Citat:
Bismillah
JemyM
Ett intressant inlägg. Du resonerar klokt och tankeväckande.
Kan det inte vara så också att den som inte är troende ser intelligensen med hela universums existens just utifrån de referensramar som de har, må det vara via kemiska formler eller slumpen, och vi som är troende ser det utifrån vår referensram? Och båda hittar vi tillfredsställande svar utifrån det på de eventuella frågor vi har och som uppstår?
As-salamu alaykum
Det du kallar referensram kallar jag kognitivt schema. Alla människor skapar sitt eget collage av intryck och ju äldre vi blir destu mer avancerat blir schemat. Det är utifrån detta collage som vi sedan filtrerar nya intryck vilket ibland kan leda till förstoppningar i form av negativa grundantaganden. Om vi t.ex. förutsätter att allt vi gör kommer att bli kass, så kommer allt vi gör att bli kass eftersom vi har programmerat oss själva att inte uppfatta andra intryck. På samma sätt, om vi förutsätter att alla ifrån småland är snåla, så kommer vi ständigt att söka bekräftelse på det antagandet varesig det är sant eller inte.
Vissa scheman kan föras vidare från person till person. Politiska ideologier eller religioner fungerar så. De mest effektiva arbetar med att säga till människor vad de kommer att se så länge de följer filosofin. Är du feminist så kommer du att se patriarket. Är du socialist kommer du att se proletariatet. Är du nazist kommer du att se sionismen. Alla dessa bygger på färdigpacketerade mönster som en person kan lära en annan. Väl inne i mentaliteten kommer du att se dessa strukturer medans andra kommer att vara blind för dem. "Ni som är troende" faller inte långt från dessa sekulära mentaliteter, men ni är samtidigt väldigt olika från varandra. Ingen människa är den andre lik, även dem som tillskriver sig till samma religion.
Jag försöker i bästa möjliga mån undvika sådana grundantaganden. Jag försöker varje dag lära mig något nytt och inte ta något för givet. Det är genom att ta in nya perspektiv som jag kan hålla mina dörrar öppna. Jag känner en tillfredsställelse i att vara otillfredsställd för jag vet att ingen kan säga något med säkerhet. Det är endast genom den filosofin som jag kan fortsätta att bygga på mitt collage komma närmare och närmare vad som egentligen finns där ute. Humaniora intresserar mig, så även naturvetenskap. Jag har gjort det min mor inte ville att jag skulle göra; jag övergav kristendomens världsåskådning och har sen dess läst in de stora religionerna, bara för att veta vad dom handlar om, vad kulturer långt långt borta säger. Världen är större än varje enskiljd religion, varje enskiljd politisk ideologi. Mycket större än människans tolkning av den. Man kan säga att gudsfilosofin är ett begrepp för alltet. Den filosofi jag kommit fram till fångas i uttrycket Allah Ackbar, men istället för "gud är större" så säger jag att universum är större. För stort för vårat förstånd som egentligen bara är utvecklat till att bemöta vår vardag, med fördomar och grundantaganden om allt omkring oss.