan jag förklara det snabbt – en av deltagarna läser upp ett riktigt konstigt ord som ingen garanterat har hört talats om, sen ska varje deltagare komma på en förklaring till ordet och så finns det en riktig förklaring – alla dessa förklaring blandas sedan ihop och man röstar på det förslaget som verkar mest rätt och riktigt. Får du en röst på ditt eget förslag får du poäng och röstar du själv på rätt förslag får du också poäng.
Jag fick var femte sekund fråga vad ordet i fråga var, och mina förklaringar var inte heller svåra att urskilja från de andra. Ibland kunde mina små papperslappar med förklaringar bestå av ett par osammanhängande ord och en liten teckning eller nåt mönster, ibland stod jag över en runda för att jag inte kopplade något av vad de andra sade.
Vi tog en paus och gick ut för att ta en cigarett på kompisens inglasade altan och det här var lätt det roligaste rummet huset hade att erbjuda med sina dansande klingerväxter och skåpsluckor som öppnades lite av sig självt. Jag började prata med växterna och fick den klassiska ”ett-med-allt-känslan” gång på gång, jag kände det såsom att jag kunde styra allting runt om mig på samma sätt som att jag kunde styra min egen kropp. Jag mådde så jävla bra och var totalt fascinerad av allting, men samtidigt så vaknade jag då och då upp ur min bubbla och undrade vad fan jag höll på med och varför allt var så totalt skruvat, men lika snabbt som uppvaknandet skedde så föll jag in i svampens trans igen.
Dos: 2 Ecstasytabletter, 3 gram svamp, ett antal joints.
Ålder: 18 vid tillfället
Kön: Man
Vikt: 65-70 kg
Tid: E-tabletterna käkades runt sjutiden, svampen svaldes ner runt halv-tiotiden samma kväll. Jointsen röktes före E’na slog och en under själva peaken, samt en fet innan kultivationen av mycelets fruktkroppar.
Beskrivning:
Jobb – denna bas som Svea Rike bygger på. Självkänsla, pengar, samhällsuppbyggnad och gott samvete är alla naturliga resultat utav detta nödvändiga ont som vi alla bör gå till dag ut och dag in. Det var just jobbet jag satt på denna varma sommardag när min mobiltelefon plingade till och displayen visade att ett SMS från Neggan låg i inkorgen. Meddelandet var rakt på sak: ”Allt är fixat! Glid över efter jobbet!”.
Beröm från chefen haglade in efter onaturligt snabbt arbete när extramotivationen i form av SMS’et landade hos mig. Glad i hågen gled jag mot en av Stockholms större bussterminaler, hoppade på min buss hemåt, duschade, drog på mig en nyinköpt kavaj och lekte lite extra söt genom att lägga ner en halvtimme på hår och grooming – det var ju ändå knarkfest deluxe på gång!
Väl på bussen mot Neggan så mötte jag upp en kompis, vi kan kan kalla henne Anna, som bara skulle med och röka lite spliff innan hon skulle vidare ut på krogen. Vi hann inte längre än att av hoppa bussen när hon tog upp en färdigmeckad spliff med brunt guld, och lugnet sänkte sig än en gång över mig efter en hektisk arbetsdag.
Väl framkommen till det stora huset efter 10 minuters rökpromenad så möts vi av en förvirrad Neggan som en kvart tidigare har dubbeldroppat två utav guds skapelser. Jag som inte hade petat på ett halvår var väldigt taggad och ville inte vara sämre – efter att magen berikats med två små MDMA-puckar så gick jag in o hälsade på alla de andra pojkarna och flickorna bara för att få flera riktigt feta gräspinnar upptrycka i käften. Jag ville inte röka sönder mig för att jag ville känna den där underbara känslan när knapparna började slå, så jag körde på lite halvt moderat och tog emot min påse svamp från Neggan innan allt började skeva ur.
Nu började saker hända för Neggan och han droppade en till knapp och snortade i sig ännu en halva, vilket senare skulle visa sig vara ett misstag. Det var även andra människor där som både petade, trippade och rökte, men de skriver jag inte om desto mer eftersom jag då skulle få trycka in en rapport på tjugo sidor.
Jag själv kom på att jag inte hade några cigaretter så jag drog mig med Anna och en annan kompis för att gå till ett närliggande konsum innan allt hade blommat ut eftersom att mitt nikotinberoende blir tiofaldigt brutalare under centralstimulerande rus. Fem minuter efter att vi började gå så blir jag väldigt varm i hela kroppen och min andning blir djupare. Saker och ting blir ljusar och jag drar på mig mina solglasögon och bortförklarar saker och ting som placebo. Vi kollar bussen och konstaterar att den inte går förräns en kvart så vi börjar vandra istället och nu är jag säker på att det inte är placebokänslor längre då jag börjar bli väldigt tung i huvudet.
- Nu händer det något sa jag med ett minst sagt fånigt leende när jag tittade mot mina plötsligt väldigt vackra kompisar.
Ett gult hus vid sidan om vägen är plötsligt VÄLDIGT gult och nu börjar jag även känna mig darrig i ögonen och de karaktäristiska ticsen börjar sakta men säkert även dem säga hej. Jag blir trött och lite osocial och de andra frågar om jag mår bra, och visst mår jag bra! Men inte som jag brukar göra på E och jag blir lite orolig att knapparna inte fungerar.
Vi timear bussen vid nästa hållplats och nu är det svårt att gå rakt – hela huvudet svajjar och jag slår mig ner bredvid min kompis som ledsagar mig. Och då hände det.
Tänk er känslan att huvudet är en stor 20-liters hink fylld med vatten, hinken är tung, otymplig och jävligt jobbig att släpa omkring på bland massa folk. Tänk er sen att ni tar den här hinken och häller ut allt vatten på en och samma gång och fyller den med något lättare än luft – nu blommade allting ut, och jag började skruva på mig och utstöta små grymtande ljud, inte helt olika de som man kan höra gåendes förbi en bordell. JAG BLEV TOK-E’AD!
Kunde inte sköta mig för fem öre och väl inne på konsum så babblade jag konstant med mina kompisar om hur underbart det här var, om hur sjukt bra jag mådde. Jag ville känna på alla ytor och kunde stå och stirra på folk alldeles för länge än vad jantelagen tillåter.
Det som skulle bli ett köp på ett paket cigaretter utvecklades till en kasse fylld med saker för flera hundra kronor. Jag köpte flera påsar chips och flaskor läsk till alla smokers, roliga små tablettaskar och leksaker med mönster och djur till tripparna, en stor bukett blommor till husvärden och en massa andra typiska E-saker. Kreditkortet gick varmt hur som helst. Promenaden hem igen var underbar och jag var flera gånger tvungen att stanna bara för att förundrat se utöver det vackra svenska landskapet och försöka smälta alla intrycken. Jag hade aldrig mått så bra i hela mitt liv helt enkelt.
Väl tillbaka hos Neggan möts jag av en kompis som ligger o trippar i en hängmatta under ett par gigantiska äppelträd, och en annan kompis kommer fram och kramar om mig och förklarar hur mycket han älskar mig. Neggan och några andra hade blivit helt galna av alla knappar de hade käkat o hade sprungit ut i skogen till en närliggande sjö där de satt i det grunda vattnet och rökte spliff o skulle käka sin svamp. Vi andra sätter oss på altanen i ett gäng, alla smokers och vi två E’ade pojkar som var kvar. De som trippade vandrade mer planlöst omkring för sig själva och orkade inte sitta och prata med oss tjackkäftar. Jag rökte en spliff gräs och lutade mig bakåt och hade klara CEV’s, väldigt vackra färger som sprakade på insidan av ögonlocken, ungefär som fyrverkerier, olika kaskader i silver, blodrött och azurblått – det var det absolut finaste jag hade sett.
Efter säkert en halvtimmes snack får jag ett samtal från en kompis som bor närmare mitt hem och jag får ett riktigt E-ryck och MÅSTE träffa honom. Jag säger farväl till alla mina vänner, delar ut mina presenter och ilar till bussen för att åka mot min andra kompis, vi kan kalla honom Leif, som skulle komma att få en stor roll i den senare delen av kvällen.
Väl hemkommen hos honom så röker jag en fet spliff tillsammans med honom och hans lillasyster och går sen direkt in för att käka svampen. Jag erbjuder honom halva påsen, men han vill inte ha något så jag käkar upp 3/5 av den själv. Jag blir själv förvånad när jag tio minuter senare börjar känna mig lite mer distansierad och förundrad över husets väggar, men avfärdar det än en gång som placebo. Vi sätter oss vid kompisens dator och lyssnar på lite musik och jag berättar om vad som hänt tidigare under kvällen när MDMA’ts efterdyningar tvingar mig att klappa honom på ryggen lite då och då. Plötsligt tittar jag på en lampa och ljuset runt om den börjar dansa och våga sig på klassiskt psykadeliskt vis och nu förstod jag att det inte handlade om placebo längre. Vi går en runda i huset och jag hittar ett stort fälthorn upphängt på en vägg som var väldigt intressant, ljudet som uppstod när min kompis blåste i det påminde mig om något väldigt konstig djur som jag inte kunde sätta fingret på, men jag försökte förklara det så gott jag kunde:
- Det låter precis som någon form av gris med snabel och en diamant istället för näsborrar.
Min kompis asgarvade och jag stod kvar glad och leendes efter att ha lyckats förklara något så komplext. Trapporna skruvade sig och jag fick ta ett steg i taget för att komma upp och när vi kom upp till hans kök och öppnade kylskåpet så kände jag att svampen slog på så inuti helvete, hela kylen kändes som en helt ny värld, och så fort jag tittade på något så glömde jag bort ALLTING runt om kring mig, och hade bara fokus på just den där kaviartuben, mjölktetran eller vad det nu var. Min kompis vred sig i skratt åt mitt förvirrade utseende och mina ultrastora pupiller och fortfarande halv darrandes E-ögon gjorde inte saken bättre.
Vi bestämde oss för att spela rappakalja med hans lillasyster och hennes kompis och det var bra mycket lättare sagt än gjort. För er som inte vet vad spelet går ut på kan jag förklara det snabbt – en av deltagarna läser upp ett riktigt konstigt ord som ingen garanterat har hört talats om, sen ska varje deltagare komma på en förklaring till ordet och så finns det en riktig förklaring – alla dessa förklaring blandas sedan ihop och man röstar på det förslaget som verkar mest rätt och riktigt. Får du en röst på ditt eget förslag får du poäng och röstar du själv på rätt förslag får du också poäng.
Jag fick var femte sekund fråga vad ordet i fråga var, och mina förklaringar var inte heller svåra att urskilja från de andra. Ibland kunde mina små papperslappar med förklaringar bestå av ett par osammanhängande ord och en liten teckning eller nåt mönster, ibland stod jag över en runda för att jag inte kopplade något av vad de andra sade.
Vi tog en paus och gick ut för att ta en cigarett på kompisens inglasade altan och det här var lätt det roligaste rummet huset hade att erbjuda med sina dansande klingerväxter och skåpsluckor som öppnades lite av sig självt. Jag började prata med växterna och fick den klassiska ”ett-med-allt-känslan” gång på gång, jag kände det såsom att jag kunde styra allting runt om mig på samma sätt som att jag kunde styra min egen kropp. Jag mådde så jävla bra och var totalt fascinerad av allting, men samtidigt så vaknade jag då och då upp ur min bubbla och undrade vad fan jag höll på med och varför allt var så totalt skruvat, men lika snabbt som uppvaknandet skedde så föll jag in i svampens trans igen.
